30 januari 2020

Ingenting mindre än ett mirakel

Titel: Ingenting mindre än ett mirakel
Originalets titel: Bridge of Clay (2018)
Författare: Markus Zusak
Översättare: Anna Strandberg
Serie: -
Antal sidor: 539 
Utgivningsår: 2019
Förlag: Norstedts
Utläst: 8/1

Handling
De fem bröderna Dunbar lever tillsammans i ett nedgånget hus i utkanterna av Sydney. Rory, Henry, Tommy, Clay(ton) och Matthew har ett helt menageri av djur och tar hand om varandra så gott det går utan några som helst vuxna närvarande. De slåss och förälskar sig och ägnar sig åt sina favoritintressen: pianospel, långdistanslöpning, Homeros Odyssén eller Michelangelos konst. En dag dyker Mördaren upp, det är fadern som fått detta epitet av sönerna i och med modern Pennys frånfälle. Michael Dunbar sträcker ut en hand mot sina söner och berättar om sitt Stora Projekt. Han tänker bygga en bro över floden Amahnu och nu behöver han deras hjälp. Clay är den ende av bröderna som nappar på faderns förslag och följer med honom för att bygga den bro som ska bli ett minnesmärke över deras förgångna och gottgöra alla faderns misstag.

Tankar om titel och omslag
På nåt vis så gillar jag omslaget, med allt det orangea och så silhuetterna av de som befinner sig på taket. Där finns en stark koppling till boken. Titeln har jag däremot lite svårare att koppla till boken, speciellt om man jämför med originaltiteln.

Mina tankar om boken
Boktjuven av samme författare hör till en av mina absoluta favoritböcker, men det är också det enda jag läst an honom. Därför var det intressant att läsa en annan bok av honom och då en bok som jag tycker riktar sig främst till vuxna. Vad jag kan säga är att det är ingen ny Boktjuven direkt, men det är fortfarande en bra och gripande historia.

Jag hade lite svårt att komma in i boken, men det löste sig efter att man hade tagit sig en bit in i boken. I början hade jag också svårt att hålla isär bröderna och deras egenheter, men det löste sig också senare. Boken börjar med ett slut kan man säga och i vartannat kapitel därefter får man nutid och dåtidshistorien. Jag tycker den historien i det förflutna är mer intressant, speciellt den som handlar om brödernas mor och hennes liv. Jag blir inte lika hänförd av nutidshistorien, men bit för bit knyts det ihop till en enda sammanhängande historia. Så jag tycker ändå att den är berättad på ett bra, om än lite annorlunda sätt.

Språket upplevde jag som både enkelt och svårt på samma gång. Språket känns ibland lite högtravande och alltför detaljrikt även om det flyter på bra medan man läser då det i regel är väldigt korta kapitel.

Med tanke på att det tog ett tag att komma in i boken och lära känna karaktärerna så är det en fin historia, speciellt ju mer mot slutet man kommer och historierna blir mer och mer sammanvävda. Då blir det också lite rörande.

Jag tror också att detta är en bok som är bättre att läsas utan att man vet så mycket om den innan. Jag känner mig lite förvirrad över vad jag egentligen tycker om boken för det finns mycket som är bra, men så finns det en del för mig viktiga saker som drar ner betyget lite grann.

3 bra saker med boken: lättläst, Australien, bröderna

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Boktjuven

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar