7 april 2018

Den eviga elden

Titel: Den eviga elden
Originalets titel: A Column of Fire (2017)
Författare: Ken Follett
Översättare: Jens Ahlberg & Lena Karlin
Serie: Katedralserien #3
Antal sidor: 862
Utgivningsår: 2017
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 25/3

Handling
Det är jul och Ned Willard är på väg tillbaka till hemstaden Kingsbridge. Än har han ingen aning om att det kommande året, 1558, ska vända upp och ned på hans eget liv, och förändra Europa för all framtid. Stadens mäktiga katedral tornar upp sig över en befolkning delad av religiös extremism och hat, där högt hållna principer ständigt krockar med vänskap, lojalitet och kärlek. Ned finner sig plötsligt stå på motsatt sida i konflikten som kvinnan han drömmer om att gifta sig med, Margery Fitzgerald.

När Elisabet I kröns till drottning vänder sig hela Europa mot England. För att skydda sig från lönnmördare, uppror och invasioner grundar den sluga och beslutsamma unga monarken landets första underrättelsetjänst. I Paris bidar Maria Stuart sin tid. Hon har utropats till Englands rätta ledare och hennes anhängare gör upp planer för hur man ska kunna avsätta drottningen. Skyddad av en liten, lojal grupp av spioner och hemliga agenter klamrar sig Elisabet I fast vid tronen. Samtidigt jagar Ned Willard den gåtfulle Jean Langlais, utan att veta att det bakom det tagna namnet gömmer sig en gammal klasskamrat som känner honom alltför väl.


Tankar om titel och omslag
Gillar omslaget, och speciellt utsmyckningen runt om själva omslagsbilden. Gillar originaltiteln bättre, tycker den passar bättre överens med innehållet.

Mina tankar om boken
Jag hade ingen aning om att det skulle komma en tredje del i denna serie så jag blev rejält överraskad när jag fick en förfrågan om att få ett recensionsexemplar. Jag tackade ja direkt, men tyvärr dröjde det väldigt länge innan jag började läsa boken och ännu längre innan jag avslutade den. Det är länge sedan det tog så lång tid för mig att läsa ut men detberodde inte alls på att boken var dålig.

De tidigare delarna Svärdet och spiran samt En värld utan slut tyckte jag oerhört mycket om och Den eviga elden är inget undantag. Jag som är historieintresserad är riktigt fascinerad över hur Follett lyckas levandegöra historien och att så mycket av handlingen bygger på verkliga händelser och att det förekommer verkliga personer i böckerna.

Upplägget känns igen från hans andra böcker jag läst, en romans med förhinder, politik, krig och religion men det gör inte speciellt mycket. Det är bra underhållning och mitt intresse hålls vid liv hela tiden. Boken är massiv med sina 860 sidor, men är trots väldigt lättläst.

Man får följa en hel del karaktärer och det är bra att det finns ett persongalleri i början av boken. Med tanke på att det är så många man får följa under så pass lång tid, kan det gå ett tag emellan att man får följa dem. För mig så är den mest minnesvärda karaktären Sylvie som man får följa en hel del i de första delarna av boken.

Om man är intresserad av historiska romaner känns Follett som ett måste.

3 bra saker med boken: lättläst, sättet att levandegöra historien och Sylvie.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Svärdet och spiran
En värld utan slut

Andra som bloggat om boken är Mest Lenas godsaker, Sladdertackans bokblogg och Literature connoisseur.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar