En smakebit på söndag:Himlen är alltid högre

Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer. 

Den här veckan har varit väldigt lugn, det har varit väldigt skönt att få ha lov och vila upp sig inför de sista veckorna i skolan. Dessutom har det varit ganska dåligt väder, blåsigt och snöigt så det har inte varit så kul att vara ute. Tack vare det dåliga vädret har jag hunnit läsa ganska många böcker. Igår började jag på Himlen är alltid högre av Jonas Moström. Det är den första boken om Nathalie Svensson. Jag har inte läst något av honom tidigare, men hittills så verkar boken lovande. 

Smakebiten kommer från sidan 13.

Med ett ryck vände hon sig om. Allt var tyst, ingen syntes till. Hon drog ett djupt andetag och såg sig omkring, sökte av portarna, husknutarna och häststatyn på torget. 
   Inbillning, intalade hon sig och fortsatte framåt. Förbannade sig själv för att hon överreagerade, men visste vad det berodde på. En person i mörkgrön anorak som den senaste månaden tycktes dyka upp lite varstans där hon befann sig. Hon hade aldrig sett honom eller henne mer än på långt håll; utanför entrén till det nybyggda psykiatrihuset, utanför IKEA i Boländerna och på trappan till Carolina Redivia. Personen var normalbyggd, hade blå jeans och alltid den gröna huvan över huvudet så att ansiktet inte fick att urskilja.
   I början hade hon tänkt att det  bara var tillfälligheter, men nu hade det hänt för många gånger för det.  

.