27 juli 2016

Kung Caspian och skeppet Gryningen

Titel: Kung Caspian och skeppet Gryningen
Originalets titel: The Voyage of the Dawn Treader (1953)
Författare: C.S. Lewis
Översättare: Birgitta Hammar
Serie: Narnia #5
Antal sidor: 195
Utgivningsår: 2004
Förlag: Bonnier Carlsen  
Utläst: 19/7

Handling
Eustace rusade fram mot tavlan. Edmund kastade sig efter honom och skrek åt honom att akta sig. Lucy högg tag i från andra hållet. Då slog en blå våg upp kring dem och de kastades ut i tavlans hav. Så kom syskonen Edmund och Lucy ännu en gång till landet Narnia och i släptåg hade de sin besvärliga kusin Eustace.

Tillsammans med kung Caspian seglar de med skeppet Gryningen till havet bortom de Ensliga öarna. Under den spännande färden i okända farvatten är Eustace odräglig i det längsta. Men när lejonet Aslan räddar honom ur en fruktansvärd knipa händer det märkliga, att till och med Eustace förändras.

Mina tankar
Återigen en spännande berättelse om landet Narnia. Gillar verkligen hur denna bok byggdes upp och hur de reste ut på havet för att komma till världens ände. Sen tycker jag också om att man får återse Lucy och Edmund. Sedan får vi också göra en ny bekantskap med Eustace som minst sagt är odräglig när vi först får möta honom.  Sen får vi också återse Ripipip, som är en av mina favoriter.

Denna bok är väldigt mycket fantasy och saga, bland annat innehåller den en drake och det var nog min favoritdel av boken och hur Eustace börjar förändras. Det är ett spännande äventyr man får följa och jag är faktiskt förundrad över hur mycket Lewis lyckas få med på så få sidor.

När jag läste Kung Caspian och skeppet Gryningen, hade jag hela tiden en känsla av att det påminde mig om något, men hade svårt för att komma på vad. Sen så slog det mig varför jag tyckte en del kändes lite bekant och det var för att det påminner mig om Odysséen, just det att de reser på havet och har ett tydligt mål men stöter på flera förhinder längs vägen.

Sen har jag också börjat tycka väldigt mycket om Lewis berättarstil, den känns lite annorlunda och originell.

Jag börjar närma mig slutet på denna serie och även om varje bok inte har tagit mig med storm så är det en fascinerande berättelse där jag verkligen uppskattar symboliken bakom.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Min morbror trollkarlen
Häxan och lejonet
Hästen och hans pojke
Caspian, prins av Narnia 

2 kommentarer:

  1. Narnia <3!! Men precis - inga "wow" böcker, ändå något man uppskattar.

    /Emelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag uppskattar det nog mer ett tag efter att ha läst ut böckerna :)

      Radera