Den svavelgula himlen

Titel: Den svavelgula himlen
Originalets titel: -
Författare: Kjell Westö
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 475
Utgivningsår: 2017
Förlag: Albert Bonniers
Utläst: 18/8

Handling
Den svavelgula himlen spänner från det solblekta 1960-talet till vår mörka tid. En Helsingforspojke växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den självsäkre Alex och får vistas nära familjen, som bär på hemligheter under den polerade ytan. Men han blir också förälskad i Alex lillasyster Stella Rabell. Deras band är starkt men relationen är skoningslös, och genom decennierna kretsar de två ständigt kring varandra utan att kunna välja eller välja bort kärleken, samtidigt som den stora världen förändras och tränger in i deras liv.

Tankar om titel och omslag
Gillar att författaren kommer tillbaka till titeln flera gånger under boken. Omslaget känns väl inte sådär jättespeciellt, men gillar att det är gult och att det återknyter till titeln på boken.

Mina tankar om boken
Jag har aldrig läst något av Westö, men när han blev nominerad till Årets bok bestämde jag och Camilla att vi skulle läsa den. I efterhand är jag riktigt glad att jag gjorde det, då det visade sig vara en riktigt bra roman.

Jag hade inga speciella förväntningar på boken. Av någon anledning hade jag trott att det skulle vara "fin" litteratur och att den skulle gå mig över huvudet. Som tur var hade jag fel.

Det var riktigt lätt att komma in i boken, det var spännande från början och man började genast fundera över vad som hade hänt. Efter det första kapitlet går vi tillbaka i tiden och börjar vi deras barndom och vi får följa deras liv ända in i nutid i en värld som ständigt förändras.

Språket har några drag av finlandssvenskan, tycker det är intressant och får mig också att fundera över språket. Språket känns väl avvägt och vackert. Boken har kanske inte den typiska spänningen av exempelvis en deckare, men det finns ett otroligt driv i berättelsen att ta reda på vad det egentligen var som hände som gör att det stundtals är svårt att lägga ifrån sig boken.

Något som jag tycker är intressant med själva boken och karaktärerna är att vi aldrig får veta berättarens namn. Det är lite ovanligt, tycker jag. Jag kan inte heller undgå att fundera över om det finns likheter med författaren själv. Alla de andra karaktärerna får man lära känna väldigt väl. Eftersom man följer dem under drygt 40 år så får man också lära känna dem väl. Det är intressant att se hur relationerna förändras emellan karaktärerna, från barndom och till vuxenlivet.

De karaktärer som jag tycker är mest intressanta är rikemansbarnen Stella och Alex och de riktningar de tar i sina liv. Även Krister är en intressant karaktär. Stella och Alex kommer från en rik familj med många hemligheter och de ägnar hela sina liv åt att fly från de problemen på olika sätt.

Den svavelgula himlen skulle kunna beskrivas som en klasskildring, som finns väldigt tydligt genom hela boken, men den handlar också om att växa upp, hur historien påverkar framtiden och är också en samhällsskildring och historieskildring från 1960-talet till idag.

Jag blev riktigt positivt överraskad av Den svavelgula himlen och kan mycket väl tänka mig att läsa mer av Westö.

3 bra saker med boken: karaktärerna, klasskildringen och drivet i berättelsen.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

Andra som bloggat om boken är Och dagarna går, Binas books och Lyrans noblesser.