En smakebit på søndag: Vindens skugga

Tänkte att jag skulle ta och vara med i en smakebit på søndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer om hur man deltar.

Gårdagen ägnades åt att baka och tvätta bilarna för att sedan ladda upp inför kvällen och Eurovision. För min del så var Ukraina verkligen en otippad vinnare, då jag tyckte att det fanns låtar som var bättre. Men spänningen hölls verkligen vid liv ända till slutet och det är ju alltid roligare när det inte från början är självklart vem som ska vinna. Sen så tyckte jag jurygruppernas röster var rätt så intressanta, vanligtvis så är det ju ett eller några land som brukar slåss om 12:orna men i år var det väldigt många olika länder som fick högsta poäng. 

Över till läsningen. I veckan började jag på Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Jag har läst lite drygt halva boken och jag är verkligen förtjust i historien. Den är så vacker och man ser miljöerna framför sig och kan nästan känna lukterna från staden. 

Smakebiten kommer från sidan 247.

Vi gick genom en stor, murken träport och kom in på en gård med gaslyktor som kastade sitt ljus över söndervittrande änglar och springbrunnar. En trappa ledde upp till första våningen där huvudingången till hemmet avtecknade sig som en svagt upplyst fyrkant. Dunsterna och ångorna som strömmade ut inifrån byggnaden förvandlades till ett ockrafärgat dis i ljuset från gaslyktorna. En rovfågelsliknande figur stod i portöppningen och såg ner på oss med ögon som i dunklet gick ton i ton med doket.