En smakebit på søndag: Död tills mörkret faller

Det är söndag och dags för en smakebit på søndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer. 

Igår var jag och pappa iväg med skotrarna en sväng och pimplade lita grann. Såklart var det bara pappa som fick fisk. Han fick tre stycken och jag fick knappt en enda napp alls. Lite orättvist tycker jag...

I lördags läste jag ut I sanningens namn och igår eftermiddag börja läsa Död tills mörkret faller av Charlaine Harris. Det är den första delen i True Blood-serien. Jag har faktiskt inte sett tv-serien överhuvudtaget, har bara sett enstaka klipp från den så det ska bli intressant att läsa boken och sen får vi se om jag tänker se tv-serien också längre fram.  

Smakebiten kommer från början av boken, sidan 7.

Jag hade väntat på vampyren  åratal när han klev in i baren. Ända sedan vampyrerna kom ut ur kistan (som de skrattretaande nog kallade det) fyra år tidigare hade jag hoppats att en av dem skulle ta sig till Bon Temps. Vi hade ju alla andra minoriteter företrädda i vår lilla stad, så varför inte den senaste kategorin: de som lagen kallade odöda? Men norra Louisianas landsbygd var tydligen inget vidare dragplåster för vampyrer. New Orleans däremot var rena medelpunkten för dem - hela Anne Rice-grejen, såklart.