Mitt namn är Lucy Barton

Titel: Mitt namn är Lucy Barton
Originalets titel: My Name is Lucy Barton (2016)
Författare: Elizabeth Strout
Översättare: Kristoffer Leandoer
Serie: Amgash #1
Antal sidor: 170
Utgivningsår: 2017
Förlag: Forum
Utläst: 11/10

Handling
Lucy Barton återhämtar sig långsamt från vad som borde ha varit en enkel operation. När hennes mamma, som hon inte har talat med på många år, kommer på besök verkar det som om deras trevande samtal om människor från förr skulle kunna få dem att hitta tillbaka till varandra. Men strax under ytan finns all spänning och frustration som genomsyrat deras relation. Och som tagit sig uttryck i Lucys flykt från den trasiga familjen, hennes önskan att bli författare, äktenskapet och kärleken till de två döttrarna.

Tankar om titel och omslag
Jag gillar titeln, den väcker mitt intresse men sedan så är jag svag för titlar som innehåller personnamn av något slag. Gillar även den gröna tonen på omslaget, fast jag tycker den skulle ha varit mörkare med tanke på innehållet.

Mina tankar om boken
För ett tag sedan blev jag medlem i en bokcirkel på facebook och då skulle denna bok läsas i oktober. Jag var egentligen inte så intresserad av att läsa denna, men när jag såg att den hade under 200 sidor så tänkte jag varför inte och ändrade mig. I efterhand kan jag säga att jag är glad att jag gjorde det.

När jag började läsa hade jag hela tiden inställningen att jag inte skulle gilla den, men jag kan inte förklara varför heller. Tidigt drogs jag med i berättelsen, som är mycket mörkare än vad jag trodde den skulle vara. Den handlar mycket om psykisk ohälsa, Lucy och hennes syskons uppväxt i fattigdom och utanförskap samtidigt som de har föräldrar som själva bär på djupa ärr.

Som sagt är den mycket mörkare än vad jag trodde den skulle vara, samtidigt som det ryms mycket hopp och ljus i den. Lucy är en stark karaktär som trots sin jobbiga och annorlunda uppväxt har lyckats skapa sig ett vuxet liv långt från misären, samtidigt som hon har hamnat utanför familjen på grund av att hon tog sig därifrån.

Jag blev så pass förtjust i den här att jag är öppen för att läsa den andra boken i serien, som av vad jag förstår ska vara noveller om en del av personerna som förekommer i boken. Låter mycket intressant tycker jag.

När det gäller längden så är den precis lagom, den berättar det som krävs och om den hade varit längre tror jag att den hade varit betydligt segare att läsa. Mitt namn är Lucy Barton är oväntat lättläst, men samtidigt tycker jag det är en bok som bör få tas tid att läsa då det är en berättelse som kräver koncentration.

3 bra saker med boken: lättläst, längden och en stark huvudkaraktär

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

Andra som bloggat om boken är Stories from the city, Just här - just nu och Och dagarna går.