13 september 2018

Det förlorade barnet

Titel: Det förlorade barnet
Originalets titel: Storia della bambina perduta (2014)
Författare: Elena Ferrante
Översättare: Johanna Hedenberg
Serie: Neapelkvartetten #4
Antal sidor: 480
Utgivningsår: 2017
Förlag: Norsteds
Utläst: 25/7

Handling
I den fjärde och avslutande delen i Neapelkvartetten flyttar den numera etablerade romanförfattaren Elena Greco tillbaka till Neapel för att kunna komma närmare sin älskare Nino Sarratore. Hon tvekar att ta upp kontakten med Lila, som numera är framgångsrik egenföretagare i databranschen, eftersom hon är rädd för att Lila ska ta över hennes liv. Men de träffas igen när de blir grannar för ett tag och hjälper varandra med barnen. Deras vänskap blir mer jämbördig i vuxen ålder, men än en gång tar båda deras liv dramatiska vändningar och allt kullkastas.

Tankar om titel och omslag

Titeln får sin förklaring,mer säger jag inte. Gillar att alla omslagen varit så enhetliga.

Mina tankar om boken
Äntligen är denna serie avslutad. Tyvärr har Neapelkvartetten inte varit böcker i min smak, men är ändå glad att jag tagit mig igenom dem. Den sista delen knyter ihop hela serien på ett snyggt sätt.

Det som varit mitt största problem med egentligen alla böckerna är att jag inte riktigt gillat karaktärerna och hur de betett sig mot varandra och hur deras "vänskap" har skildrats. I början av Det förlorade barnet så ogillade jag verkligen Elena, men ju längre in i boken så ändrade jag min uppfattning. Den bästa delen kommer ju närmare slutet man kommer och man får läsa mer om deras barn och de vägar de tar i livet.

Något annat som gjorde att jag hade svårt för var språket. Det var korta kapitel, men många gånger var det bara ord utan att det egentligen hände så mycket i själva historien om Lila och Elena. Tempot är bitvis väldigt långsamt för att sedan explodera och gå i rasande fart.

I denna sista del så knyts alla delar ihop på ett snyggt sätt måste jag erkänna och att man verkligen fått följa många av karaktärerna från barndomen till deras åldrande. Man har också fått följa ett Italien i förändring och dess politik.

Jag vet att det finns väldigt många som hyllat denna kvartett. Smaken är olika och jag har svårt att se dess storhet.

3 bra saker med boken: knyter ihop alla delarna, att man fått följa karaktärerna under så lång tid, korta kapitel

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Min fantastiska väninna
Hennes nya namn
Den som stannar, den som går

Andra som bloggat om boken är Bokdamen, Och dagarna går och Lyrans noblesser.

2 kommentarer:

  1. kanske lite ledsamt slut på fin serie, fantastisk tidsepok och kvinnohistoria.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då tyckte vi inte riktigt likadant, men gillade hur allt knöts ihop på slutet.

      Radera