8 augusti 2015

Odinsbarn

Titel: Odinsbarn
Originalets titel: Ravneringene 1: Odinsbarn (2013)
Författare: Siri Pettersen
Översättare: Ylva Kempe
Serie: Korpringarna #1
Antal sidor: 662
Utgivningsår: 2015
Förlag: B Wahlströms
Utläst: 31/7

Första meningen: "Thorrald lyckades ta sig in genom dörren, men han förmådde inte stänga den bakom sig".

Handling
Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa. 

Hirka är femton vintrar gammal när hon får veta att hon är ett odinsbarn - ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. Hela hennes tillvaro ställs på ända. Hon är föraktad, fruktad och jagad, och någon vill döda henne för att hennes identitet ska förbli en hemlighet. Men det finns värre saker än odinsbarn, och Hirka är inte den enda varelsen som har tagit sig igenom världarna ... 


Mina tankar
Odinsbarn har ju blivit otroligt hypad och många har verkligen höjt den till skyarna. Jag har länge varit väldigt sugen på att läsa den,men jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av den. Jag visste att den skulle vara annorlunda mot den fantasy som jag har läst tidigare.

Här är det ju snarare människorna som är myten och hela den här boken har kopplingar till den nordiska mytologin på olika sätt. Just det gillar jag. Jag har ändå lite svårt för att förstå hela världen, speciellt det som har med Kraften att göra och vad det egentligen betyder att famna. Jag hoppas att jag kommer förstå mer när jag läser fortsättningen.

Trots det så är boken ändå ganska bra. Jag gillar verkligen Hirka och Rime. Boken är ju också väldigt spännande, men jag blev lite förvånad över hur pass blodig och otäck den var för att klassificeras som en bok för unga vuxna.

Bitvis tyckte jag att Odinsbarn var ganska seg och jag tyckte det dröjde ganska lång tid innan handlingen kom igång på riktigt. Jag hade också lite svårt att komma in i boken, det var först de sista 200-300 sidorna som jag verkligen kände att läsningen började flyta på.

Omslaget är grymt snyggt, men jag måste erkänna att det dröjde väldigt länge innan jag räknade ut vad framsidan föreställde.

Trots mina invändningar så är det en spännande och bra bok, den levde bara inte upp till mina förväntningar som i sanningens namn var väldigt höga. Med tanke på hur boken slutade så ser jag ändå fram emot att läsa fortsättningen, Röta.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar