6 mars 2015

Bokbloggsjerka 6-9 mars

Det är fredag och återigen dags för Annikas bokbloggsjerka. Idag kommer det nog bli en lugn dag, är ganska trött idag. Igår stod nämligen jag och ett gäng frivilliga och sålde palt hela dagen för  bygdeföreningen. Det blev verkligen en succé med många besökare och såklart väldigt god palt!

Helgens fråga lyder:Brukar du läsa dedikeringarna som brukar finnas i början eller slutet av böckerna? Vilken är i så fall den mest minnesvärda? 

Jag brukar kanske inte läsa alla dedikationer i de böcker som jag läser, men jag brukar ofta ögna igenom de lite snabbt. En del gånger tycker jag att de kan bli ganska tråkiga, det blir bara en massa namn som man själv inte har någon relation till. Andra gånger brukar de vara väldigt intressanta och tänkvärda.

Jag brukar inte lägga märke till dedikationerna, men en som jag läst väldigt nyligt och tyckte var riktigt frän var John Greens dedikation till sin fru i boken Katherine-teorin.

Till min fru Sarah Urist Green, anagrammatiskt:
Her great Russian.
Grin has treasure -
A great risen rush.
She is a rutranger;
Anguish arrester;
Sister; haranguer;
Treasure-sharing,
Heart-reassuring
Signature Sharer
Easing rare hurts. 

30 kommentarer:

  1. Jag läser alla, men kommer inte ihåg någon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer egentligen aldrig ihåg någon eller, det enda som gjorde att jag mindes den här var att jag läste ut den för några dagar sedan och hade den hemma.

      Radera
  2. Den var ju lite annorlunda :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tyckte den passade bra in. Det var lite kul med anagrammen så det var nog därför som jag tänkte på den :)

      Radera
  3. Det var en lite ovanlig dedikation :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kanske är därför som jag kommer ihåg den :)

      Radera
  4. Det blir lite väl internt för det mesta, men när de sticker ut kan det vara kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, ofta blir det bara en massa namn som man själv inte har en aning om vilka personerna är.

      Radera
  5. Brukar faktiskt inte läsa dem. Trevlig helg!

    SvaraRadera
  6. Svar
    1. Det tyckte jag också, gillade anagrammen!

      Radera
  7. Tycker som du, jag har inte alltid utbyte av författarens tack till okända människor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, för en själv så betyder det ju inte så mycket. Det är väl mer viktigt för författaren själv.

      Radera
  8. Den var verkligen fin. Vissa av de där anagrammen var riktigt poetiska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag gillade speciellt de fyra sista.

      Radera
  9. Den var nästan lite komplicerad ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men jag gillar den - den är lite annorlunda :-)

      Radera
  10. Den hade jag skummat och inte kommit ihåg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom bara ihåg den för att jag hade läst boken för några dagar sen.

      Radera
  11. Det var en ovanlig, kul dedikation. Får känslan av att John Green är bra på underfundigheter :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog mycket troligt att han är det :-)

      Radera
  12. det var en rolig och ovanlig dedikation. säger något om personen bakom författarnamnet

    SvaraRadera
  13. En härlig och fin dedikation som verkligen sticker ut. Jag läser gärna dedikationer, kanske lite mer noggrant om de består av något mer än bara en massa namn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den är lite annorlunda men fin också tycker jag

      Radera