Den femte årstiden

Titel: Den femte årstiden
Originalets titel:-
Författare: Mons Kallentoft
Översättare:-
Serie: Malin Fors #5
Antal sidor: 456
Utgivningsår: 2011
Förlag: Natur & Kultur 
Utläst:22/1

Första meningen: "Jag förstår inte varför".









Handling
Det är tidigt i maj när en barnfamilj på skogspromenad utanför Linköping hittar det svårt sargade liket. Kvinnokroppen är otäckt välbevarad och spåren efter tortyr är tydliga. Kriminalinspektör Malin Fors tycker sig omedelbart se likheter med Maria Murvall, den unga kvinna som sitter stum och okontaktbar på Vadstena sjukhus efter att ha hittats våldtagen och brutalt misshandlad i skogen för flera år sedan. Av en slump träffar Malin en läkare från S:t Lars i Lund som berättar om ett liknande fall, och plötsligt tycks Maria bara vara en liten pusselbit i något mycket större. Men vilken ondska är så fruktansvärd att den inte går att tala om? Malin, som länge varit närmast besatt av att få veta vad som hände Maria, är fast besluten att ta reda på sanningen, oavsett var den kan föra henne.

Mina tankar
Jag har hållit på med att försöka läsa ikapp serien om Malin Fors, men jag vill inte läst böckerna alltför nära varandra. Jag tycker att böckerna är uppbyggda på ungefär samma sätt, med döda som "talar" och liknande.

Jag känner mig lite kluven när det gäller karaktärerna, speciellt poliserna. Jag har svårt för den väldigt våldsamme polisen Waldemar, men ibland antar jag att ändamålet helgar medlen. Jag har också väldigt svårt får Malin, jag blir så less av att hela tiden läsa om hennes begär efter spriten, besattheten av Maria Murvall och hur hon är mot sin dotter.

Den här boken tyckte jag var väldigt hemsk! Tyvärr tror jag också att vissa delar av handlingen inte är helt tagen ur luften. Vissa gånger tyckte jag det var väldigt obehagligt att läsa om vad som hände. Boken tycker jag är ganska svårläst, det är inte det enklaste språket och ibland tycker jag att meningarna blir alltför korta. Det störde min rytm lite grann. Handlingen väger dock upp för det.

 Jag hoppas nu att Malin kan släppa allt som har med Maria Murvall att göra. Jag har lånat hem fortsättningen i serien, men det känns som att jag kan behöva några böcker emellan för att orka tamig igenom den.

Betyg: 3/5



Tidigare läst av denna författare
Midvinterblod
Sommardöden
Höstoffer 
Vårlik

Jag kan stryka punkt 10 i Kaosutmaningen.

Bokbloggsjerka 30 januari - 2 februari

Tack vare schysta lärare och bra schema så lyckades jag komma hem redan på torsdag kväll, vilket jag tycker var riktigt bra! Säger inte nej till en ledig dag! Nu är det fredag och dags för helgens bokbloggsjerka hos Annika. Helgens fråga lyder: Ewa K skrev för en tid sedan ett inlägg om upprepningar. Vad tycker du, fungerar upprepningar eller ser du helst att de lyser med sin frånvaro?

Jag tycker att detta är en ganska svår fråga. Det enkla svaret skulle vara nej, men det känns som att jag skulle vilja utveckla det lite mer. Jag tycker inte om när samma sak upprepas om och om igen. Vanligtvis brukar jag ändå inte reagera så mycket på nån upprepning om det bara är någon gång ibland, men när jag läste Fossildrottningen av Michael Mortimer så stördes jag rejält av upprepningarna. Det blir så tradigt att i princip läsa samma sak om och om igen.

Många böcker av de jag läser ingår i serier och något som jag tycker fler böcker borde innehålla är resuméer av de tidigare böckerna. Det tycker jag underlättar läsningen, med tanke på att jag oftast brukar hinna glömma lite saker från de tidigare delarna. Egentligen handlade ju inte detta om upprepningar, men men...

Vad tycker ni om upprepningar?  

American History X

Derek Vinyard är en tickande bomb av hat och ledare för ett nynazistiskt gäng. Men med tiden och de händelser den för med sig börjar han förändras. Han hamnar i fängelse för dråp och när han kommer ut har han omvärderat sitt gamla liv. Nu vill han göra allt för att hålla sin yngre bror borta från den onda cirkeln av våld och hämnd. Men kanske är det redan för sent.

Filmen är regisserad av Tony Kate och är 119 minuter lång. I huvudrollerna ses bland annat Edward Norton, Edward Furlong, Ethan Suplee, Stacy Keach och Elliott Gould. Filmen spelades in 1998. 

Mina tankar
Den här filmen har vi sett i skolan i vår kurs om etik och människans livsvillkor. Vi har jobbat mycket mer rasism, diskriminering, fördomar och terrorism. Jag skulle nog själv aldrig ha kommit på att se den här filmen själv, jag brukar föredra lite mer lättsamma filmer. 

American History X är en väldigt tung och berörande film. Filmen är från 1998 och tyvärr så känns de ämnen som filmen tar upp (bland annat nynazism) väldigt aktuella. För att vara ett drama så tycker jag att det är väldigt spännande och det är intressant att man får historien berättad både i då- och nutid. Jag blir väldigt imponerad av skådespelarna, speciellt Edward Norton, som gör ett bra arbete med att porträttera Derek, 

Filmen visar verkligen hur lätt man kan hamna i fel sällskap och hur svårt det kan vara att ta sig ur, om det ens är möjligt. Den visar upp rasismen mellan den svarta och vita befolkningen i USA på ett verkligt bra sätt.

Jag gillar flashbackarna som visas i svartvitt och det som gör att filmen verkligen griper tag i mig är när man får veta mer om Dereks fängelsevistelse och hans förändring till en förhoppningsvis bättre människa. 

Slutet är verkligen inte som att jag vill att det ska vara och det är det som ger filmen ett så stort intryck på mig. Jag brukar inte tycka om filmer som har olyckliga och förvånande slut, men samtidigt så förstår jag att vissa filmer inte riktigt kan ha eller behöver ha det. 

Sammanfattningsvis så är det en riktigt bra film och jag har glad över att ha sett den! Filmen berör verkligen. Om ni inte har sett den, så tycker jag att ni ska göra det! 

Not that kind of girl

Titel: Not that kind of girl
Originalets titel: Not that kind of girl (2014)
Författare: Lena Dunham
Översättare: Annika Ruth persson & Johanna Karlsson
Serie:-
Antal sidor: 309
Utgivningsår: 2014
Förlag: Norstedts
Utläst: 18/1

Första meningen: "Jag är tjugo år och jag hatar mig själv".









Handling
Lena Dunhams tv-serie Girls, där hon själv spelar huvudrollen, har gjort succé världen över och i sin bok återkommer hon till och spinner vidare på de teman som gjort serien så omåttligt populär. "Den här boken innehåller berättelser om underbara nätter med vidriga killar och vidriga dagar med underbara vänner, om ambitioner och de två livskriser jag genomgick före tjugo års ålder. Om mode och dess många tvångströjor. Om att visa upp sin kropp offentligt, vara tvungen att hävda sig på ett möte med en massa femtioåriga män och de hälsobetingade rädslor (tinnitus, lampdamm och infertilitet) som håller mig vaken om nätterna. Jag förbereder mig redan på den skam jag förmodligen kommer att känna över att jag någonsin trodde mig ha något att erbjuda dig med denna bok, men också på den glädje som lika gärna kan drabba mig över att jag lyckats hindra dig från att testa en dyr juicefasta eller ha sex med skorna på. Nej, jag är ingen sexpert, psykolog eller legitimerad dietist. Jag är inte en gift trebarnsmor och jag äger ingen framgångsrik underklädeskedja. Däremot är jag en tjej med ett passionerat intresse för självförverkligande, en tjej som skickar hoppfulla rapporter från fronten i denna kamp."


Mina tankar
Jag har aldrig sett hennes tv-serie Girls, men jag tror att jag kommer att se åtminstone något avsnitt framöver. Jag brukar inte läsa sådana här böcker alltför ofta och jag hade inte heller några speciella förväntningar på den. Jag blev positivt överraskad!

Jag gillar hur boken är uppdelad i olika kapitel och områden, och vissa av hennes texter griper verkligen tag i mig! De texter som gjorde störst intryck på mig var "Vem har flyttat på min livmoder?" och "Rymningsguide". De andra texterna är också bra, men jag känner inte riktigt att de berör mig på samma sätt.

Den är lättläst och jag gillar de små anekdoterna, men ibland var det lite svårt att hålla isär alla namn. Dessutom gillar jag de små illustrationerna som finns i boken.

Jag brukar inte reagera på hur de har översatt böckerna, men jag tyckte att det kändes som ett hafsverk och det fanns flera, flera meningar som inte var formulerade på ett bra sätt. Det drar faktiskt ner betyget lite grann. Nu när jag tänker efter hade jag hellre velat läsa denna bok i originalspråket, för att riktigt ta in Dunhams ord på ett annat sätt.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare

Med denna bok kan jag pricka av punkt 23 i Kaosutmaningen.
HÄR finns en smakbit ur boken.

Topp Tio Tisdag 27 januari

Det är tisdag och den här gången är ämnet Top Ten Books I'd Love to Read With My Book Club/If I Had A Book Club. Jag är ju inte med i någon bokklubb, men om jag var det så är detta  några v de böcker jag skulle vilja läsa. En del har jag läst tidigare, andra inte.

The fault in our stars/ Förr eller senare exploderar jag av John Green

Livet efter dig av Jojo Moyes

Projekt Rosie av Graeme Simsion

Svindlande höjder av Emily Brontë

Kodnamn Verity av Elizabeth Wein

Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson

Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper

Alfahannen av Katarina Wennstam

Vilka böcker skulle ni vilja läsa i en bokklubb?

Shetland säsong 1

Handling
Serien Shetland bygger på Ann Cleeves böcker om polismästare Jimmy Perez som har återvänt till ön efter ett antal år på fastlandet. Shetland är ett litet samhälle där människor håller ihop och att anklaga någon för mord kan vara mer än ett praktiskt problem, vilket polismästare Perez snabbt inser. Poliskommissarie Jimmy Perez utreder mordet på Shetlandsbon Mima Wilson, en äldre kvinna, som hittats skjuten utanför sin bostad. Kort innan har ett mänskligt kranium blottlagts vid en arkeologisk utgrävning på Mimas mark.

I huvudrollerna ses bland annat Douglas Henshall, Steven Robertson och Alison O´Donnell.

Säsong 1 hade 2 avsnitt och sändes i SVT.

Mina tankar
Den första säsongen hade bara två avsnitt och var baserade på Ann Cleeves Rött stoft/Red bones som var den tredje boken i Shetlandskvartetten om jag inte minns inte fel. Jag har själv läst boken för länge sedan och jag tyckte den var riktigt bra. När jag såg filmatiseringen så kände jag igen vissa delar, t.ex. Shetlandsbussen, men jag hade glömt vem som var mördaren. 

Jag tycker att Shetland var riktigt bra, jag gillade stämningen och framförallt landskapet, även om jag inte direkt skulle vilja bo därute.  Jag tyckte att landskapet påminde lite grann om Island, just med det där karga och lite ogästvänliga.Jag gillade det lite långsamma tempot, den var väldigt trevlig att se på och tiden fick väldigt fort. 

Det som jag kanske gillade mest var människorna på ön och karaktärerna. Jag var väldigt svag för dialekterna, tycker att de låter lite roliga och trevliga. Dialekten är väldigt annorlunda och det kan kanske vara en sak till att jag fastnade för serien. 

Jag har lite svårt för att de har ändrat en del saker kring Perez, om jag nu minns boken rätt så hade Perez till exempel ingen kvinnlig partner. Sen tycker jag inte heller att Douglas Henshall riktigt motsvarade min bild av hur Perez syntes ut. 

Jag har bara läst två av böckerna i Shetlandserien, Rött stoft och Blå gryning. Jag har väldigt stor lust att läsa om serien från början, men det kommer jag tyvärr inte hinna innan andra säsongen som är baserad på de övriga böckerna i Shetlandskvartetten. Nackdelen är då att jag kommer hinna spoila de böcker som jag inte läst.

Shetland är en riktigt bra kriminalserie som jag rekommenderar! 

En smakebit på söndag: The Girl In The Clockwork Collar

Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa fler smakebitar. 

I slutet på veckan började jag läsa lite grann i en engelsk bok, det var ganska länge sedan jag läste på engelska men det går faktiskt riktigt bra. Det är en steampunk-bok och jag läste den första delen i serien förra sommaren. Den handlar om en liten grupp "misfits" och de är på väg i ett luftskepp till New York för att rädda en utav sina vänner. HÄR kan ni läsa mer om handlingen. 

Smakebiten kommer från början av boken, sida 9.

"What are you doing?"Finley Jane smiled in the darkness. She should have known Griffin would come looking for her. Gripping the slender prow with both hands, she glances over her shoulder and saw him standing just inside the dirigible´s softly lighted observation deck. The wind blew strands of hair into her face. "Finding out how it feels to fly," she replied.  

Pepparkakshuset

Titel: Pepparkakshuset
Originalets titel:-
Författare: Carin Gerhardsen
Översättare:-
Serie: Hammarbyserien #1
Antal sidor: 324
Utgivningsår: 2011
Förlag: Pocketförlaget 
Utläst: 13/1

Första meningen: "Den bruna sekelskiftesvillan är ståtlig där den står på toppen av den gräsbevuxna kullen, omgiven av högresta tallar."







Handling
En måndag i november, klockan är fyra, det mörknar och blöt snö faller över Stockholm. Mannen sätter sig tillrätta på tunnelbanan. Han undrar om det syns utanpå att han är lycklig. Om det stör? Tåget bromsar in och han kliver av. För upptagen med sina tankar för att se den dystra figur som följer efter honom. På kort tid inträffar flera bestialiska mord i Mellansverige. När kriminalkommissarie Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen börjar ana att de hör ihop blir han iskall inombords. Den finns en människa därute vars drivkrafter är mycket personliga och som inte kommer att backa undan för något.

Mina tankar
Det här boken var faktiskt mycket bättre än vad jag trodde, även om jag störde mig på vissa delar. Pepparkakshuset är väldigt lättläst och ganska spännande och jag gillar hur poliserna arbetar, även om vi som läsare anar vem som är mördaren ett bra tag innan de själva gör det.

Jag tycker om att poliserna är vanliga människor, att de inte har en massa problem och att de jobbar tillsammans. I början hade jag lite svårt att hålla reda på poliserna, jag tyckte först att de var ganska många. Jag tycker att själva mordhistorien är bra, även om den var lite förutsägbar. Dock tycker jag att Petra Westmans historia inte tillförde så mycket till boken.

Vissa stunder tycker jag att boken blir väldigt grym, t.ex. det som handlar om vad barnen gör mot sina mobboffer och det är väldigt hemskt och berör mig ganska illa. Annars tycker jag inte att boken var speciell våldsam och blodig.

Boken innehåller väldigt många vardagsskildringar och ibland tycker jag nästan att det blir alltför detaljerat, till exempel när Sjöberg ska laga mat och Gerhardsen beskriver in i minsta detalj hur han lagar den.

Jag är väl inte så ytlig när det gäller omslag, men just det här omslaget tycker jag var väldigt passande och lite obehagligt.

Pepparkakshuset är trots sin mordhistoria en trevlig och realistisk deckare och jag tycker om den och ser faktiskt fram emot att läsa några andra delar. Jag tycker att titeln är ganska passande och just på grund av den kommer jag nog komma ihåg boken ett tag.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Jag har inte läst något av denna författare tidigare.

Pepparkakshuset var min januari-bok i Spänningsutmaningen och med i min Boktolva. 
Dessutom kan jag pricka av punkt 26 i Kaosutmaningen.

HÄR finns en smakbit ur boken.

Filmen Beautiful Creatures

Handling
Ethan Wate drömmer mardrömmar om en flicka som han aldrig har träffat. När Lena Duchannes flyttar till hans lilla stad Gatlin, dras Ethan oförklarligt till henne. Han beslutar sig för att ta reda på varför det finns ett band dem emellan, även om det innebär att avslöja en hemlighet som kan förändra allt.

I huvudrollerna ses bland annat Alice Englert, Alden Ehrenreich, Emmy Rossum, Jeremy Irons och Emma Thompson.

Filmen regisserades av Richard LaGravenese och är 124 minuter lång. Filmen spelades in 2012.

Mina tankar
Jag har ju tidigare läst boken Beatiful Creatures och jag kan väl säga att det är stora skillnader mellan boken och filmen. Jag minns att jag tyckte själva boken var bra, men jag är lite mer tveksam till filmen. Jag tycker inte att filmen följer boken särskilt väl och det irriterar mig att de har ändrat flera, viktiga saker från boken. Jag tycker inte heller om att de har helt tagit bort vissa karaktärer. Jag tycker inte heller att skådespelarna påminner om mina egna bilder av t,ex Ethan och Ridley. 

Jag vet och förstår att man inte kan få med allt som händer i en bok när man gör en film, men jag tycker att skillnaden blev för stor. Filmen är spännande, men jag vet ju hela tiden på ett ungefär vad som ska hända.  Jag kan tänka mig att de som inte har läst boken, har större behållning av filmen.

Jag vet inte om de kommer göra några fler filmer av Beautiful Creatures, men det är ju verkligen ett öppet slut. Om det nu kommer en till film så kommer jag nog att se den för det kan bli intressant.

Som många andra gånger så föredrar jag boken över filmen.

HÄR kan ni läsa min bokrecension av Beautiful Creatures.

Topp tio tisdag 20 januari

Det är tisdag och dags för Topp Tio Tisdag, som startades hos The Broke and the Bookish. Idag är det freebie som gäller och då får man själv välja ämne. Jag har valt ett gammalt ämne från Top Ten Tuesday och anpassat det lite grann. Jag valde att lista 10 kvinnliga författare (levande och döda) som jag skulle vilja träffa.

JK Rowling för att prata om hur hon egentligen kom på Harry Potter och hela hans värld. 

Moa Martinson för att prata om hennes liv och uppväxt vid sekelskiftet. Mor gifter sig grep verkligen tag i mig. 

Astrid Lindgren för vem skulle inte vilja möta Sveriges sagotant?

Agatha Christie för att prata om mord och alla hennes karaktärer som Miss Marple och Poirot. 

Kerstin Gier för att prata om hennes Ädelstenstrilogi och om tidsresor.  

Marissa Meyer för att prata om hennes retellings av Askungen, Rödluvan, Rapunzel och Snövit och hur hon kom på idén.

Emily Brontë och Jane Austen om hur det var att leva som kvinna och vara författare under deras tid. 

Nora Roberts för att prata om hennes otroliga utgivning och hennes värdshus.

Marian Keyes för att prata om chic-lit och Irland. 

Hämtat från biblioteket

Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart

Beautiful Creatures bok 4 av Kami garcia & Margaret Stohl

En smakebit på söndag:Not that kind of girl

Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer. 

Det här har varit en riktigt bra vecka och jag hann läsa ganska mycket. Jag läste ut Pepparkakshuset redan i början av veckan och recensionen kommer att komma upp snart. Just nu läser jag Not that kind of girl av Lena Dunham, skaparen av Girls. Jag har själv inte sett serien, men jag kommer nog att se något avsnitt här framöver. Hittills tycker jag boken är någorlunda bra och jag gillar anekdoterna och illustrationerna som finns i boken. 

Smakebiten kommer från sidan 63, där Lena skriver om sin pappa. 

"Det brukar sägas att den som har en bra pappa ofta väljer en bra man, och jag har ungefär den snällaste pappan i hela världen. Då  menar jag inte snäll som på ett neutralt vis "visst, kära du"-sätt. Jag menar snäll som i att han alltid har respekterat vem jag i grunden är och erbjudit mig en väl avvägd blandning av utrymme och stöd. Han är en fast med välvillig ledare. Han talar med vuxna som om de var ungdomsbrottslingar och med ungdomar som om de var vuxna." 

Beautiful Creatures bok 3

Titel: Beautiful Creatures bok 3: det högsta priset, det största offret
Originalets titel: Beautiful Chaos (2011)
Författare: Kami Garcia, Margaret Stohl
Översättare: Carina Jansson
Serie: Beautiful Creatures #3
Antal sidor: 477
Utgivningsår: 2013
Förlag:  Bokförlaget Semic
Utläst: 10/1

Första meningen: "Det är lustigt hur allt bra i Gatlin hänger ihop med det dåliga".







Handling
Ethans store kärlek Lena tillhör en annan värld. Mötet med henne har öppnat en värld av magi och mystik för Ethan, och det går inte att vända tillbaka. Tillsammans har de gått igenom enorma svårigheter och deras kärlek har överlevt allt. Ethan kan inte tänka sig ett liv utan Lena. Men de har påverkat den magiska balansen i världen en gång för mycket. Oförklarliga och mystiska saker börjar hända i deras hemstad Gatlin. Snart står det klart att det kommer att krävas ett offer för att återställa balansen. Men vad - eller vem - måste offras?

Mina tankar
Det är ganska länge sedan som jag läste den första och andra delen i denna serie och jag har tyvärr glömt ganska mycket från de tidigare delarna. Boken är ganska lättläst och jag tycker det det kändes lite annorlunda med en manlig  berättarröst, jag är så van med att det brukar vara tjejer som är berättaren.

Det här är kanske en typisk "mellanbok" och jag tycker inte lika bra om den som jag hade önskat. Jag tycker inte riktigt att det händer nåt, den känns väldigt seg och det känns inte som att man tar sig framåt i historien riktigt. Det är också väldigt många personer, som jag har hunnit glömma från tidigare delar. Dessutom så är det många saker som jag inte alls förstår med besvärjarvärlden och det känns inte som att jag fattar någonting.

Jag förstår inte riktigt de här med de svenska titlarna på den här serien, det går nästan inte att skilja böckerna åt, titlarna är ju snarlika. Jag tycket det hade varit bättre om de hade behållit de engelska titlarna, för de tycker jag passar mycket bättre,

Jag tänker försöka avsluta den här serien ganska snart, har bara en bok kvar och ärligt talat känns det ganska skönt att jag snart har läst klart serien. Jag kanske är en hemsk människa, men jag tyckte faktiskt att slutet var bra och som jag känner det just nu skulle jag inte haft något emot om serien hade slutat efter de här tre böckerna.

Jag tyckte inte att boken var dålig, men den var inte så bra som jag hade hoppats och jag förstår inte hur mycket mer författarna ska kunna få fram ur serien. Jag vet att den första boken finns som film, och jag är ganska sugen på att se den. Jag hade tänkt se den när jag fortfarande har böckerna och karaktärerna någorlunda i minne, men jag tror nästan att jag väntar tills jag har läst klart serien.

Den här boken var väldigt trög och jag tyckte inte att den var så spännande, så jag får hoppas mer på den sista delen.

Betyg: 3/5

Andra delar i serien
1. Beautiful Creatures: mörka drömmar, livsfarlig kärlek
2. Beautiful Creatures: svåra val, magiska hemligheter

Tidigare läst av dessa författare
Beautiful Creatures: mörka drömmar, livsfarlig kärlek
Beautiful Creatures: svåra val, magiska hemligheter

Med denna bok kan jag pricka av punkt 12 i Kaosutmaningen: Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord.

Instagram!

Har äntligen skaffat mig Instagram så ni som vill kan följa mig där. Jag heter ewelinasbokblogg. Känns så kul att äntligen ha skaffat det!

Bokbloggsjerka 16-19 januari

Det är fredag och dags för Annikas bokbloggsjerka. Jag brukar starta fredagsmorgonen med att svara på helgens fråga innan jag går till skolan före veckans sista lektioner. Frågan är: När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?

Oj, det var verkligen en klurig fråga. Jag har alltid tyckte om att läsa och jag antar att jag har influerats av min mamma, som också läser väldigt mycket. När jag började skolan så fick vi ju lära oss att läsa och vad jag minns så har jag alltid tyckte om det. Läsning har varit väldigt naturligt för mig och jag tror inte att det finns några speciella skäl till det.

Många av mina kompisar tyckte och tycker inte om att läsa, men jag har alltid gjort det. Jag blev bara glad om vi skulle läsa en bok i skolan, medan många andra bara tyckte det var jobbigt. Jag minns också att när vi skulle åka ner på plass´n på baddag var vi alla tvungna att gå på biblioteket. Jag älskade det! Och ibland kunde jag komma ut med en stor kasse fylld med böcker.

Läsning har som sagt varit väldigt naturligt för mig och jag gillar verkligen böckernas värld!

Recensioner: Sagan om Isfolket bok 27-28

Titel: Synden har lång svans
Originalets titel: Skandalen (1986)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #27
Antal sidor: 254
Utgivningsår: 2010
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 6/1

Första meningen: "Jag vaknade av att jag grät".







Handling
Unge Christer Thomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne. Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...

Mina åsikter
Återigen en ganska bra bok, spännande och ganska humoristisk. Mysteriet med Magdalena var spännande, men ganska förutsägbart. Tyckte att Christer var väldigt barnslig och naiv,

Betyg: 3/5

Med denna bok kan jag pricka av punkt 27 i Kaosutmaningen: läs en bok med en hund i.

_________________________________________________________________________________

Titel: Is och eld
Originalets titel: Is og ild  (1986)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #28
Antal sidor: 256
Utgivningsår: 2012
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 11/1

Första meningen: "Solnedgången var kallt gul under en oformlig molnmassa i mörkaste blygrått".




Handling
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klumpiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...

Mina åsikter
Som vanligt är den lättläst och när man väl tagit sig igenom början så går det ganska fort att läsa. Den här tyckte jag var ganska bra, men jag tycker det känns lite jobbigt nu när Isfolkets goda tider är förbi och man måste börja läsa om de mindre bra perioderna. Jag gillar när verkliga historiska personer får figurera i boken.

Betyg: 3/5

Med denna bok kan jag pricka av punkt 1 i Kaosutmaningen: läs en bok med ett djur på omslaget.

Andra recensioner
Sagan om Isfolket bok 23-24
Sagan om Isfoket bok 25-26

Topp tio tisdag 13 januari

Nu hänger jag på en till Topp Tio Tisdag. Detta startades av The Broke and Bookish. Den här tisdagen är ämnet Top Ten 2014 Releases I Meant To Read But Didn't Get To.  Den här gången tror jag inte att det blir något problem att hitta 10 böcker! Det blir mest böcker som jag har varit jättesugen på att läsa, men som jag totalt glömt bort under året. Kanske hinner jag läsa några av dem i år.

1. Gone Girl av Gillian Flynn. Den ska läsas i år och boken finns med i min Boktolva. Jag känner mig verkligen sugen på den och jag har höga förväntningar. Förhoppningsvis ska jag komma ihåg att se filmen också. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

2. Jag är Malala av Malala Yousafzai. Jag fick boken när jag fyllde år, men har inte hunnit läsa den än. Jag hoppas och tror att den är väldigt intressant och den känns viktig. Ska försöka läsa den om inte alltför länge. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

3. Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart. Jag har läst ganska mycket om den boken på olika bokbloggar och även om jag inte vet så mycket av vad den handlar om så känns den väldigt lockande. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

4. Norrsken av Frida Skybäck. Jag gillar att läsa historiska romaner och jag säger inte heller nej till lite kärlek. Det känns som att denna bok skulle passat mig ganska bra, lite lättsam underhållning. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

5. Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Jag har läst en annan bok av Axelsson och den tyckte jag om. Den här känns faktiskt ganska aktuell och jag tror att jag skulle tycka om den. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

6. Sista brevet från din älskade av Jojo Moyes. Jag älskade hennes Livet efter dig och jag har länge velat läsa något mer av henne, men det har inte blivit av än. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

7. Främlingen vid havet av Nora Roberts. Jag tycker om flera av Nora Roberts böcker och hon är otroligt produktiv. Det här är en bok som jag gärna hade läst, lite blandning mellan spänning och romantik. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

8. Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman. Jag har fortfarande inte läst något av honom, men jag ska! Det känns som att hans böcker skulle kunna passa mig. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

9. Tango för vilsna själar av Lucy Dillon. Ytterligare en författare som jag inte läst, men hennes böcker verkar så himla mysiga! HÄR kan ni läsa mer om boken. 

10. Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal. Jag har hört väldigt mycket om denna bok och jag känner mig väldigt sugen på att läsa den. Det var inte förrän nu i slutet av året som jag upptäckte den, men jag har inte riktigt kunnat släppa den. HÄR kan ni läsa mer om boken. 

Tips om bokutlottning!

Lotten på Lottens bokblogg har en utlottning där man kan vinna många fina böcker. Jag är med i tävlingen och det kan du också vara! Klicka HÄR för att läsa om hur du deltar! Du har ända fram till 18 januari på dig att vara med.

En smakebit på söndag:Pepparkakshuset

Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer. 

Förra veckan missade jag totalt att en smakebit på söndag var tillbaka och jag hade inte heller orken till att skriva ett inlägg då. Jag har klarat av de första dagarna av vårterminen, men nog börjar jag se fram emot slutet om jag ska vara ärlig. Läsningen under både jul och nyår har varit bra och jag har hunnit läsa flera böcker ur Sagan om Isfolket. Den här söndagens smakebit kommer ur Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen, som är den första delen i Hammarbyserien. HÄR kan ni läsa mer om vad boken handlar om. 

Smakebiten kommer från början av boken, sidan 7.

"Den bruna sekelskiftesvillan är ståtlig där den står på toppen av den gräsbevuxna kullen, omgiven av högresta tallar. Men de vita knutarna och fönsterfodren, med sina rundade hörn ger den ett slags sagans skimmer som gör att den på samma gång ser inbjudande ut. På sommaren skänker furorna skugga åt barnen som leker runt huset, men så här på hösten ser de närmast hotfulla ut, som strama vakter med uppgift att skydda lekskolan mot vinterns kyla och andra oönskade gäster."

En enda natt

Titel: En enda natt
Originalets titel:-
Författare: Simona Ahrnstedt
Översättare:-
Serie: En enda  #1
Antal sidor: 493
Utgivningsår: 2014
Förlag: Forum
Utläst: 4/1

Första meningen: "David Hammar spanade ut genom det välvda fönstret på helikoptern":









Handling
Natalia De la Grip är en av Sveriges skickligaste finanskvinnor. Hon är född in i elit och överklass men har alltid gått sin egen väg. Sedan fästmannen lämnade henne är Natalias enda mål en ledande position i familjens imperium. David Hammar är arbetarsonen som blivit en förmögen riskkapitalist, beundrad och avskydd, ökänd och omskriven. Nu är tiden inne för David att nå sitt mål och krossa familjen De la Grip. Det är en kupp han planerat i hela sitt liv. När David och Natalia möts över en affärslunch i ett somrigt Stockholm är både oförberedda på attraktionen som uppstår. Natalia vet att hennes familj hatar honom, men hon vet inte varför. David har sin agenda klar. Mot sin vilja dras de till varandra och upplever en natt som ingen av dem kan glömma. Men relationen är otänkbar. De är fiender. Det var bara en enda natt.

Mina tankar
Jag har läst alla Simona Ahrnstedts tidigare historiska böcker och jag tyckte väldigt bra om dem. Jag tyckte det kändes lite spännande att läsa hennes nya bok, som utspelar sig i nutid och jag kan konstatera att hon skriver minst lika bra "moderna" böcker.

Precis som Ahrnstedts tidigare böcker så är den lättläst, spännande och romantisk. Den är perfekt när man bara vill sjunka ned en stund tillsammans med en god bok. Jag gillar karaktärerna, speciellt kvinnorna, många utav dem är väldigt starka och det känns ganska inspirerande. Det är Natalias och Davids kärlekshistoria som står i fokus, men Åsa Bjelkes historia är också väldigt fint skriven.

Boken utspelar sig inom den svenska finanseliten och jag är inte speciellt insatt i den svenska finansmarknaden. Det är ändå spännande och vissa partier sträckläste jag för att det var så spännande.

I boken får man verkligen se baksidorna av överklassens samhälle, där anor och familj betyder allt. Kvinnosynen och hur de ser ner på arbetarna i dessa kretsar är extremt obehagligt och tyvärr tror jag att den är ganska vanlig bland eliten.

En enda natt blir bättre och bättre ju längre in man kommer i boken och även om slutet är ganska förutsägbart så är vägen dit väldigt bra. Det är en väldigt bra underhållningsroman och ibland tycker jag det är väldigt skönt att få läsa sådana böcker som motvikt till andra, mörkare böcker.

Jag vill också passa på att berömma omslaget, det är väldigt snyggt och elegant och passar verkligen till boken.  Simona Ahrnstedt har blivit en av mina svenska favoritförfattare och jag ser redan fram emot hennes nästa bok, En enda hemlighet, som släpps senare i år.

Betyg: 4/5

Andra delar i serien
1. En enda natt

Tidigare läst av denna författare
Överenskommelser
Betvingade
De skandalösa 

Bokbloggsjerka 9-12 januari

Nu är alla helger över och det är återigen dags för Annikas bokbloggsjerka! Blev en lugn skolvecka, gick endast torsdag och fredag men det kändes lite onödigt att fara ner bara för två dagar... Ska ändå inte klaga, slapp ju åka buss och kunde köra bil istället och sparade lite tid. Nu känns det skönt att börja komma in i lite rutiner igen. Helgens bokbloggsjerka är: Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?

Jag har börjat se en hel del tv-serier och det finns många som jag skulle kunna tipsa om, men jag måste försöka begränsa mig litet. En av de serier som nog har blivit min favorit, har faktiskt en liten boklig koppling. Jag började titta på Bones i våras och sen dess har jag nu sett alla avsnitt som gjordes. Jag blev helt fast i serien, jag gillar nästan allt med den, humorn, mordfallen och alla karaktärer.

En annan serie som jag också tittat mycket på är Suits, som också är en av mina favoriter. Ett väldigt smart, snyggt och spännande advokatdrama. Det kanske låter tråkigt med en advokatserie, men faktum är att det inte är ett dugg tråkigt att följa Harvey och Mike. Det som bidrar mest till spänningen och gör Suits unik är nog att Mike inte har någon advokatexamen och de måste försöka dölja för alla andra och samtidigt lyckas med sina fall.

Spänningsutmaningens januari-bok

Spänningsutmaningens bok i januari blir Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen och är den första delen i Hammarbyserien. Jag köpte boken för länge sedan på en loppis, men den har ännu inte  blivit läst så nu tyckte jag det passade. Jag har inte börjat läsa den än, men till helgen ska jag försöka börja på den.

Recensioner: Sagan om Isfolket bok 25-26

Titel: Ängel med dolda horn
Originalets titel: Engel med svarte vinger (1985)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #25
Antal sidor: 254
Utgivningsår: 2010
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 1/1

Första meningen: "Tula Backe var ett sådant där praktbarn, som alla föräldrar önskar sig".









Handling
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ut hans långa dvala...

Mina åsikter
Det här var också en bra bok i serien. Jag gillade Tula som karaktär, hon var både ond och god. Jag gillade hennes förhållande med Tomas och hur hon verkligen brinner för att hjälpa de hon tycker om. Dock tycker jag att det på slutet gick lite väl fort.

Betyg 3/5

_________________________________________________________________________________
Titel: Huset i Eldafjord
Originalets titel:  Huset i Eldafjord (1986)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #26
Antal sidor: 256
Utgivningsår: 2009
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 4/1

Första meningen: "Högt uppe på en bergskam satt han hopkurad som en rovfågel och såg ned mot bygden som klamrade sig fast innerst i fjorden under de höga fjällen".








Handling
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leda rätt på den. Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med en dödssjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond och bråd död till mötes...

Mina åsikter
Återigen en ganska bra bok, som var väldigt spännande. Dock tycker jag att böckerna brukar vara lite tröga att ta sig in i, men när man väl gjort det så går det väldigt fort att läsa. Jag tycker att Sandemo skildrar de norska fjällmiljöerna på ett väldigt bra sätt och man kan nästan se det framför sig. Den här boken var också lite läskig, men jag tycker att det mot slutet blev lite för mycket övernaturligt som inte riktigt förklarades på ett bra sätt.

Betyg: 3/5

Andra recensioner
Sagan om Isfolket bok 23-24

Fossildrottningen

Titel: Fossildrottningen
Originalets titel:-
Författare: Michael Mortimer (Daniel Sjölin och Jerker Virdborg)
Översättare:-
Serie: Mortimer #2
Antal sidor: 549
Utgivningsår: 2014
Förlag: Norstedts
Utläst: 1/1

Första meningen: "Den mörkgröna jeepen gick på tomgång."








Handling
År 1769 hittade Linnés lärjunge Daniel Solander en märklig sten på Nya Zeeland, en fossilsten med så förunderliga egenskaper att den gömdes undan. Mer än två hundra år senare hamnar en mindre del av stenen - Jungfrustenen - i studenten Ida Nordlunds ägo. Men många vill åt den, och Ida tvingas fly Sverige i panik.

Ida och hennes fosterfar Lasse lyckas ta sig in i Ryssland och måste vidare till Moskva för att finna Idas mormor Alma. Tillsammans ska de försöka hitta de övriga tre fossildelarna, men de är hela vägen jagade av ett nätverk av forskare som tycks vara beredda till vad som helst. Ida vill också få svar på den fråga som präglat hela hennes liv: Är hennes mamma död eller kan det vara så att hon fortfarande lever?

Mina tankar
Den här boken tog lång tid att läsa ut och det är skönt att äntligen ha läst ut den. Jag tycker inte särskilt bra om boken egentligen och jag förstår inte varför jag valde att läsa ut den, men jag har svårt för att inte avsluta en påbörjad bok. Vi kan börja med det som jag tyckte var bra med boken, vilket inte är så mycket. Fossildrottningen får ett plus för att den har en resumé innan boken börjar, det var väldigt bra, eftersom man hinner glömma så mycket från den tidigare delen. Dessutom var boken bitvis väldigt lättläst och hade korta kapitel.

Det är mycket som jag inte gillar med boken, bland annat är den på tok för lång. Vissa stunder händer det så mycket att man inte hinner med och andra bitar av boken känns det inte som att det händer någonting alls, vilket gör att boken blir väldigt seg. Jag tycker inte heller om att man hela tiden matas med bokens vetenskapliga "fakta", det blir bara en massa ord som jag inte orkar lägga energi på att förstå. En del saker blir jag irriterade på att de måste förklara, t.ex. vem Medusa var. Om jag nu vill veta någonting om det som förekommer i boken kan jag ju använda internet. I boken har författarna också lagt in små faktasnuttar om t.ex. olika författare och fenomen, det är taget från andra källor och jag tycker inte att det tillför något till handlingen och jag tycker att faktan kommer in på helt fel ställen i boken.

Som sagt handlar boken väldigt mycket om vetenskap och själva konceptet med en drastiskt förändrande miljö och natur hade kunnat vara intressant, men det är inte det när det i oändligt långa dialoger hela tiden pratas om vetenskap, som inte jag förstår. Vissa bitar känns det också lite grann som att läsaren dumförklaras och det gillar jag verkligen inte!

Jag har också svårt för karaktärerna och deras trovärdighet. Många av karaktärerna är väldigt stereotypa och vissa tankegångar är rent ut sagt idiotiska. Jag förstår inte någon av karaktärerna och jag kan verkligen inte relatera till dem på något sätt. Det är inte trovärdigt att en nästan 90 år gammal tant ska kunna kräla sig fram i Roms katakomber eller springa omkring i Tjernobyl.

Jag blir också extremt less på att huvudpersonerna hela tiden är jagade av de onda människorna och hela tiden är på flykt. Det blir väldigt tröttsamt att läsa om långa biljakter, flyktförsök och hur de osannolikt nog alltid lyckas klara sig undan.

Om jag har förstått rätt, så är det sex delar i den här planerade serien. Jag är less och tycker det räcker efter två. Jag förstår inte hur mycket mer de ska kunna mjölka fram ur berättelsen. Jag tycker inte om att ge upp varken böcker eller serier, men detta är faktiskt på gränsen. Jag kommer förmodligen att läsa någon fler del, men om böckerna inte blir bättre vet jag inte om jag kommer att avsluta serien.

Det är nog väldigt tydligt att jag inte tyckte om denna bok och att jag inte skulle rekommendera den. Jag tycker verkligen inte om boken, men den får med knapp nöd godkänt.

Betyg: 2/5

Andra delar i serien
1. Jungfrustenen

Tidigare läst av denna författare
Jungfrustenen

Med denna bok kan jag pricka av punkt 5 i Kaosutmaningen: läs en bok av en författare med initialerna M.M

Månadsutvärdering december 2014

Lästa böcker i december

Gamla synder - Elizabeth George
Lejontämjaren - Camilla Läckberg
Våroffer - Margit Sandemo
Ferry tales: inte så förbannat tillrättalagt - Björn Ferry
Pappersstäder - John Green
Djupt i jorden - Margit Sandemo

Manliga författare: 2
Kvinnliga författare: 3

Amerikanska författare: 2
Svenska författare: 2
Norska författare: 1

Antal lästa sidor: 1998
Medelbetyg: 4/5 

Bästa bok: Lejontämjaren
Sämsta bok: Våroffer

Kommentar
En ganska bra läsmånad, speciellt för att vara december när det var mycket skolarbete och annat som tog upp tid. Den bästa boken den här månaden blev Lejontämjaren, men både den och Pappersstäder var riktigt, riktigt bra. Lejontämjaren vinner för att den var lite mer spännande.

Jag läste ingen bok som var hemskt dålig, men en bok som var mindre bra än de övriga var Våroffer, den var inte lika bra som de andra.

Jag har inga speciella förväntningar inför nästa månad, men jag hoppas att jag eventuellt ska hinna läsa lite fler.

I Spänningsutmaningen kommer jag i januari att läsa Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen och då kommer jag också kunna pricka av den första författaren i årets Boktolva.

Downton Abbey julspecial 2014

Handling

Ett förlängt specialavsnitt spinner vidare på de många trådarna från den femte säsongen. Familjen Crawley lämnar Downton för att fira jul på annan ort.

I huvdrollerna ses bland annat Hugh Bonneville, Laura Carmichael, Jim Carter, Raquel Cassidy, Brendan Coyle, Tom Cullen, Michelle Dockery, Kevin Doyle och Joanne Froggatt. 

Mina tankar

Jag tyckte verkligen om det här julspecialet! Det var verkligen händelserikt och det var väldigt fint gjort och man bjöds på många överraskningar. Det fanns mycket som jag tyckte om i avsnittet och det kändes som att alla karaktärer fick vara med. Avsnittet har många sidohistorier, och vissa är kanske mer förväntade än andra. 

Jag har fortfarande svårt för Bates och Anna och även om jag inte tycker om dem speciellt mycket, tycker jag att de kan få slippa vara i trubbel hela tiden. Angående Bates så känns det hela tiden som att han döljer något och jag kan inte riktigt förstå att Anna gifte sig med honom. Jag har också svårt för Tomas Barrow, men jag gillar ändå hur han sätter dit lord Sinderbys butler. 

Det finns också många karaktärer som jag tycker om, en av mina absoluta favoriter är farmodern, som spelas av Maggie Smith. Hon är helt fantastisk och jag älskar alla hennes små kommentarer till både tjänstefolk och annat rikt folk. Tidigare i den femte säsongen anade jag farmoderns historia med den ryske prinsen, men nu fick man den bekräftad, men den var väldigt sorglig. 

Slutet med Mrs. Hughes och Carson var ju helt fantastiskt SPOILER och jag fattar inte att Carson äntligen lyckades fria till henne SPOILER. Det kommer bli väldigt spännande att se nästa säsong och det är verkligen laddat för nya historier på Downton! 

Recensioner: Sagan om Isfolket bok 23- 24

Titel: Våroffer
Originalets titel: Våroffer (1985)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #23
Antal sidor: 254
Utgivningsår: 2010
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 14/12

Första meningen: "Vinter på Elistrand".





Handling
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsynslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av en jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...

Mina åsikter
Det var en helt okej bok och vissa stunder tyckte jag den var ganska bra. Bitvis var den väldigt rolig och spännande. Tyvärr blev det ett väldigt långt läsuppehåll för mig när jag läste den här boken, så jag mindes inte så mycket från den första delen av boken. Jag tycker om Vinga och Heike, speciellt Vinga hon är så rolig och lite naiv jämfört med hur Heike är.

Jag har hållit på att läsa den här serien väldigt länge och det blir någon bok nu och då. Under jullovet har jag tänkt försöka fokusera lite mer på de här böckerna och hinna läsa några stycken. Ibland tycker jag vissa av böckerna blir väldigt röriga och händelselösa, men det här var inte en av dem. Jag tycker om att läsa om de olika släktförgreningarna av Isfolket, men efter ett tag blir det lite svårt att hålla isär alla namn.

Betyg: 3/5

HÄR finns en smakbit ur boken.

_________________________________________________________________________________

Titel: Djupt i jorden
Originalets titel: I jordens dyp (1985)
Författare: Margit Sandemo
Serie: Sagan om Isfolket #24
Antal sidor: 254
Utgivningsår: 2010
Förlag: Schibsted förlag
Utläst: 23/12

Första meningen: "Djupt under jorden går strömmar av mörka vatten."









Handling
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika glada åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne. Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...

Mina tankar
En ganska bra bok, som bitvis var väldigt spännande. En av de bättre som jag läst på ett litet tag och jag gillade att den utspelade sig i Sverige. Egentligen så tycker jag att många av karaktärerna är ganska stereotypa och att det ibland kan vara svårt att skilja dem åt, men det är ganska lättsam och bra underhållning. Jag gillade paret Anna-Maria och Kol och jag tycker om hur Vinga tar hand om Anna-Maria.

Betyg: 3/5