Tack Opal bokförlag och Historiska media för recensionsexemplaren.
▼
31 maj 2015
Trevlig post i veckan
I veckan har jag haft tur och fått hem två böcker.Det var först igår kväll fick jag äntligen öppna bokpaketen. De var verkligen efterlängtade. Den första boken är Sammansvärjningen av Ursula Poznanski och är den andra delen i hennes dystopiska serie. Den andra boken är En sång från havet av Katherine Webb.
En smakebit på søndag: Toscana tur och retur
Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer.
Den här veckan har det verkligen varit lugnt skolmässigt, var ledig både onsdag och torsdag. I helgen hade jag ställt in mig på att jag skulle flytta till den nya lägenheten, men tyvärr så måste vi vänta ända till nästa helg med att göra det. Det känns ganska stressigt, speciellt när det blir så nära in på studenten och att jag vill ha den någorlunda i ordning till dess så att vi kan ha studentmottagningen där.
Just nu håller jag på att läsa Toscana tur och retur av Åsa Hellberg. Det är en bok som jag lånat på biblioteket och måste lämna i senast 2 juni så jag för försöka läsa ut den så fort som det bara går. Hittills så är den riktigt bra och jag gillar verkligen huvudkaraktärerna Sara och Jessica.
Smakebiten kommer från sidan 151.
Röda tak skymtade bland lundarna och det böljande gröna landskapet sträckte sig kilometer efter kilometer. Stenhus, det ena vackrare än det andra. Ortsnamn som hon tidigare bara sett på vinflaskor. Gula fält med solrosor. Vägar som kantades av majestätiska cypresser. Saras puls gick långsamt ned medan hon njöt av att se sig om. Hon rös. Precis just nu var Toscanaresan gudomlig.
Då och då stannade hon för att fotografera och för att ta in de rogivande vyerna. Så här borde alla människor få bo. Det kändes som om vartenda bekymmer flög sin kos.
30 maj 2015
En man som heter Ove
Titel: En man som heter Ove
Originalets titel:-
Författare: Fredrik Backman
Översättare:-
Serie:-
Antal sidor: 348
Utgivningsår: 2013
Förlag: Månpocket
Utläst: 20/5
Första meningen: "Ove är 59 år gammal".
Handling
Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom "bitter" och "grannarnas skräck". Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!
Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller "den där statskuppen", som Ove själv bara minns den.
Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden
Mina tankar
Denna bok köpte min mamma åt mig för något år sedan. Redan då var det många som hade läst och älskat den. Det känns nästan som att alla hade läst den. Nu i efterhand förstår jag inte varför det dröjde så oerhört länge innan jag läste den.
I början var jag lite orolig, nästan alla verkar ju ha älskat den här boken. När jag började läsa förstod jag varför. Man kan inte undgå att älska Ove! Alla karaktärer känns välgjorda och jag skrattar faktiskt en hel del när jag läser. Oves motvilliga relation till katten och Parvaneh gillar jag. Jag gillar hur Ove långsamt kommer ur sitt skal och visar att han bryr sig och att rätt ska vara rätt.
Det som kanske griper tag i mig mest är bitarna av allvar, om Oves relation till Sonja och hur mycket han faktiskt älskar henne och maktlösheten när han inte kan ta hand om henne och måste kämpa för henne.
Trots allt det roliga så är boken också väldigt sorglig och mot slutet rinner det faktiskt några tårar. Jag ser fram emot att läsa mer av Backman!
Betyg: 5/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare
Fredrik Backman är med i min Boktolva 2015.
Kaosutmaningen: Läs en bok du fått av någon annan (33).
Originalets titel:-
Författare: Fredrik Backman
Översättare:-
Serie:-
Antal sidor: 348
Utgivningsår: 2013
Förlag: Månpocket
Utläst: 20/5
Första meningen: "Ove är 59 år gammal".
Handling
Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom "bitter" och "grannarnas skräck". Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!
Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller "den där statskuppen", som Ove själv bara minns den.
Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden
Mina tankar
Denna bok köpte min mamma åt mig för något år sedan. Redan då var det många som hade läst och älskat den. Det känns nästan som att alla hade läst den. Nu i efterhand förstår jag inte varför det dröjde så oerhört länge innan jag läste den.
I början var jag lite orolig, nästan alla verkar ju ha älskat den här boken. När jag började läsa förstod jag varför. Man kan inte undgå att älska Ove! Alla karaktärer känns välgjorda och jag skrattar faktiskt en hel del när jag läser. Oves motvilliga relation till katten och Parvaneh gillar jag. Jag gillar hur Ove långsamt kommer ur sitt skal och visar att han bryr sig och att rätt ska vara rätt.
Det som kanske griper tag i mig mest är bitarna av allvar, om Oves relation till Sonja och hur mycket han faktiskt älskar henne och maktlösheten när han inte kan ta hand om henne och måste kämpa för henne.
Trots allt det roliga så är boken också väldigt sorglig och mot slutet rinner det faktiskt några tårar. Jag ser fram emot att läsa mer av Backman!
Betyg: 5/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare
Fredrik Backman är med i min Boktolva 2015.
Kaosutmaningen: Läs en bok du fått av någon annan (33).
29 maj 2015
Den blomstertid nu kommer
Titel: Den blomstertid nu kommer
Originalets titel:-
Författare: Marie-Chantal Long
Översättare:-
Serie:-
Antal sidor: 143
Utgivningsår: 2015
Förlag: Opal
Utläst: 25/5
Detta var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack!
Första meningen: "Tarzan sitter inte rakt i sätet".
Handling
Fred såg hur hastighetsmätaren närmade sig hundra. Han blev ännu räddare än förut. Plötsligt ville han hem. Hem till farsan och lillasyster. Till det tråkiga köket i det tråkiga huset, bara en trappa upp. På Mossen. Ganska tråkigt. Fattigt. Det var det som hade varit grejen. Att få pengar.
Tänk om Fred hade sagt nej till alla planer. Tänk om Fred hade stannat kvar i aulan och fortsatt sjunga Den blomstertid. Då skulle allt vara bra nu. Inte roligt men bra. Lugnt.
Äntligen få pengar. Det skulle bli så mycket pengar. Sa Tarzan. Att det skulle bli.
Mina tankar
Den blomstertid nu kommer är verkligen spännande! Den är väldigt fartfylld och en riktigt bra psykologisk thriller för ungdomar. Man kastas rätt in i handlingen och hamnar i ett rånförsök som gått riktigt dåligt.
Karaktärerna känns väldigt trovärdiga och deras känslor skildras på ett bra sätt. Det är mest Freds tankar och känslor vi får ta del av. Hans oro och ångest skildras oerhört väl och man känner verkligen med honom. Även Wahid växer som karaktär ju längre man läser. I början var jag ganska irriterad på honom, men när man fick veta hands bakgrund så fick man en annan bild av honom.
Jag vill inte berätta så mycket om slutet, men det är väldigt öppet. Jag har inte varit så förtjust i böcker med öppna slut, men nu på senare tid har jag börjat tycka att de faktiskt kan vara ganska bra.
Jag upplever språket som ganska korthugget, men på det sättet blir det också väldigt effektfullt. De korta meningarna bidrar till att skapa känsla för boken.
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Originalets titel:-
Författare: Marie-Chantal Long
Översättare:-
Serie:-
Antal sidor: 143
Utgivningsår: 2015
Förlag: Opal
Utläst: 25/5
Detta var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack!
Första meningen: "Tarzan sitter inte rakt i sätet".
Handling
Fred såg hur hastighetsmätaren närmade sig hundra. Han blev ännu räddare än förut. Plötsligt ville han hem. Hem till farsan och lillasyster. Till det tråkiga köket i det tråkiga huset, bara en trappa upp. På Mossen. Ganska tråkigt. Fattigt. Det var det som hade varit grejen. Att få pengar.
Tänk om Fred hade sagt nej till alla planer. Tänk om Fred hade stannat kvar i aulan och fortsatt sjunga Den blomstertid. Då skulle allt vara bra nu. Inte roligt men bra. Lugnt.
Äntligen få pengar. Det skulle bli så mycket pengar. Sa Tarzan. Att det skulle bli.
Mina tankar
Den blomstertid nu kommer är verkligen spännande! Den är väldigt fartfylld och en riktigt bra psykologisk thriller för ungdomar. Man kastas rätt in i handlingen och hamnar i ett rånförsök som gått riktigt dåligt.
Karaktärerna känns väldigt trovärdiga och deras känslor skildras på ett bra sätt. Det är mest Freds tankar och känslor vi får ta del av. Hans oro och ångest skildras oerhört väl och man känner verkligen med honom. Även Wahid växer som karaktär ju längre man läser. I början var jag ganska irriterad på honom, men när man fick veta hands bakgrund så fick man en annan bild av honom.
Jag vill inte berätta så mycket om slutet, men det är väldigt öppet. Jag har inte varit så förtjust i böcker med öppna slut, men nu på senare tid har jag börjat tycka att de faktiskt kan vara ganska bra.
Jag upplever språket som ganska korthugget, men på det sättet blir det också väldigt effektfullt. De korta meningarna bidrar till att skapa känsla för boken.
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
28 maj 2015
Film: The Whistleblower
Handling
Kathy är en amerikansk polis som tackar ja till att arbeta med att upprätthålla freden i efterkrigets Bosnien. Hennes förväntningar på att hjälpa till med att återuppbygga ett krigshärjat land krossas när hon upptäcker en farlig verklighet med korrupption och intriger i en värld av privata entreprenörer och multinationella, diplomatiska, kluvna tungor.
Filmen är regisserad av Larysa Kondracki och är 111 minuter lång. I huvudrollerna ses bland annat Rachel Weisz, Vanessa Redgrave, Benedict Cumberbatch och David Hewlett. Filmen spelades in 2010.
Mina tankar
Detta är ytterligare en film som vi har sett i skolan, vi såg den i kursen om Etik och människans livsvillkor. Detta är verkligen en film som jag själv inte skulle ha valt att se, den är alldeles för hemsk för mig. Vi såg den för att den tar upp ämnet om så kallade "whistleblowers".
Detta är verkligen en film som berör och den är baserad på verkliga händelser. Den tar upp trafficking och hur personer inom FN transporterar in sexslavarna i landet och utnyttjar flickorna. Ingen kan sätta åt dem på grund av att de har diplomatisk immunitet, det enda de kan göra är att skicka hem dem. Ingen tar ansvar för de stackars tjejerna som utsätts för vidriga brott. Det som gör mig mest förbannad är att företaget som hade upphandlat avtalet inte har gjort någonting och att de fortfarande har kontrakt värda många miljontals dollar i t.ex. Irak och Afghanistan.
The Whistleblower är verkligen en film som beror och skådespelarna tycker jag gör ett mycket bra jobb, speciellt Weisz som gör huvudrollen.
Det är en film som verkligen är sevärd, trots att den är väldigt hemsk.
Kathy är en amerikansk polis som tackar ja till att arbeta med att upprätthålla freden i efterkrigets Bosnien. Hennes förväntningar på att hjälpa till med att återuppbygga ett krigshärjat land krossas när hon upptäcker en farlig verklighet med korrupption och intriger i en värld av privata entreprenörer och multinationella, diplomatiska, kluvna tungor.
Filmen är regisserad av Larysa Kondracki och är 111 minuter lång. I huvudrollerna ses bland annat Rachel Weisz, Vanessa Redgrave, Benedict Cumberbatch och David Hewlett. Filmen spelades in 2010.
Mina tankar
Detta är ytterligare en film som vi har sett i skolan, vi såg den i kursen om Etik och människans livsvillkor. Detta är verkligen en film som jag själv inte skulle ha valt att se, den är alldeles för hemsk för mig. Vi såg den för att den tar upp ämnet om så kallade "whistleblowers".
Detta är verkligen en film som berör och den är baserad på verkliga händelser. Den tar upp trafficking och hur personer inom FN transporterar in sexslavarna i landet och utnyttjar flickorna. Ingen kan sätta åt dem på grund av att de har diplomatisk immunitet, det enda de kan göra är att skicka hem dem. Ingen tar ansvar för de stackars tjejerna som utsätts för vidriga brott. Det som gör mig mest förbannad är att företaget som hade upphandlat avtalet inte har gjort någonting och att de fortfarande har kontrakt värda många miljontals dollar i t.ex. Irak och Afghanistan.
The Whistleblower är verkligen en film som beror och skådespelarna tycker jag gör ett mycket bra jobb, speciellt Weisz som gör huvudrollen.
Det är en film som verkligen är sevärd, trots att den är väldigt hemsk.
27 maj 2015
Nidstången
Titel: Nidstången
Originalets titel:-
Författare: Åsa Larsson, Ingela Korsell, Henrik Jonsson
Översättare:-
Serie: Pax #1
Antal sidor: 142
Utgivningsår: 2014
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 18/5
Första meningen: "DÖ! ALLIHOP! skriker det lilla odjuret med sin vassa röst".
Handling
I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år.
Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det.
Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv. Det finns ett killgäng i skolan som gör livet svårt. De har en mamma som de längtar efter, men som inte är att lita på. Och de måste kämpa med sin natur, den där ilskan som exploderar i huvudet, eller den där handen som liksom av sig själv tar grejer och stoppar i fickan.
Mina tankar
Bara den senaste veckan har jag läst en hel del om Åsa Larsson serie. När jag var på biblioteket tittade jag för skojs skull om de hade den inne. Då kunde jag inte motstå frestelsen, vilket ledde till att jag läste ut den samma dag.
Jag gillade verkligen den här boken. Karaktärerna känns välgjorda och jag gillar relationen mellan Viggo och Alrik, Jag gillar också hur känslorna som de har i boken beskrivs på pricken. Dessutom är Nidstången otroligt spännande och fartfylld historia. Illustrationerna förhöjer verkligen läsupplevelsen på ett bra sätt.
Detta klassificeras som en bok för barn, men jag skulle säga att den passar vuxna minst lika bra. En riktigt bra barnbok måste väl en bok som både vuxna och barn tycker om?
Detta är en serie som jag verkligen kommer fortsätta läsa!
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Solstorm (Åsa Larsson)
Det blod som spillts (Åsa Larsson)
Svart stig (Åsa Larsson)
Till dess din vrede upphör (Åsa Larsson)
Originalets titel:-
Författare: Åsa Larsson, Ingela Korsell, Henrik Jonsson
Översättare:-
Serie: Pax #1
Antal sidor: 142
Utgivningsår: 2014
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 18/5
Första meningen: "DÖ! ALLIHOP! skriker det lilla odjuret med sin vassa röst".
Handling
I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år.
Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det.
Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv. Det finns ett killgäng i skolan som gör livet svårt. De har en mamma som de längtar efter, men som inte är att lita på. Och de måste kämpa med sin natur, den där ilskan som exploderar i huvudet, eller den där handen som liksom av sig själv tar grejer och stoppar i fickan.
Mina tankar
Bara den senaste veckan har jag läst en hel del om Åsa Larsson serie. När jag var på biblioteket tittade jag för skojs skull om de hade den inne. Då kunde jag inte motstå frestelsen, vilket ledde till att jag läste ut den samma dag.
Jag gillade verkligen den här boken. Karaktärerna känns välgjorda och jag gillar relationen mellan Viggo och Alrik, Jag gillar också hur känslorna som de har i boken beskrivs på pricken. Dessutom är Nidstången otroligt spännande och fartfylld historia. Illustrationerna förhöjer verkligen läsupplevelsen på ett bra sätt.
Detta klassificeras som en bok för barn, men jag skulle säga att den passar vuxna minst lika bra. En riktigt bra barnbok måste väl en bok som både vuxna och barn tycker om?
Detta är en serie som jag verkligen kommer fortsätta läsa!
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Solstorm (Åsa Larsson)
Det blod som spillts (Åsa Larsson)
Svart stig (Åsa Larsson)
Till dess din vrede upphör (Åsa Larsson)
26 maj 2015
Top Ten Tuesday 26 maj: Sommarläsning
Dagens ämne i Top Ten Tuesday är Ten Books I Plan To Have In My Beach Bag This Summer or Ten Books I Think Make Great Beach Reads. Detta är 10 böcker som jag tror passar att läsa under sommaren.
1. Kodnamn Verity av Elizabeth Wein.
2. Karriär och köksbesvär av Sophie Kinsella.
3. En man som heter Ove av Fredrik Backman.
4. Betvingade av Simona Ahrnstedt.
5. Divergent av Veronica Roth.
6. Du glömde säga hej då av Sarah Dessen.
7. Kanske är det allt du behöver veta av E Lockhart.
8. Livet efter dig av Jojo Moyes.
9. Vecka 36 av Sofie Sarenbrant.
10. Någon deckare av Viveca Sten.
1. Kodnamn Verity av Elizabeth Wein.
2. Karriär och köksbesvär av Sophie Kinsella.
3. En man som heter Ove av Fredrik Backman.
4. Betvingade av Simona Ahrnstedt.
5. Divergent av Veronica Roth.
6. Du glömde säga hej då av Sarah Dessen.
7. Kanske är det allt du behöver veta av E Lockhart.
8. Livet efter dig av Jojo Moyes.
9. Vecka 36 av Sofie Sarenbrant.
10. Någon deckare av Viveca Sten.
Recensioner: Sagan om Isfolket bok 43-44
Originalets titel: Et streif av ømhet (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #43
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2010
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 14/5
Första meningen: "Den svartaste dagen i Isfolkets historia".
Handling
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa. Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan ...
Mina åsikter
Den var väldigt spännande och det var ett högt tempo i boken. En del gånger tyckte jag att historien gick lite väl fort fram. Jag har verkligen börjat tycka mer och mer om Tova som karaktär, i början hade jag lite svårt för henne. Jag ser verkligen fram emot de sista delarna nu.
Betyg: 3/5
_________________________________________________________________________________
Originalets titel: Den onde dagen (1989)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #44
Antal sidor: 249
Utgivningsår: 2010
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 23/5
Första meningen: "Vinden kom i dovt ylande stötar över fjällheden, och förstärkte ensamheten för gruppen som stod där i den svagt sluttande liden".
Handling
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sina styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare. Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och pansarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra ...
Mina åsikter
Nu är man verkligen mitt inne i slutstriden och det är otroligt spännande. Den är lättläst och jag gillar karaktärerna. Dessutom tycker jag att det finns en del humor hos Sandemo när hon beskriver t.ex. Tengel den onde.
Betyg: 3/5
Betyg: 3/5
Andra recensioner
Sagan om Isfolket bok 33-34Sagan om Isfolket bok 35-36
Sagan om Isfolket bok 37-38
Sagan om Isfolket bok 39-40
Sagan om Isfolket bok 41-42
25 maj 2015
Hypnotisören
Titel: Hypnotisören
Originalets titel:-
Författare: Lars Kepler
Översättare:-
Serie: Joona Linna
Antal sidor: 571
Utgivningsår: 2009
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 17/5
Första meningen:"Som eld, precis som eld".
Handling
I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen. Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.
Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet. Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.
Mina tankar
Detta är en bok som jag har tänkt att jag ska läsa väldigt länge. Jag har hört mycket bra om Keplers böcker. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig av den här boken, men den var inte riktigt som jag trodde att den skulle vara.
För det första hade jag trott att Hypnotisören skulle handla mer om poliskommissarien Joona Linna. Jag fick inte riktigt något grepp om honom, det kändes bara som att han dök upp någon gång ibland när man behövde en polis. Den handlade mest om Bark och jakten på en mördare. Själva mordgåtan tycker jag är ganska förutsägbar, men den är onekligen väldigt spännande och det var faktiskt svårt att lägga ifrån sig boken. Alla händelser var kanske inte så trovärdiga, men spänningen hölls vid liv ända tills de sista sidorna.
Vissa delar tycker jag är ganska otäcka och obehagliga att läsa. Jag tycker också att den är ganska blodig och rå ibland.
Boken innehöll väldigt många karaktärer och en del hade väldigt speciella namn, en del karaktärer var inte heller speciellt relevanta för själva boken. Hypnotisören innehåller också onödigt många sidohistorier. Jag tror att boken hade varit minst lika spännande om man bara hade fokuserat på själva morden.
Jag kommer definitivt fortsätta läsa serien om Keplers serie, men jag hoppas att man i nästa bok får lära känna Joona Linna lite bättre.
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare
Hypnotisören var min maj månads bok i Spänningsutmaningen 2015.
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
Originalets titel:-
Författare: Lars Kepler
Översättare:-
Serie: Joona Linna
Antal sidor: 571
Utgivningsår: 2009
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 17/5
Första meningen:"Som eld, precis som eld".
Handling
I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen. Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.
Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet. Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.
Mina tankar
Detta är en bok som jag har tänkt att jag ska läsa väldigt länge. Jag har hört mycket bra om Keplers böcker. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig av den här boken, men den var inte riktigt som jag trodde att den skulle vara.
För det första hade jag trott att Hypnotisören skulle handla mer om poliskommissarien Joona Linna. Jag fick inte riktigt något grepp om honom, det kändes bara som att han dök upp någon gång ibland när man behövde en polis. Den handlade mest om Bark och jakten på en mördare. Själva mordgåtan tycker jag är ganska förutsägbar, men den är onekligen väldigt spännande och det var faktiskt svårt att lägga ifrån sig boken. Alla händelser var kanske inte så trovärdiga, men spänningen hölls vid liv ända tills de sista sidorna.
Vissa delar tycker jag är ganska otäcka och obehagliga att läsa. Jag tycker också att den är ganska blodig och rå ibland.
Boken innehöll väldigt många karaktärer och en del hade väldigt speciella namn, en del karaktärer var inte heller speciellt relevanta för själva boken. Hypnotisören innehåller också onödigt många sidohistorier. Jag tror att boken hade varit minst lika spännande om man bara hade fokuserat på själva morden.
Jag kommer definitivt fortsätta läsa serien om Keplers serie, men jag hoppas att man i nästa bok får lära känna Joona Linna lite bättre.
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare
Hypnotisören var min maj månads bok i Spänningsutmaningen 2015.
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
24 maj 2015
En smakebit på søndag: En enda hemlighet
Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer.
Den här veckan var väldigt annorlunda, det var lärarkaos på skolan och det ledde till att vi 5 lektioner på hela veckan och var lediga på fredagen. Men man ska inte klaga. I helgen har jag hållit på med min nya dator och läst en hel del. Just nu läser jag En enda hemlighet av Simona Ahrnstedt. Jag tycker det är en riktigt bra uppföljare till En enda natt. Jag gillar hur karaktärer från hennes tidigare bok återkommer i den nya.
Igår såg jag Eurovision och det blev väldigt spännande till slut. Jag visste att Sveriges låt var bra, men jag trodde inte att Måns skulle vinna. För både Italien, Ryssland och Australien hade riktigt bra låtar.
Smakebiten kommer från sidan 248.
Tiden flög fram när man var i fält, tänkte Isobel när hon mellan två patienter konstaterade att hon redan varit i Tchad i fem dagar.
"Andas in", sa hon på franska till sin patient, en fyraårig pojke med blank blick och hög feber. Medpax barnsjukhus låg mitt ute i ingenstans. Patienterna kom framförallt från byarna runt omkring. Ibland kom det patienter från från någon av nomadgrupperna som bodde i öknen. Ofta hade de gått i dagar. Nästan alltid var barnen de kom med i mycket dåligt skick. Ett av de största bekymren var att folk väntade för länge och kom för sen till sjukhuset. I värsta fall dog barnen nästan så fort de kom till sjukhuset. Det hände att man som läkare fick skulden då. Det var så ofattbart outvecklat här, som en västerländsk medeltid ungefär, med all tillhörande vidskeplighet. Mycket av det långsiktiga arbetet handlade om att åka runt i byarna och berätta om fördelarna med att ta sitt barn till doktorn istället för att besöka schamaner med direkt farliga metoder.
Den här veckan var väldigt annorlunda, det var lärarkaos på skolan och det ledde till att vi 5 lektioner på hela veckan och var lediga på fredagen. Men man ska inte klaga. I helgen har jag hållit på med min nya dator och läst en hel del. Just nu läser jag En enda hemlighet av Simona Ahrnstedt. Jag tycker det är en riktigt bra uppföljare till En enda natt. Jag gillar hur karaktärer från hennes tidigare bok återkommer i den nya.
Igår såg jag Eurovision och det blev väldigt spännande till slut. Jag visste att Sveriges låt var bra, men jag trodde inte att Måns skulle vinna. För både Italien, Ryssland och Australien hade riktigt bra låtar.
Smakebiten kommer från sidan 248.
Tiden flög fram när man var i fält, tänkte Isobel när hon mellan två patienter konstaterade att hon redan varit i Tchad i fem dagar.
"Andas in", sa hon på franska till sin patient, en fyraårig pojke med blank blick och hög feber. Medpax barnsjukhus låg mitt ute i ingenstans. Patienterna kom framförallt från byarna runt omkring. Ibland kom det patienter från från någon av nomadgrupperna som bodde i öknen. Ofta hade de gått i dagar. Nästan alltid var barnen de kom med i mycket dåligt skick. Ett av de största bekymren var att folk väntade för länge och kom för sen till sjukhuset. I värsta fall dog barnen nästan så fort de kom till sjukhuset. Det hände att man som läkare fick skulden då. Det var så ofattbart outvecklat här, som en västerländsk medeltid ungefär, med all tillhörande vidskeplighet. Mycket av det långsiktiga arbetet handlade om att åka runt i byarna och berätta om fördelarna med att ta sitt barn till doktorn istället för att besöka schamaner med direkt farliga metoder.
23 maj 2015
Och vinnaren är...
Tänkte att jag skulle presentera vinnaren i min utlottning av Ursula Poznanskis Sveket. Min pappa fick uppdraget att dra vinnaren. Totalt var det tolv stycken som deltog.
Och vinnaren är
Krille Sund
Krille Sund
Stort grattis, jag ska skicka ett mail till dig och sen ska jag försöka skynda mig att skicka iväg boken.
Svart som natten
Titel: Svart som natten
Originalets titel: Raven Black (2006)
Författare: Ann Cleeves
Översättare: Jan Järnebrand
Serie: Shetlandskvartetten #1
Antal sidor: 382
Utgivningsår: 2006
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 13/5
Första meningen: "Klockan var tjugo minuter över ett på nyårsdagens morgon."
Handling
Det är en kall januarimorgon och staden Ravenswick på Shetlandsöarna ligger under ett djupt täcke av snö. Den ensamstående mamman Fran Hunter har just lämnat sin dotter i skolan. Hon är på väg hemåt när blicken plötsligt dras till de svarta korparna som cirklar över ett underligt bylte ute på fältet. Det visar sig vara en ung kvinna, strypt med sin egen halsduk. Fran känner igen henne som den nyinflyttade grannflickan Catherine Ross.
Bland invånarna sprid nyheten om mordet blixtsnabbt och rykten om att stadens ensling Magnus Tait är inblandad i mordet börjar florera. När kommissarie Jimmy Perez ignorerar ryktena och istället börjar kartlägga vad som egentligen hänt sprider sig misstankarna vidare och lägger sig som en skugga över den lilla staden. Grannarna kastar illvilliga blickar på varandra och för första gången låser man sin ytterdörr. Alla känner alla - men en av dem är en mördare. Vem?
Mina tankar
Detta är den första delen i Shetlandskvartetten, men tyvärr har jag läst både Rött Stoft och Blå gryning innan så jag vet lite vad som kommer att hända senare. Jag försöker bli mer noggrann med att jag ska börja läsa serier från början och inte hoppa över delar.
Jag tyckte verkligen om Svart som natten! Nu fick jag lära känna karaktärerna ända från början. Miljön som boken utspelar sig i är helt fantastisk och man kan verkligen se den framför sig. Det bidrar verkligen till stämningen i boken. Dessutom kan jag känna igen mig i den typ av samhälle som beskrivs, där alla känner nästan alla.
Boken är otroligt spännande, trots att jag inte upplever att tempot är speciellt snabbt. Jag tycker om hur spänningen liksom kommer smygande medan man läser.
Jag har ju sett tv-serien Shetland, som bygger på Ann Cleeves böcker. Den skiljer sig lite från filmatiseringen, men det tycker jag inte är någon nackdel. Karaktärerna i boken känns väldigt levande och verkliga och jag ser fram emot att få lära känna Perez ännu bättre.
Jag funderar också på om jag eventuellt ska läsa om de böcker i serien som jag redan har läst, för att verkligen få allt i rätt ordning,
Sammanfattningsvis tycker jag att Svart som natten är en riktigt bra kriminalroman som verkligen är värd att läsas.
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Rött stoft
Blå gryning
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
Originalets titel: Raven Black (2006)
Författare: Ann Cleeves
Översättare: Jan Järnebrand
Serie: Shetlandskvartetten #1
Antal sidor: 382
Utgivningsår: 2006
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 13/5
Första meningen: "Klockan var tjugo minuter över ett på nyårsdagens morgon."
Handling
Det är en kall januarimorgon och staden Ravenswick på Shetlandsöarna ligger under ett djupt täcke av snö. Den ensamstående mamman Fran Hunter har just lämnat sin dotter i skolan. Hon är på väg hemåt när blicken plötsligt dras till de svarta korparna som cirklar över ett underligt bylte ute på fältet. Det visar sig vara en ung kvinna, strypt med sin egen halsduk. Fran känner igen henne som den nyinflyttade grannflickan Catherine Ross.
Bland invånarna sprid nyheten om mordet blixtsnabbt och rykten om att stadens ensling Magnus Tait är inblandad i mordet börjar florera. När kommissarie Jimmy Perez ignorerar ryktena och istället börjar kartlägga vad som egentligen hänt sprider sig misstankarna vidare och lägger sig som en skugga över den lilla staden. Grannarna kastar illvilliga blickar på varandra och för första gången låser man sin ytterdörr. Alla känner alla - men en av dem är en mördare. Vem?
Mina tankar
Detta är den första delen i Shetlandskvartetten, men tyvärr har jag läst både Rött Stoft och Blå gryning innan så jag vet lite vad som kommer att hända senare. Jag försöker bli mer noggrann med att jag ska börja läsa serier från början och inte hoppa över delar.
Jag tyckte verkligen om Svart som natten! Nu fick jag lära känna karaktärerna ända från början. Miljön som boken utspelar sig i är helt fantastisk och man kan verkligen se den framför sig. Det bidrar verkligen till stämningen i boken. Dessutom kan jag känna igen mig i den typ av samhälle som beskrivs, där alla känner nästan alla.
Boken är otroligt spännande, trots att jag inte upplever att tempot är speciellt snabbt. Jag tycker om hur spänningen liksom kommer smygande medan man läser.
Jag har ju sett tv-serien Shetland, som bygger på Ann Cleeves böcker. Den skiljer sig lite från filmatiseringen, men det tycker jag inte är någon nackdel. Karaktärerna i boken känns väldigt levande och verkliga och jag ser fram emot att få lära känna Perez ännu bättre.
Jag funderar också på om jag eventuellt ska läsa om de böcker i serien som jag redan har läst, för att verkligen få allt i rätt ordning,
Sammanfattningsvis tycker jag att Svart som natten är en riktigt bra kriminalroman som verkligen är värd att läsas.
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Rött stoft
Blå gryning
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
22 maj 2015
Ny dator
För ungefär en vecka sedan jag beställde jag en ny dator. Den kom fram redan i onsdags och nu idag fick jag äntligen hämta ut den! Det känns lite grann som julafton, haha! Nu har jag ju i alla fall det jag gör med att lära mig Windows 8 och den här nya datorn. Men roligt ska det bli!
Sen ska jag såklart försöka läsa lite grann också. Håller på med Simona Ahrnstedts nya, En enda hemlighet. Har läst nästan 200 sidor och tycker mycket bra om den.
Sen ska jag såklart försöka läsa lite grann också. Håller på med Simona Ahrnstedts nya, En enda hemlighet. Har läst nästan 200 sidor och tycker mycket bra om den.
Vad gör du i helgen?
Påminnelse
Idag är sista dagen för att delta i min utlottning av Ursula Poznanskis Sveket. Utlottningen avslutas idag kl. 23.59.
21 maj 2015
Recensioner: Sagan om Isfolket bok 41-42
Originalets titel: Demonenes fjell (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #41
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 2/5
Första meningen: "Det rådde en underlig dager den vårkvällen 30 april 1960".
Handling
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klara detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen Skogsrud som blev hans närmaste allierade. Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont ...
Mina åsikter
Denna del tyckte jag var riktigt bra! Man börjar knyta ihop de olika släktleden och får reda på en massa om de tidigare medlemmarna av Isfolket och om Tengel den onde. Jag tyckte verkligen om att flera av de karaktärer man tidigare följt kommer tillbaka, t.ex. Tula, Shira, Tengel den gode, Silje, Villemo och många fler. Det känns verkligen att man närmar sig slutet.
Betyg: 4/5
_________________________________________________________________________________
Betyg: 4/5
_________________________________________________________________________________
Originalets titel: Stille før stormen (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #42
Antal sidor: 250
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 9/5
Första meningen: "Hans namn var Morahan".
Handling
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott. Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem ...
Mina åsikter
Tempot i den här boken tyckte jag var otroligt snabbt och den gick väldigt fort att läsa. Återigen känns det som att fler och fler trådar knyts ihop och jag gillade verkligen alrunans historia. Boken slutade med en riktigt cliffhanger så jag ser fram emot att läsa fortsättningen.
Betyg: 3/5
Andra recensioner
Sagan om Isfolket bok 33-3420 maj 2015
Fynd från Second Hand
Förra veckan när jag hade bilen passade jag på att fara på Second Hand i jakt på lite nya saker till lägenheten, men också för att titta på lite böcker. Till slut blev det bara två böcker, men det är två böcker som jag verkligen vill läsa.
Postcard killers av James Patterson & Liza Marklund
Då tänker jag på Sigrid av Elin Olofsson
19 maj 2015
Top Ten Tuesday 19 maj: Freebie
Den här tisdagen är det Freebie i Top Ten Tuesday. Man får alltså välja ämne själv. Jag tycker att det är lättare när man har ett bestämt ämne än när man ska välja själv. Jag gick omkring i flera dagar och funderare på ett ämne som jag skulle kunna skriva om. Det enda som dök upp i skallen på mig var serier och speciellt sådana som jag inte har läst. Så därför blir ämnet tio serier som jag inte har läst än, men som finns med i min oändliga TBR-lista.
1. Serien om Lacey Flint av Sharon Bolton
2. Outlanderserien av Diana Gabaldon
3. A-gruppen av Arne Dahl
4. True Blood-serien av Charlaine Harris
5. Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith
6. Narnia av CS Lewis
7. Serien om Fredrika Bergman av Kristina Ohlsson
8. Serien om Leo Junker av Christoffer Carlsson
9. Harry Hole av Jo Nesbø
10. Ewert Grens av Roslund & Hellström
18 maj 2015
Goodreads Tag
Denna enkät hittade jag hos Monika, som i sin tur hade hittat den hos Andrea i Boklandet. Jag tänkte att denna skulle vara lite rolig att göra nu när jag har börjat använda Goodreads.
Vilken var den senaste bok du markerade som "read"?
Det var Hypnotisören av Lars Kepler.
Vad har du just nu i din "currently reading"?
Jag har just börjat läsa på En man som heter Ove av Fredrik Backman.
Vilken var den senaste bok du markerade som "to read"?
Det var Den tionde gåvan av Jane Johnson.
Vilken bok planerar du att läsa härnäst?
Jag har några böcker att välja mellan, antingen så blir det Boktjuven av Markus Zusak eller några andra av mina låneböcker. Jag tror nog att det blir En enda hemlighet av Simona Ahrnstedt,
Har du någon 2015 Reading Challenge?
Ja det har jag. I år ska jag försöka läsa 100(!) böcker. Jag har just läst 50 böcker, så det känns som jag hänger med rätt så bra.
Har du någon önskelista?
Ja, det har jag. Den är väldigt lång...
Vilken bok planerar du att köpa härnäst?
Jag brukar inte planera mina inköp, men en bok som jag har tänkt köpa när jag får chansen är The Complete Sherlock Holmes av Sir Arthur Conan Doyle. Jag tycker att den utgåvan verkar så otroligt fin och det är verkligen en bok som jag vill äga.
Har du några favoritcitat på Goodreads?
Jag har ett favoritcitat just nu. Det kommer nog bli fler!
Vilken är din favoritförfattare?
Jag har väldigt många favoritförfattare, men en utav dem är John Green.
Är du med i några grupper?
Jag är med i Swedish Book Blogger, Goodreds Sweden och Boktokarna. Än har jag inte varit speciellt aktiv.
17 maj 2015
En smakebit på söndag: Hypnotisören
Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer.
Veckan har varit väldigt lugn, vi har haft lov både torsdag och fredag. Jag har mest bara tagit det lugnt och läst. Tyvärr har jag inte kunnat sitta ute och läsa, det har varit alldeles för blåsigt. Just nu håller jag på att läsa Hypnotisören av Lars Kepler. Detta är en bok som jag har tänkt läsa väldigt länge. Jag har hunnit ganska långt i boken, den är verkligen spännande och lättläst.Jag har bara drygt hundra sidor kvar och hoppas att jag kommer hinna läsa ut den idag.
Smakebiten kommer från sidan 183.
Hon harklar sig, tar ett steg närmare och plötsligt viker sig benen under henne, hon famlar med handen över serveringsskåpet, men kan inte hålla sig uppe. Hon rasar ned på golvet, slår huvudet mot väggen och känner hur smärtan börjar brinna i skallen.
Hon försöker komma upp, men kan inte längre röra sig, har ingen kontakt med benen, ingen känsel i underkroppen. Det pirrar konstigt i bröstet och andningen blir tyngre. Synen försvinner några sekunder och återvänder sedan grumligt.
Veckan har varit väldigt lugn, vi har haft lov både torsdag och fredag. Jag har mest bara tagit det lugnt och läst. Tyvärr har jag inte kunnat sitta ute och läsa, det har varit alldeles för blåsigt. Just nu håller jag på att läsa Hypnotisören av Lars Kepler. Detta är en bok som jag har tänkt läsa väldigt länge. Jag har hunnit ganska långt i boken, den är verkligen spännande och lättläst.Jag har bara drygt hundra sidor kvar och hoppas att jag kommer hinna läsa ut den idag.
Smakebiten kommer från sidan 183.
Hon harklar sig, tar ett steg närmare och plötsligt viker sig benen under henne, hon famlar med handen över serveringsskåpet, men kan inte hålla sig uppe. Hon rasar ned på golvet, slår huvudet mot väggen och känner hur smärtan börjar brinna i skallen.
Hon försöker komma upp, men kan inte längre röra sig, har ingen kontakt med benen, ingen känsel i underkroppen. Det pirrar konstigt i bröstet och andningen blir tyngre. Synen försvinner några sekunder och återvänder sedan grumligt.
16 maj 2015
En dåre fri
Titel: En dåre fri
Originalets titel:
Författare: Beate Grimsrud
Översättare:
Serie:-
Antal sidor: 476
Utgivningsår: 2010
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 5/5
Första meningen: "Det är jag som är Eli."
Handling
En dåre fri är en roman om skörhet och styrka. Det är Eli som berättar. Hon bor ensam i sin lägenhet, och ändå inte. Espen, Emil och Erik finns också där. Deras röster har följt henne hela livet. Så småningom kommer också prins Eugen.
Hennes terapeut kommer också, för att hjälpa henne att klara vardagen och vanligheten. Hon är periodvis inlagd på psykiatrisk avdelning, och i vården möter hon både omhändertagande och oförståelse. Elis vilja att leva och skapa är stor, men rösterna inom henne bråkar och stör. Ändå skriver hon hela tiden, gör film, reser och framträder på uppläsningar. Som författare röner hon framgång efter framgång, medan kampen mot sjukdomen pågår.
Mina tankar
Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna sätta ord på vad jag tycker om boken. Den är otroligt gripande och är nog en bok som jag kommer komma ihåg länge. Vi har läst en kurs i psykiatri och den har varit väldigt intressant och för ett tag sedan hörde jag talas om denna bok och tänkte att den passade bra att läsa. Man hör ju en del om hur psykvården fungerar, men det är sällan man får höra det från någon som verkligen har upplevt hur det är att vara patient inom psykvården. Psykiatri är ett intressant ämne och jag önskar att det fanns fler böcker som denna! Om ni har några tips får ni gärna dela med er av dem!
Under läsningen funderar jag lite kring Eli och alla hennes personligheter, hon är oerhört kreativ och har en hel del likheter med författaren. Jag funderar lite på om delar av En dåre fri kan vara självbiografisk, det känns verkligen som att en del måste vara självupplevt. Det känns så äkta.
Jag funderar också en hel del kring hur psykiatrivården är uppbyggd och det är tydligt att det finns brister. Personerna som behöver hjälp har kanske inte tillräckliga nätverk som gör att de kan få hjälp och de ständiga neddragningarna hjälper ju inte heller. Psykiatrivården får en hel del (välförtjänt?) kritik. Eli äter mycket mediciner och läggs i bälte flera gånger och detta är väl något som måste vara väldigt svårt. Oavsett hur fel det kanske verkar så kanske personen måste ligga i bälte för att personen riskerar att skada sig själv eller andra. Något som jag känner att jag blir väldigt kritiskt inställd till är all medicinering, människorna blir inte friska bara för att man proppar i dem en massa mediciner!
En dåre fri är en bok som är väldigt intressant att läsa och jag är glad över att ha läst den. Jag önskar att många fler vill läsa den för att få en bild av hur det kan vara att vårdas inom psykiatrin.
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
Originalets titel:
Författare: Beate Grimsrud
Översättare:
Serie:-
Antal sidor: 476
Utgivningsår: 2010
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 5/5
Första meningen: "Det är jag som är Eli."
Handling
En dåre fri är en roman om skörhet och styrka. Det är Eli som berättar. Hon bor ensam i sin lägenhet, och ändå inte. Espen, Emil och Erik finns också där. Deras röster har följt henne hela livet. Så småningom kommer också prins Eugen.
Hennes terapeut kommer också, för att hjälpa henne att klara vardagen och vanligheten. Hon är periodvis inlagd på psykiatrisk avdelning, och i vården möter hon både omhändertagande och oförståelse. Elis vilja att leva och skapa är stor, men rösterna inom henne bråkar och stör. Ändå skriver hon hela tiden, gör film, reser och framträder på uppläsningar. Som författare röner hon framgång efter framgång, medan kampen mot sjukdomen pågår.
Mina tankar
Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna sätta ord på vad jag tycker om boken. Den är otroligt gripande och är nog en bok som jag kommer komma ihåg länge. Vi har läst en kurs i psykiatri och den har varit väldigt intressant och för ett tag sedan hörde jag talas om denna bok och tänkte att den passade bra att läsa. Man hör ju en del om hur psykvården fungerar, men det är sällan man får höra det från någon som verkligen har upplevt hur det är att vara patient inom psykvården. Psykiatri är ett intressant ämne och jag önskar att det fanns fler böcker som denna! Om ni har några tips får ni gärna dela med er av dem!
Under läsningen funderar jag lite kring Eli och alla hennes personligheter, hon är oerhört kreativ och har en hel del likheter med författaren. Jag funderar lite på om delar av En dåre fri kan vara självbiografisk, det känns verkligen som att en del måste vara självupplevt. Det känns så äkta.
Jag funderar också en hel del kring hur psykiatrivården är uppbyggd och det är tydligt att det finns brister. Personerna som behöver hjälp har kanske inte tillräckliga nätverk som gör att de kan få hjälp och de ständiga neddragningarna hjälper ju inte heller. Psykiatrivården får en hel del (välförtjänt?) kritik. Eli äter mycket mediciner och läggs i bälte flera gånger och detta är väl något som måste vara väldigt svårt. Oavsett hur fel det kanske verkar så kanske personen måste ligga i bälte för att personen riskerar att skada sig själv eller andra. Något som jag känner att jag blir väldigt kritiskt inställd till är all medicinering, människorna blir inte friska bara för att man proppar i dem en massa mediciner!
En dåre fri är en bok som är väldigt intressant att läsa och jag är glad över att ha läst den. Jag önskar att många fler vill läsa den för att få en bild av hur det kan vara att vårdas inom psykiatrin.
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
15 maj 2015
5 frågor om Hypnotisören
Idag har jag riktigt idétorka, så då tänkte jag att jag skulle svara på lite frågor om boken som jag läser just nu.
Hur många kapitel har du läst i boken?
Jag har läst 16 kapitel och är på sidan 146 av 571.
Vad var den första meningen i boken?
"Som eld, precis som eld".
Vad var den sista meningen du läste i boken?
"Jag behöver inte svara på dina frågor, säger Josef och försöker peka på socialsekreteraren",
Hur tycker du att boken verkar?
Jag tycker att boken verkar väldigt spännande, men jag har lite svårt för att hålla koll på alla karaktärer. Dessutom känns det som att det är väldigt många sidohistorier som ska redas ut.
Vilken händelse är din favorit hittills?
När Josef hypnotiseras. Det var väldigt spännande!
Hur många kapitel har du läst i boken?
Jag har läst 16 kapitel och är på sidan 146 av 571.
Vad var den första meningen i boken?
"Som eld, precis som eld".
Vad var den sista meningen du läste i boken?
"Jag behöver inte svara på dina frågor, säger Josef och försöker peka på socialsekreteraren",
Hur tycker du att boken verkar?
Jag tycker att boken verkar väldigt spännande, men jag har lite svårt för att hålla koll på alla karaktärer. Dessutom känns det som att det är väldigt många sidohistorier som ska redas ut.
Vilken händelse är din favorit hittills?
När Josef hypnotiseras. Det var väldigt spännande!
14 maj 2015
Film: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Handling
Efter ett långt och händelserikt liv hamnar Allan Karlson på ett ålderdomshem i tron att det blir hans slutstation. Problemet är bara att hans hälsa fortfarande är utmärkt och dagarna blir därför alldeles för trista. När firandet av Allans hundrade födelsedag närmar sig, vilket Allan själv inte är det minsta intresserad av, tar han chansen och flyr sin tråkiga vardag.
En rad händelser drar istället in Allan på en galen och oväntad resa kantad av ett gäng kriminella, mördare, en väska full av pengar, en elefant och en inkompetent polis. För vem som helst hade detta varit ett livsäventyr, men med Allans bakgrund är det ungefär som vanligt. Inte bara har han bevittnat några av historiens viktigaste händelser, han har även spelat en nyckelroll i dem. Vi får följa Allans tidigare eskapader och dess otroliga påverkan på historien, hur han bland annat hjälpte till att uppfinna atombomben samt blev god vän med allt från amerikanska presidenter till ryska tyranner…
Filmen regisserades av Felix Herngren och är 109 minuter lång. I huvudrollerna ses bland annat Robert Gustafsson, Iwar Wiklander och Mia Skäringer. Filmen spelades in 2013.
Mina tankar
Jag tror att jag hade för höga förväntningar på den här filmen innan jag började se den. Den är inte dålig på något sätt, det är bara det att den inte var vad jag hade förväntat mig. Varje gång man ser en film som är baserad på en bok så jämför man ju. Jag tyckte att de hade ändrat ganska mycket i filmen och det var många karaktärer från boken som inte var med. Jag vet att man inte ska förvänta sig att allt är precis som i boken, men jag blev ändå lite besviken.
Visst fanns det delar som var bra. Till exempel tyckte jag mycket om både början och slutet på filmen. Skådespelarna tyckte jag gjorde ett bra jobb, men Benny var inte direkt som jag hade sett framför mig. De skådespelare som jag tyckte bäst om var nog dels Robert Gustafsson och framförallt Mia Skäringer.
Jag hade trott att Hundraåringen var en film som man skrattade åt hela tiden, men det enda som den lockade ur mig var några skratt någon gång ibland. Det fanns några scener som jag tyckte var riktigt roliga, t.ex. scenerna med elefanten Sonja och det som handlade om Allans karriär som spion.
HÄR kan ni läsa vad jag tyckte om boken.
Efter ett långt och händelserikt liv hamnar Allan Karlson på ett ålderdomshem i tron att det blir hans slutstation. Problemet är bara att hans hälsa fortfarande är utmärkt och dagarna blir därför alldeles för trista. När firandet av Allans hundrade födelsedag närmar sig, vilket Allan själv inte är det minsta intresserad av, tar han chansen och flyr sin tråkiga vardag.
En rad händelser drar istället in Allan på en galen och oväntad resa kantad av ett gäng kriminella, mördare, en väska full av pengar, en elefant och en inkompetent polis. För vem som helst hade detta varit ett livsäventyr, men med Allans bakgrund är det ungefär som vanligt. Inte bara har han bevittnat några av historiens viktigaste händelser, han har även spelat en nyckelroll i dem. Vi får följa Allans tidigare eskapader och dess otroliga påverkan på historien, hur han bland annat hjälpte till att uppfinna atombomben samt blev god vän med allt från amerikanska presidenter till ryska tyranner…
Filmen regisserades av Felix Herngren och är 109 minuter lång. I huvudrollerna ses bland annat Robert Gustafsson, Iwar Wiklander och Mia Skäringer. Filmen spelades in 2013.
Mina tankar
Jag tror att jag hade för höga förväntningar på den här filmen innan jag började se den. Den är inte dålig på något sätt, det är bara det att den inte var vad jag hade förväntat mig. Varje gång man ser en film som är baserad på en bok så jämför man ju. Jag tyckte att de hade ändrat ganska mycket i filmen och det var många karaktärer från boken som inte var med. Jag vet att man inte ska förvänta sig att allt är precis som i boken, men jag blev ändå lite besviken.
Visst fanns det delar som var bra. Till exempel tyckte jag mycket om både början och slutet på filmen. Skådespelarna tyckte jag gjorde ett bra jobb, men Benny var inte direkt som jag hade sett framför mig. De skådespelare som jag tyckte bäst om var nog dels Robert Gustafsson och framförallt Mia Skäringer.
Jag hade trott att Hundraåringen var en film som man skrattade åt hela tiden, men det enda som den lockade ur mig var några skratt någon gång ibland. Det fanns några scener som jag tyckte var riktigt roliga, t.ex. scenerna med elefanten Sonja och det som handlade om Allans karriär som spion.
HÄR kan ni läsa vad jag tyckte om boken.
13 maj 2015
Tematrio: Andra världskriget
Såhär beskriver Lyran veckans tema: Vi hade ju Krig och Fred som tema på Kulturkollo förra veckan och jag hade planerat att skriva en del, som jag sedan inte hann få till. Lite i efterhand blir det därför tema Andra Världskriget i veckans trio. Berätta om tre romaner, filmer eller TV-serier som handlar om Andra Världskriget.
Det finns massor av böcker som handlar om andra världskriget och jag kände direkt att jag ville vara med den här veckan. Det blev också ett tema i temat, nämligen ungdomsböcker.
1. Kodnamn Verity av Elizabeth Wein. Detta var en bok som jag tyckte var oerhört spännande och jag gillade verkligen upplägget av den. Jag gillade också att den handlade om unga kvinnor som var självständiga och verkligen deltog i kriget.
2. En ö i havet av Annika Thor. Detta var en serie som jag verkligen älskade när jag läste den! Det är flera år sedan jag läste den, men jag minns fortfarande hur bra jag tyckte att den var. Jag har också för mig att SVT har haft denna som tv-serie för några år sedan.
3. Ön i Fågelgatan av Uri Orlev. Detta var en bok som jag läste i mellanstadiet tillsammans med klassen. Senare såg vi också filmen. Jag började tänka på denna när jag läste den här veckans tema, men jag kunde helt enkelt inte komma på vad den hette. Efter lite hjälp av Google så hittade jag den. Det är väldigt länge sedan jag läste den, men jag minns fortfarande delar av filmen och jag minns också att jag tyckte boken var riktigt bra!
Det finns massor av böcker som handlar om andra världskriget och jag kände direkt att jag ville vara med den här veckan. Det blev också ett tema i temat, nämligen ungdomsböcker.
1. Kodnamn Verity av Elizabeth Wein. Detta var en bok som jag tyckte var oerhört spännande och jag gillade verkligen upplägget av den. Jag gillade också att den handlade om unga kvinnor som var självständiga och verkligen deltog i kriget.
2. En ö i havet av Annika Thor. Detta var en serie som jag verkligen älskade när jag läste den! Det är flera år sedan jag läste den, men jag minns fortfarande hur bra jag tyckte att den var. Jag har också för mig att SVT har haft denna som tv-serie för några år sedan.
3. Ön i Fågelgatan av Uri Orlev. Detta var en bok som jag läste i mellanstadiet tillsammans med klassen. Senare såg vi också filmen. Jag började tänka på denna när jag läste den här veckans tema, men jag kunde helt enkelt inte komma på vad den hette. Efter lite hjälp av Google så hittade jag den. Det är väldigt länge sedan jag läste den, men jag minns fortfarande delar av filmen och jag minns också att jag tyckte boken var riktigt bra!
12 maj 2015
Top Ten Tuesday 12 maj - Top Ten Authors I REALLY Want To Meet
Förra veckan gjorde jag ingen Top Ten Tuesday, på grund av att jag tyckte temat var väldigt svårt. Den här veckan känns temat betydligt lättare, nämligen Top Ten Authors I REALLY Want To Meet. För ett tag sedan skrev jag en lista över vilka författare jag skulle vilja träffa, så nu får jag väl fylla på med 10 stycken nya författare.
1. Gillian Flynn
2. Sophie Kinsella
3. Ransom Riggs
4. John Green
5. Elly Griffiths
6. Veronica Roth
7. Sir Arthur Conan Doyle
8. Stieg Larsson
9. H.C. Andersen
10. Meg Cabot
11 maj 2015
Recensioner: Sagan om Isfolket bok 39-40
Titel: Rop av stumma röster
Originalets titel: Rop av stumme røster (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #39
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 18/4
Första meningen: "Den tredje natten på värdshuset kom den tillbaka - ångesten som Ellen inte hade känt sedan den där ohyggliga händelsen i hennes barndom".
Handling
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på. Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana ...
Mina åsikter
Den var helt okej, Jag hade lite svårt att ta mig in i boken ordentligt, men när jag väl gjorde det så gick det bättre. Jag var inte så förtjust i början och slutet. Mittendelen var bäst när de utredde försvinnandet i England.
Betyg: 3/5
_________________________________________________________________________________
Titel: Fångad av tiden
Originalets titel: Fanget av tiden (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #40
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 25/4
Första meningen: "- NATANIEL! NATANIEEEEL!"
Handling
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde. Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckas göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst ...?
Mina åsikter
Jag är lite tudelad till den här boken. Å ena sidan så gillar jag mysteriet med STELLA, men samtidigt så tycker jag boken mot slutet blev väldigt konstig och svårt att hänga med. Det var ganska kul att läsa om Tovas alla reinkarnationer även om jag inte riktigt köper det. Samma sak med hur Nataniel räddar Tova och möter Tengel den onde. Bitvis så var boken också väldigt spännande.
Betyg: 3/5
Andra recensioner
Sagan om Isfolket bok 23-24
Sagan om Isfoket bok 25-26
Sagan om Isfolket bok 27-28
Sagan om Isfolket bok 29-30
Sagan om Isfolket bok 31-32
Sagan om Isfolket bok 33-34
Sagan om Isfolket bok 35-36
Sagan om Isfolket bok 37-38
Originalets titel: Rop av stumme røster (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #39
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 18/4
Första meningen: "Den tredje natten på värdshuset kom den tillbaka - ångesten som Ellen inte hade känt sedan den där ohyggliga händelsen i hennes barndom".
Handling
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på. Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana ...
Mina åsikter
Den var helt okej, Jag hade lite svårt att ta mig in i boken ordentligt, men när jag väl gjorde det så gick det bättre. Jag var inte så förtjust i början och slutet. Mittendelen var bäst när de utredde försvinnandet i England.
Betyg: 3/5
_________________________________________________________________________________
Titel: Fångad av tiden
Originalets titel: Fanget av tiden (1988)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #40
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 25/4
Första meningen: "- NATANIEL! NATANIEEEEL!"
Handling
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde. Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckas göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst ...?
Mina åsikter
Jag är lite tudelad till den här boken. Å ena sidan så gillar jag mysteriet med STELLA, men samtidigt så tycker jag boken mot slutet blev väldigt konstig och svårt att hänga med. Det var ganska kul att läsa om Tovas alla reinkarnationer även om jag inte riktigt köper det. Samma sak med hur Nataniel räddar Tova och möter Tengel den onde. Bitvis så var boken också väldigt spännande.
Betyg: 3/5
Andra recensioner
Sagan om Isfolket bok 23-24
Sagan om Isfoket bok 25-26
Sagan om Isfolket bok 27-28
Sagan om Isfolket bok 29-30
Sagan om Isfolket bok 31-32
Sagan om Isfolket bok 33-34
Sagan om Isfolket bok 35-36
Sagan om Isfolket bok 37-38
10 maj 2015
En smakebit på söndag: Svart som natten
Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer.
Veckan har faktiskt inte varit så hektisk som jag trodde att den skulle vara och nu känns det verkligen att gymnasiet snart är slut. Det är ju bara en månad kvar! Läsningen den här veckan har gått lite segt, men det beror på att jag har haft en hel del andra saker att göra. Just nu håller jag på att läsa Svart som natten av Ann Cleeves. Det är den första delen i Shetlandskvartetten, men dum som jag är så har jag läst både Rött stoft och Blå gryning tidigare. Hittills så tycker jag att boken är riktigt bra, tycker mycket om miljön och karaktärerna.
Smakebiten kommer från sidan 135.
"Diskuterade ni böcker?" frågade Perez till slut i vänlig ton. Han ville inte förstöra stämningen. Han ville att Scott skulle fortsätta att föreställa sig att han satt i det där rummet, med gardinerna fördragna mot dimman utanför, med flickan och vinet.
"Ja då. Hon hade just läst ut Sarah Waters Livstråden. Hon var enormt imponerad av språket, den viktorianska rösten. Det gladde mig så, för jag hade rekommenderat den till henne. Det är en sådan komplimang när en annan människa blir eld och något över en bok som som man själv älskar. Det blir något som förenar, ett slags intimitet."
9 maj 2015
Utlottning av Sveket!!
Jag har tänkt ha min allra första utlottning här på bloggen!
Jag tänkte att jag skulle ta och lotta ut ett exemplar av Sveket av Ursula Poznanski, som är den första delen i en dystopisk thrillertrilogi. HÄR kan ni läsa mer om handlingen.
Och HÄR kan ni läsa vad jag tyckte om boken.
Jag tänkte att jag skulle ta och lotta ut ett exemplar av Sveket av Ursula Poznanski, som är den första delen i en dystopisk thrillertrilogi. HÄR kan ni läsa mer om handlingen.
Och HÄR kan ni läsa vad jag tyckte om boken.
TÄVLINGSREGLER
1. Skriv i en kommentar i det här inlägget och berätta att du vill vara med i utlottningen. Ni måste ha en adress i Sverige för att kunna delta.
2. Svara på frågan: Vilken bok ser du mest fram emot att läsa i sommar?
3. Skriv gärna er mailadress så att jag kan kontakta vinnaren.
4. Om du vill få en extra lott, tipsa om tävlingen på t.ex. din blogg eller Instagram (tagga gärna @ewelinasbokblogg på Instagram).
TÄVLINGEN AVSLUTAS FREDAGEN DEN 22/5 kl. 23:59.
Vinnarna presenteras någon gång under helgen.
Vecka 36
Titel: Vecka 36
Originalets titel:-
Författare: Sofie Sarenbrant
Översättare:-
Serie: Brantevik #1
Antal sidor: 300
Utgivningsår: 2012 (org. 2010)
Förlag: Ponto pocket
Utläst: 26/4
Första meningen: "Med ena ögat kikade hon in genom den smala dörrspringan".
Handling
Sommarsäsongen i det lilla fiskeläget Brantevik är över för den här gången. För familjerna Winter och Malm har det varit en regnig semestervecka och stämningen är inte på topp. De bästa vännerna Johanna och Agnes är båda gravida och inom några få veckor kommer de att vara mammor.
I ett försök att ändå avsluta vistelsen på ett bra sätt bestämmer sig paren för att gå och sjunga karaoke på den lokala hamnkrogen. Men något går fruktansvärt fel och på morgonen när de andra vaknar är Agnes borta.
Agnes försvinnande blir veckans stora nyhet och polisen och media arbetar var och en på sitt håll för att finna en lösning på gåtan. Men det blir en kamp mot tiden och allt tar en oväntad vändning när en död kvinna hittas uppspolad på en strand
Mina tankar
Detta var verkligen precis vad jag behövde läsa just nu! En lättläst och spännande deckare som inte går att lägga ifrån sig förrän man läst ut boken. Det är bra underhållning för stunden. Jag tycker att denna bok påminner lite om både Läckbergs och Stens deckare.
Vecka 36 är också ganska obehaglig att läsa. Det är otäckt att läsa om hur gravida kvinnor försvinner och hur ingen vet var de är. Jag tycker om karaktärerna i boken och hur man får veta mer och mer om de ju längre in i boken man kommer. Jag vet att det finns en uppföljare till denna bok, så jag kommer nog ta och läsa den också framöver.
Jag vet inte vad jag ska säga mer om boken, riktigt lättläst och spännande!
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Författaren ingår i min boktolva.
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
Originalets titel:-
Författare: Sofie Sarenbrant
Översättare:-
Serie: Brantevik #1
Antal sidor: 300
Utgivningsår: 2012 (org. 2010)
Förlag: Ponto pocket
Utläst: 26/4
Första meningen: "Med ena ögat kikade hon in genom den smala dörrspringan".
Handling
Sommarsäsongen i det lilla fiskeläget Brantevik är över för den här gången. För familjerna Winter och Malm har det varit en regnig semestervecka och stämningen är inte på topp. De bästa vännerna Johanna och Agnes är båda gravida och inom några få veckor kommer de att vara mammor.
I ett försök att ändå avsluta vistelsen på ett bra sätt bestämmer sig paren för att gå och sjunga karaoke på den lokala hamnkrogen. Men något går fruktansvärt fel och på morgonen när de andra vaknar är Agnes borta.
Agnes försvinnande blir veckans stora nyhet och polisen och media arbetar var och en på sitt håll för att finna en lösning på gåtan. Men det blir en kamp mot tiden och allt tar en oväntad vändning när en död kvinna hittas uppspolad på en strand
Mina tankar
Detta var verkligen precis vad jag behövde läsa just nu! En lättläst och spännande deckare som inte går att lägga ifrån sig förrän man läst ut boken. Det är bra underhållning för stunden. Jag tycker att denna bok påminner lite om både Läckbergs och Stens deckare.
Vecka 36 är också ganska obehaglig att läsa. Det är otäckt att läsa om hur gravida kvinnor försvinner och hur ingen vet var de är. Jag tycker om karaktärerna i boken och hur man får veta mer och mer om de ju längre in i boken man kommer. Jag vet att det finns en uppföljare till denna bok, så jag kommer nog ta och läsa den också framöver.
Jag vet inte vad jag ska säga mer om boken, riktigt lättläst och spännande!
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Författaren ingår i min boktolva.
HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.
8 maj 2015
Bokbloggsjerka 8-11 maj
Idag har jag varit ledig från skolan för att vi skulle fara ner till Vilhelmina och göra en massa ärenden och eventuellt titta på en bil. Nu har kommit hem och hunnit äta lite middag så nu är det dags för Annikas bokbloggsjerka.
Mia Eggimann undrar hur du får plats med alla böcker?
Jag äger en del böcker, men jag skulle inte säga att jag äger jättemånga böcker. Jag lånar hellre enorma bokhögar på biblioteket. De böcker jag äger har jag i en bokhylla, som nu i och för sig har börjat bli ganska full. För ett tag sedan rensade jag ganska rejält i den och lade undan massor utav barnböcker och böcker som jag tror att jag inte kommer att läsa. Jag blev väldigt nöjd med den rensningen, men som sagt så håller den på att bli väldigt full just nu. Det är nog dags att skaffa en till bokhylla snart...