En smakebit på söndag: I havet finns så många stora fiskar

I helgen har det varit väldigt varmt så jag har till och med hunnit bada 2 gånger. Får se om det blir ett dopp idag också. Nu är det i alla fall söndag och dags för en smakebit på söndag hos Flukten fra virkeligheten. HÄR  kan du läsa fler smakebitar. Igår kväll började jag läsa "I havet finns så många stora fiskar" av Sara Lövestam. Jag har inte hunnit så långt, men det jag hunnit läsa är väldigt bra, skrämmande och trovärdigt.

Bakom en gardin i Lugnvik står en iakttagare. Det är tryggt bakom fönstret, fyrtiosex millimeter treglasgräns som stänger ute verkligheten. Om man har tråkigt kan man studera barnen som går på förskolan som så lämpligt ligger mitt emot. Man kan följa dem med blicken, vattna sina pelargoner och glömma allt. Tills man inte kan det längre. På dagisets uteplats står Malte. Han har helt själv hittat en kotte som är alldeles grön, och när han ser på den tänker han inte på det andra. Mamma som bara sover, pappa som en gång kom och hälsade på. Och mannen med det blonda håret, som antingen är hans vän eller något helt, helt annat.







Min smakebit kommer från början av boken, sidan 7.

Iakttagaren har sett honom flera gånger kring dagis nu. Han liksom spankulerar omkring där och tittar intresserat på vägskyltar, träd, hus, staket. Barn. Han är varken lång eller kort, man skulle kunna gissa på något mellan 175 och 180 centimeter. Han har blont hår som börjat dra sig tillbaka, men bara en aning. Ögonen är troligtvis blå eller grå.