De öde fälten

Titel: De öde fälten
Originalets titel: The Ghost Fields (2015)
Författare: Elly Griffiths
Översättare: Gunilla Roos
Serie: Ruth Galloway #7
Antal sidor: 331
Utgivningsår: 2015
Förlag: Forum
Utläst: 15/11

Handling
Det är värmebölja i Norfolk när en grävskopa på en byggarbetsplats stöter på något hårt i marken: ett flygplansvrak från andra världskriget – med piloten kvar vid spakarna. Ruth Galloway inser dock snart att kvarlevorna rimligen inte kan vara så gamla. DNA-tester visar att mannen är Fred Blackstock som rapporterats saknad till havs. Polisen, med Harry Nelson i spetsen, kopplas in och utredningen fortsätter.

Strax intill byggarbetsplatsen driver nu den anrika familjen Blackstock en grisfarm. En mystisk man ses smyga omkring på området varefter en rad obehagliga incidenter sker. Och när kvarlevorna av ytterligare en kropp hittas ställs saker och ting på sin spets. Vad är det som pågår på släktens ägor? Och hur ska man egentligen tolka de anhörigas reaktion?

Tankar om titel och omslag
Gillar originaltiteln mer, den känns mycket mer passande och mystisk än vad den svenska gör. Tycker att omslaget egentligen är ganska tråkigt och intetsägande, dessutom har omslagen bytt design vilket är lite störande, men antar att det beror på att det är ett annat förlag.

Mina tankar om boken
Det är alltid lika härligt att få återse Ruth, Nelson & Co. De känns verkligen som gamla vänner och jag gillar att det inte bara är samma karaktärer som får ta plats. Persongalleriet börjar nu vara ganska stort och i den här boken får Clough och Judy en hel del utrymme. Dessutom återkommer en del andra karaktärer.

Elly Griffiths är verkligen mysläsning för mig, jag kan slappna av och veta att jag kommer tycka om boken redan innan jag börjat. Att få följa karaktärerna i både deras yrkesliv och privata gör att man kommer dem nära och jag gillar att det finns en hel del mellan raderna också som aldrig skrivs ut. Jag har också vant mig med hennes skrivsätt, som skiljer sig en del från andra kriminalromaner, och numera tycker jag det är en av böckernas styrkor.

Det som drog mig till böckerna först var nog blandningen av historia och kriminalhistoria. en perfekt blandning för en sån som  mig. I den här berättelsen är definitivt den historiska aspekten mest intressant och där upplever jag att miljön har en stor del i berättelsen. Jag hade t.ex. ingen aning om de spökfält som fanns under andra världskriget och det är så lätt att föreställa sig dem framför sig, alldeles övergivna.

Jag tycker mycket om att läsa om familjehemligheter, och detta är inget undantag. Att läsa om familjen Blackstock är riktigt obehagligt och man undrade hela tiden vad som gömde sig under ytan.

De öde fälten är riktigt lättläst och kapitlen är alldeles lagom långa för att man hela tiden bara ska läsa ett kapitel till. Sedan är boken omöjlig att släppa ifrån sig, man dras verkligen in i boken och vill veta vad det är som har hänt.

3 bra saker med boken: lättläst, karaktärerna och mysig.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Flickan under joden
Janusstenen
Huset vid havets slut
Känslan av död
En orolig grav
De utstötta

HÄR kan ni läsa en smakebit ur boken.

Andra som bloggat om boken är t.ex. Johannas deckarhörna, Bokföring enligt Monika och Enligt O.