Titel: Enda vägen
Originalets titel: -
Författare: Anna Jakobsson Lund
Översättare: -
Serie: Systemet #3
Antal sidor: 410
Utgivningsår: 2016
Förlag: Annorlunda förlag
Utläst: 9/11
Handling
När Systemet visar sina svagheter - hur långt är du beredd att gå för att störta det?
Efter attentatet i periferian försätts huvudstaden i undantagstillstånd. Motståndets kamp mot byråkraterna blir mer och mer våldsam. Ava, Levi och Leymah ger sig av i jakt på en uråldrig hemlighet som kan störta Systemet. En hemlighet de inte är ensamma om att vilja utnyttja. När Systemet visar sina svagheter - hur långt är du beredd att gå för att störta det?
Efter attentatet i periferian försätts huvudstaden i undantagstillstånd. Motståndets kamp mot byråkraterna blir mer och mer våldsam. Ava, Levi och Leymah ger sig av i jakt på en uråldrig hemlighet som kan störta Systemet. En hemlighet de inte är ensamma om att vilja utnyttja.
Ava kämpar med att leda en grupp med många viljor. Samtidigt söker hon svar som hon trodde var begravda för alltid. Finns det människor i Rörelsen som vet något om hennes förflutna?
Levi försöker hitta en plats i en kamp där våld, kunskap och kärlek blandas ihop. Kan det finnas ett annat sätt att göra motstånd? En annorlunda revolution?
Tankar om titel och omslag
Jag gillar omslaget, speciellt fågeln som är avbildad. Titeln har jag inget speciellt att säga om.
Mina tankar om boken
De föregående böckerna i denna serie tog mig verkligen med storm. Jag hade inte förväntat mig det av en svensk egenutgiven författare. Kan med säkerhet säga att Jakobsson Lund snabbt klättrat och är an av de bästa författare jag läst i år.
Jag tror att jag har en liten fördel av att ha läst böckerna relativt tätt ihop. Det känns som att jag kommer upprepa mig en del med mina tyckanden, men må så vara. Detta är riktigt bra! Framförallt gillar jag den värld och det system som författaren bygger upp. Världen har en del som påminner om 1984 men är ändå helt unik plus det sätt som den innehåller kopplingar till vårt samhälle idag.
Jag har alltid gillat karaktärerna vi fått följa och den vänskap de har med varandra. Enda vägen gör ett bra jobb med att knyta ihop handlingar och karaktärer med de övriga böckerna i serien. Karaktärerna känns så trovärdiga och realistiska. Sedan finns det många sidokaraktärer och jag gillar minst lika mycket att läsa om de och vad de för för att hjälpa motståndet.
Jag tycker att slutet är passande, samtidigt som det är en aning frustrerande. På ett vis så gillar jag det sätt som boken slutar på, men samtidigt så känner jag att jag skulle vilja veta ännu mer om vad som händer sedan.
Jag är så glad att jag äntligen läst dessa böcker och jag ser fram emot att läsa mer av Anna Jakobsson Lund.
3 bra saker med boken: lättläst, spännande, bra karaktärer
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Tredje principen
Aldrig ensamma
30 november 2019
29 november 2019
TBR December
Läsningen under november har gått bra, dock fick jag inte läst de böcker jag hade tänkt så en hel del av böckerna från novembers planering hänger med in i december.
Dessutom har jag tänkt försöka delta i booktuberns Elena Reads Books Bookbuddyathon Winter Bingo. Det är ett litet bingo med några olika utmaningar att pricka av. Jag tänker inte göra det så svårt, och tänker pricka flera rutor med en bok. Jag tänker inte heller försöka läsa något extra, utan helt enkelt utgå från de böcker jag redan har tänkt läsa.
Enda undantaget är i så fall Skuggjägaren av Camilla Grebe, men det beror på om jag hinner få hem den från biblioteket eller inte.
Jag vill gärna hinna med att läsa någon bok med jultema, varför jag redan förra månaden valde ut Jag kommer hem till jul av Joanna Bolouri. Verkar väldigt mysigt!
Jag har tänkt läsa en liten barnbok som "julkalender" och det är En klurig jul av Ingelin Angerborn. Verkar som en väldigt fin bok.
Dessutom hoppas jag även på lite feelgood i form av Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Har stått oläst i hyllan väldigt länge nu och ser fram emot att ändra på det.
Sedan tänkte jag försöka pricka in en liten klassiker också, Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Vet egentligen inte så mycket om vad den handlar om, men den verkar bra. Skönt också med en lite kortare bok.
Utöver detta vill jag gärna hinna med lite krim. Framförallt Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen och Dolt i mörker av Elly Griffiths. Två väldigt bra deckarserier som jag gärna läser med (o)jämna mellanrum.
Dessutom har jag tänkt försöka delta i booktuberns Elena Reads Books Bookbuddyathon Winter Bingo. Det är ett litet bingo med några olika utmaningar att pricka av. Jag tänker inte göra det så svårt, och tänker pricka flera rutor med en bok. Jag tänker inte heller försöka läsa något extra, utan helt enkelt utgå från de böcker jag redan har tänkt läsa.
Enda undantaget är i så fall Skuggjägaren av Camilla Grebe, men det beror på om jag hinner få hem den från biblioteket eller inte.
Jag vill gärna hinna med att läsa någon bok med jultema, varför jag redan förra månaden valde ut Jag kommer hem till jul av Joanna Bolouri. Verkar väldigt mysigt!
Jag har tänkt läsa en liten barnbok som "julkalender" och det är En klurig jul av Ingelin Angerborn. Verkar som en väldigt fin bok.
Dessutom hoppas jag även på lite feelgood i form av Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Har stått oläst i hyllan väldigt länge nu och ser fram emot att ändra på det.
Sedan tänkte jag försöka pricka in en liten klassiker också, Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Vet egentligen inte så mycket om vad den handlar om, men den verkar bra. Skönt också med en lite kortare bok.
Utöver detta vill jag gärna hinna med lite krim. Framförallt Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen och Dolt i mörker av Elly Griffiths. Två väldigt bra deckarserier som jag gärna läser med (o)jämna mellanrum.
28 november 2019
Frukta mig
Titel: Frukta mig
Originalets titel: Restore me (2018)
Författare: Tahereh Mafi
Översättare: Carina Jansson
Serie: Shatter me #4
Antal sidor: 400
Utgivningsår: 2019
Förlag: B. Wahlströms
Utläst: 3/11
Handling
Ingen vet varför Juliette Ferrars beröring är dödlig, men alla vet att det gör henne livsfarlig och att hennes krafter är oerhörda.
Efter att ha överlevt år i fångenskap hos Återetablissemanget, brutal tortyr och en kula i bröstet har hon äntligen vunnit. Rebellerna har segrat och Juliette har utsetts till ledare för sektor 45. Dessutom har hon äntligen Warner vid sin sida. Juliette har längtat efter och hoppats på frihet så länge hon kan minnas, och nu är den dagen äntligen här. Men hon har aldrig bett om all denna makt. Plötsligt har hon hela världens öde i sina händer och när en tragedi inträffar sätts Juliette på prov. Kommer hon att kunna kontrollera sina förmågor?
Tankar om titel och omslag
Omslaget är snyggare på bild än i verkligheten. Jag gillar ändå att ögat är med, precis som i den övriga omslagen till böckerna i denna serie. Dock tycker jag inte att titeln är så bra översatt.
Mina tankar om boken
Det är något år sedan jag och Camilla läste slutet på den första trilogin i denna serie. Jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag egentligen tycker om författare som fortsätter på redan avslutade serier. I vissa fall tror jag att det först och främst styrs av pengar.
Det var ganska lätt att komma in i Mafis värld igen. Jag gillar hur världens beskrivs och att man ändå kan ana sig till hur världen syntes ut tidigare och att den var väldigt lik den värld som vi själva känner till. Men klimatkrister och maktgiriga människor förstörde den.
Jag gillar Juliette som karaktär, men ibland kunde jag önska att exempelvis hon och Warner var bättre på att kommunicera med varandra. Det skulle undvika en hel del missförstånd. Boken berättas ur både Warners och Juliettes perspektiv och jag gillar att man får båda deras synvinklar på de saker som sker.
Annars är Kenji en favorit hos mig. Dessutom introduceras flera nya karaktärer. Tyvärr tycker jag inte att man får lära känna dem så väl, men Nazeera verkar vara en väldigt intressant karaktär och jag hoppas att vi får läsa mer om henne.
Det är lättläst, men jag tycker inte att det händer så mycket i själva boken. Det mesta kretsar kring Juliette, hennes nya roll och hennes relation med Warner. Vi får också veta mer om Återetablissemangets bakgrund och var Juliette själv kommer ifrån. Det är först mot slutet som det verkligen börjar hända saker. Slutet kommer ganska abrupt och det är egentligen först då som det blir spännande.
Med tanke på slutet ser jag fram emot att läsa nästa del, men jag hoppas att det blir lite mer action då.
3 bra saker med boken: lättläst, Juliette och spännande avslutning
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Rör mig inte!
Rädda mig inte!
Sätt mig i brand!
Originalets titel: Restore me (2018)
Författare: Tahereh Mafi
Översättare: Carina Jansson
Serie: Shatter me #4
Antal sidor: 400
Utgivningsår: 2019
Förlag: B. Wahlströms
Utläst: 3/11
Handling
Ingen vet varför Juliette Ferrars beröring är dödlig, men alla vet att det gör henne livsfarlig och att hennes krafter är oerhörda.
Efter att ha överlevt år i fångenskap hos Återetablissemanget, brutal tortyr och en kula i bröstet har hon äntligen vunnit. Rebellerna har segrat och Juliette har utsetts till ledare för sektor 45. Dessutom har hon äntligen Warner vid sin sida. Juliette har längtat efter och hoppats på frihet så länge hon kan minnas, och nu är den dagen äntligen här. Men hon har aldrig bett om all denna makt. Plötsligt har hon hela världens öde i sina händer och när en tragedi inträffar sätts Juliette på prov. Kommer hon att kunna kontrollera sina förmågor?
Tankar om titel och omslag
Omslaget är snyggare på bild än i verkligheten. Jag gillar ändå att ögat är med, precis som i den övriga omslagen till böckerna i denna serie. Dock tycker jag inte att titeln är så bra översatt.
Mina tankar om boken
Det är något år sedan jag och Camilla läste slutet på den första trilogin i denna serie. Jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag egentligen tycker om författare som fortsätter på redan avslutade serier. I vissa fall tror jag att det först och främst styrs av pengar.
Det var ganska lätt att komma in i Mafis värld igen. Jag gillar hur världens beskrivs och att man ändå kan ana sig till hur världen syntes ut tidigare och att den var väldigt lik den värld som vi själva känner till. Men klimatkrister och maktgiriga människor förstörde den.
Jag gillar Juliette som karaktär, men ibland kunde jag önska att exempelvis hon och Warner var bättre på att kommunicera med varandra. Det skulle undvika en hel del missförstånd. Boken berättas ur både Warners och Juliettes perspektiv och jag gillar att man får båda deras synvinklar på de saker som sker.
Annars är Kenji en favorit hos mig. Dessutom introduceras flera nya karaktärer. Tyvärr tycker jag inte att man får lära känna dem så väl, men Nazeera verkar vara en väldigt intressant karaktär och jag hoppas att vi får läsa mer om henne.
Det är lättläst, men jag tycker inte att det händer så mycket i själva boken. Det mesta kretsar kring Juliette, hennes nya roll och hennes relation med Warner. Vi får också veta mer om Återetablissemangets bakgrund och var Juliette själv kommer ifrån. Det är först mot slutet som det verkligen börjar hända saker. Slutet kommer ganska abrupt och det är egentligen först då som det blir spännande.
Med tanke på slutet ser jag fram emot att läsa nästa del, men jag hoppas att det blir lite mer action då.
3 bra saker med boken: lättläst, Juliette och spännande avslutning
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Rör mig inte!
Rädda mig inte!
Sätt mig i brand!
27 november 2019
Film: The Hitman's bodyguard
Handling
With his reputation in tatters after the painfully unsuccessful delivery of a distinguished Japanese client, the former triple-A protection agent, Michael Bryce, is now reduced to a mere second-class bodyguard for hire, two years after the disgraceful incident. Under those circumstances, Bryce would do anything to prove his worth, and, before long, he accepts an offer from Interpol to escort the international assassin, Darius Kincaid, from Manchester to the Hague. The task seems simple: Bryce needs to transport him from point A to point B; nevertheless, the trip to the Netherlands is long and hazardous, and Kincaid--as the only one with the guts and enough hard evidence to testify against a tyrannical Belarusian dictator--is an obvious target. Undoubtedly, it's a tough job, as the mismatched duo will have to put aside their grudges, and race against the clock in a non-stop concerto for bullets. Can the hitman's bodyguard carry through the most important mission in his career?
Filmen är 118 minuter lång och regisserad av Patrick Hughes. I huvudrollerna ses bland annat Ryan Reynolds, Samuel L. Jackson och Salma Hayek. Filmen hade svensk premiär 18 augusti 2017.
Jag såg filmen 10 november.
Mina tankar
När jag såg att denna film skulle gå på tv tänkte jag att jag lika gärna kunde passa på att se den. Jag hade inga som helst förväntningar på filmen, utom att bli underhållen. Och det blev jag.
The Hitman's bodyguard är förutsägbar, men vägen mot det förväntade slutat är ändå underhållande. Den är inte heller ett dugg sannolik, men det får man ta. Sedan ska man inte heller vara känslig för grovt språk då det svärs extremt mycket i filmen.
Den omaka duon med Reynolds som Bryce och Jackson som yrkesmördare funkar ändå bra ihop, det blir åtminstone komedi av det hela.
The Hitman's bodyguard uppfyller sitt syfte med att underhålla tittaren en stund. Vad jag förstår är det även en uppföljare på G som jag mycket väl kan tänka mig att se.
With his reputation in tatters after the painfully unsuccessful delivery of a distinguished Japanese client, the former triple-A protection agent, Michael Bryce, is now reduced to a mere second-class bodyguard for hire, two years after the disgraceful incident. Under those circumstances, Bryce would do anything to prove his worth, and, before long, he accepts an offer from Interpol to escort the international assassin, Darius Kincaid, from Manchester to the Hague. The task seems simple: Bryce needs to transport him from point A to point B; nevertheless, the trip to the Netherlands is long and hazardous, and Kincaid--as the only one with the guts and enough hard evidence to testify against a tyrannical Belarusian dictator--is an obvious target. Undoubtedly, it's a tough job, as the mismatched duo will have to put aside their grudges, and race against the clock in a non-stop concerto for bullets. Can the hitman's bodyguard carry through the most important mission in his career?
Filmen är 118 minuter lång och regisserad av Patrick Hughes. I huvudrollerna ses bland annat Ryan Reynolds, Samuel L. Jackson och Salma Hayek. Filmen hade svensk premiär 18 augusti 2017.
Jag såg filmen 10 november.
Mina tankar
När jag såg att denna film skulle gå på tv tänkte jag att jag lika gärna kunde passa på att se den. Jag hade inga som helst förväntningar på filmen, utom att bli underhållen. Och det blev jag.
The Hitman's bodyguard är förutsägbar, men vägen mot det förväntade slutat är ändå underhållande. Den är inte heller ett dugg sannolik, men det får man ta. Sedan ska man inte heller vara känslig för grovt språk då det svärs extremt mycket i filmen.
Den omaka duon med Reynolds som Bryce och Jackson som yrkesmördare funkar ändå bra ihop, det blir åtminstone komedi av det hela.
The Hitman's bodyguard uppfyller sitt syfte med att underhålla tittaren en stund. Vad jag förstår är det även en uppföljare på G som jag mycket väl kan tänka mig att se.
26 november 2019
En bok - olika omslag
Vi säger nog alla att vi aldrig dömer en bok utifrån omslaget. Men är det verkligen sant?
En bok som har ett tilltalande omslag och som passar innehållet kan i mina ögon verkligen förhöja en läsupplevelse.
Den här gången har turen kommit till Binas historia av Maja Lunde
Amerikanskt |
Svenskt |
Rumänskt |
Spanskt |
Litauiskt |
Jag tycker det är kul att alla omslagen har bin på omslaget, men tycker det är svårt att se på just det amerikanska omslaget. Det blir lite för mycket mönster och färg så det blir nästan för mycket så det är svårt att se.
Det svenska omslaget gillar jag verkligen, fast titeln felaktigt får en att tro att det inte rör sig om skönlitteratur.
Det spanska omslaget tycker jag är väldigt tråkigt, men färgskalan påminner om det svenska.
Litauens omslag tycker jag också är ganska snyggt, både med de geometriska figurerna som påminner om vaxkakor, bina och att även årtalen finns med på omslaget.
Men min favorit är det svenska! De är väldigt enkelt, men samtidigt snyggt för det finns inget som tar över. Less is more helt enkelt!
Vad tycker ni om de olika omslagen?
25 november 2019
Veckoplanering v.48
Den här helgen blev det inte så mycket läst, då det bland annat blev brödbakning i bagarstugan och lite andra aktiviteter. Den här veckan är det inte så mycket planerat och jag har en hel del jag vill läsa.
Tillsammans med Camilla har jag börja läsa Svärdets makt av George R.R. Martin som alltså är den tredje delen i serien. Detta är en bok som kommer ta ett tag att läsa, men ser fram emot att läsa denna. Tycker dock att hans böcker brukar ha en ganska lång startsträcka.
För egen del så har jag snart läst ut I hemlighet begravd av Viveca Sten. Lättläst och spännande, men jag är stundtals väldigt irriterade på karaktärerna.
Näst på tur står Inför hans blick av Malou von Sivers som är den tredje och avslutande delen i hennes romantrilogi. Har tyckt att dessa böcker har varit förvånansvärt bra och har därmed ganska höga förväntningar på denna.
Sist på tur har jag Annars skjuter jägaren mig av Nele Neuhaus. Skulle vara bra om äntligen lyckas ta och läsa den. Det är ju en bok som jag vill läsa, men det finns ju så många andra böcker också...
Tillsammans med Camilla har jag börja läsa Svärdets makt av George R.R. Martin som alltså är den tredje delen i serien. Detta är en bok som kommer ta ett tag att läsa, men ser fram emot att läsa denna. Tycker dock att hans böcker brukar ha en ganska lång startsträcka.
För egen del så har jag snart läst ut I hemlighet begravd av Viveca Sten. Lättläst och spännande, men jag är stundtals väldigt irriterade på karaktärerna.
Näst på tur står Inför hans blick av Malou von Sivers som är den tredje och avslutande delen i hennes romantrilogi. Har tyckt att dessa böcker har varit förvånansvärt bra och har därmed ganska höga förväntningar på denna.
Sist på tur har jag Annars skjuter jägaren mig av Nele Neuhaus. Skulle vara bra om äntligen lyckas ta och läsa den. Det är ju en bok som jag vill läsa, men det finns ju så många andra böcker också...
24 november 2019
Min bokresa - The Childhood Book Tag
Den här veckan består av Camillas bokresa av en tag som handlar om ens barndoms böcker.
1) Is there a book that you didn’t like the first time, but ended up enjoying during a second read?
Inte som jag kan komma på i alla fall. Skulle kanske vara Anne på Grönkulla.
2) Do you still have any books from your childhood? If so what are they, and if not, do you wish you’d kept any of them?
Jag har kvar ganska mycket tror jag, men en del har blivit utrensat och skänkt till second hand. Böckerna finns kartonger någonstans i huset, vet inte exakt var.
3) Were there popular books or book series you never read or got into as a kid? Harry Potter var ju väldigt populärt, Twilight kom också när jag var yngre men jag läste de först som lite äldre.
4) What did you mostly read: fiction, nonfiction, comics, or manga? Has that changed as you’ve gotten older? Det var nog väldigt mycket romaner/skönlitteratur. Sen hade jag perioder med serier av något slag. Manga fastnade jag aldrig för.
5) What were some of the popular books when you were a child in your country?
Tråkigt svar, men Astrid Lindgren har väl alltid varit populär. Sen läste jag också en del Pia Hagmar, främst hästböckerna.
6) Do you have any reading habits you’ve carried into your teenage/adult life? (e.g. mouthing the words, reading one or multiple books at a time, dog earring a book, reading without music, etc.)
Nej, inte som jag kommer på i alla fall.
7) How would you decide what to read? For example, did you choose a book based on the cover, the synopsis, or both?
Jag har ingen aning. Dock vet jag att jag hade perioder när jag bara läste en viss typ av böcker, som ex hästböcker.
8) Where would you normally get books from? (i.e. library, yard sales, secondhand book stores, etc.)
Till största delen var det nog biblioteket. Sen fick jag även en hel del böcker.
1) Is there a book that you didn’t like the first time, but ended up enjoying during a second read?
Inte som jag kan komma på i alla fall. Skulle kanske vara Anne på Grönkulla.
2) Do you still have any books from your childhood? If so what are they, and if not, do you wish you’d kept any of them?
Jag har kvar ganska mycket tror jag, men en del har blivit utrensat och skänkt till second hand. Böckerna finns kartonger någonstans i huset, vet inte exakt var.
3) Were there popular books or book series you never read or got into as a kid? Harry Potter var ju väldigt populärt, Twilight kom också när jag var yngre men jag läste de först som lite äldre.
4) What did you mostly read: fiction, nonfiction, comics, or manga? Has that changed as you’ve gotten older? Det var nog väldigt mycket romaner/skönlitteratur. Sen hade jag perioder med serier av något slag. Manga fastnade jag aldrig för.
5) What were some of the popular books when you were a child in your country?
Tråkigt svar, men Astrid Lindgren har väl alltid varit populär. Sen läste jag också en del Pia Hagmar, främst hästböckerna.
6) Do you have any reading habits you’ve carried into your teenage/adult life? (e.g. mouthing the words, reading one or multiple books at a time, dog earring a book, reading without music, etc.)
Nej, inte som jag kommer på i alla fall.
7) How would you decide what to read? For example, did you choose a book based on the cover, the synopsis, or both?
Jag har ingen aning. Dock vet jag att jag hade perioder när jag bara läste en viss typ av böcker, som ex hästböcker.
8) Where would you normally get books from? (i.e. library, yard sales, secondhand book stores, etc.)
Till största delen var det nog biblioteket. Sen fick jag även en hel del böcker.
23 november 2019
1794
Titel: 1794
Originalets titel: -
Författare: Niklas Natt och Dag
Översättare: -
Serie: Bellman noir #2
Antal sidor: 503
Utgivningsår: 2019
Förlag: Forum
Utläst: 29/10
Handling
Uppföljaren till succéromanen "1793", som tagit Sverige och världen med storm. En mor sörjer sin dotter, dräpt på sin bröllopsnatt. När ingen annan vill utreda dödsfallet frågar hon den ende som återstår, en enarmad palt som sörjer sin döde vän. På Danvikens hospital, i utkanten av Stockholm, sitter en ung ädling och våndas över det vidriga brott han anklagas för. I den andra delen i Niklas Natt och Dags "Bellman noir"-trilogi, får vi åter följa Mickel Cardell och Anna Stina Knapp och den myllrande och ruttnande värld som är deras, där vad lite som återstår av den gustavianska ärans prakt är statt i sönderfall. Niklas Natt och Dag visar att han är långtifrån färdig med sin brutala och nakna skildring av det sena 1700-talets mörkaste vrår.
Tankar om titel och omslag
Tycker omslaget är ganska snyggt, visar tydligen vilken sorts bok det och gillar det röda som botten.
Mina tankar om boken
Förra året läste jag 1793 och jag tyckte den var ganska bra, men jag blev kanske inte lika förtjust som många andra verkade bli.
Därför var det något av en överraskning att jag tyckte så mycket bättre om uppföljaren! Den var lättare att läsa och ännu mer spännande. Vissa stunder var det nästan svårt att lägga ifrån sig boken.
Jag tycker mycket om att vi får återse Cardell och Anna-Stina, men att vi även får träffa nya karaktärer. Den jag gillar allra mest att läsa om är Anna-Stina och man känner verkligen med henne.
När det gäller själva mysteriet så är det intressant, även om man från början anar hur det hela ligger till. Man borde aldrig bli förvånad över människors grymhet. Det brutala, blodiga och våldsamma känns igen från den förra boken så det är inget för den som är kräsmagad.
Den historiska miljön känns otroligt trovärdig, det är lätt att se allting framför sig medan man läser. Jag gillar också att en del av boken utspelar sig på Saint Bartelemy som ju faktiskt var svenskt under en period.
Boken tog slut oväntat fort så nu ser jag fram emot nästa höst och avslutningen på denna trilogi.
3 bra saker med boken: Anna-Stina, trovärdiga miljöer och spännande
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
1793
Originalets titel: -
Författare: Niklas Natt och Dag
Översättare: -
Serie: Bellman noir #2
Antal sidor: 503
Utgivningsår: 2019
Förlag: Forum
Utläst: 29/10
Handling
Uppföljaren till succéromanen "1793", som tagit Sverige och världen med storm. En mor sörjer sin dotter, dräpt på sin bröllopsnatt. När ingen annan vill utreda dödsfallet frågar hon den ende som återstår, en enarmad palt som sörjer sin döde vän. På Danvikens hospital, i utkanten av Stockholm, sitter en ung ädling och våndas över det vidriga brott han anklagas för. I den andra delen i Niklas Natt och Dags "Bellman noir"-trilogi, får vi åter följa Mickel Cardell och Anna Stina Knapp och den myllrande och ruttnande värld som är deras, där vad lite som återstår av den gustavianska ärans prakt är statt i sönderfall. Niklas Natt och Dag visar att han är långtifrån färdig med sin brutala och nakna skildring av det sena 1700-talets mörkaste vrår.
Tankar om titel och omslag
Tycker omslaget är ganska snyggt, visar tydligen vilken sorts bok det och gillar det röda som botten.
Mina tankar om boken
Förra året läste jag 1793 och jag tyckte den var ganska bra, men jag blev kanske inte lika förtjust som många andra verkade bli.
Därför var det något av en överraskning att jag tyckte så mycket bättre om uppföljaren! Den var lättare att läsa och ännu mer spännande. Vissa stunder var det nästan svårt att lägga ifrån sig boken.
Jag tycker mycket om att vi får återse Cardell och Anna-Stina, men att vi även får träffa nya karaktärer. Den jag gillar allra mest att läsa om är Anna-Stina och man känner verkligen med henne.
När det gäller själva mysteriet så är det intressant, även om man från början anar hur det hela ligger till. Man borde aldrig bli förvånad över människors grymhet. Det brutala, blodiga och våldsamma känns igen från den förra boken så det är inget för den som är kräsmagad.
Den historiska miljön känns otroligt trovärdig, det är lätt att se allting framför sig medan man läser. Jag gillar också att en del av boken utspelar sig på Saint Bartelemy som ju faktiskt var svenskt under en period.
Boken tog slut oväntat fort så nu ser jag fram emot nästa höst och avslutningen på denna trilogi.
3 bra saker med boken: Anna-Stina, trovärdiga miljöer och spännande
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
1793
21 november 2019
Godsgrave
Titel: Godsgrave
Originalets titel: -
Författare: Jay Kristoff
Översättare: -
Serie: The Nevernight Chronicle #2
Antal sidor: 439
Utgivningsår: 2018
Förlag: St. Martin's Griffin
Utläst: 22/10
Handling
Mia Corvere has found her place among the Blades of Our Lady of Blessed Murder, but many in the Red Church hierarchy think she's far from earned it. Plying her bloody trade in a backwater of the Republic, she's no closer to ending the men who destroyed her familia; in fact, she's told directly that Consul Scaeva is off limits. But after a deadly confrontation with an old enemy, Mia's suspicions about the Red Church's true motives begin to grow.
Tankar om titel och omslag
Gillar omslaget och titeln. Omslaget skriker ju verkligen fantasy, men det är inte någon dålig sak.
Mina tankar om boken
Jag tyckte Nevernight var bra, men kanske inte lika bra som jag hade förväntat mig. Bitvis tyckte jag också den var seg att läsa så därför var uppföljaren Godsgrave en väldigt trevlig överraskning.
Jag tyckte Godsgrave var betydligt lättare att läsa. Nu vet jag inte om det beror på att jag vant mig med hur den är skriven, eller om handlingen var mer intressant som gjorde det. Tycker boken var spännande rakt igenom och slutet gjorde mig verkligen sugen på att läsa nästa bok direkt.
Jag gillar miljön i den här boken, den påminner lite om dåtidens rom med gladiotortävlingar och så vidare. Fast den här världen är kryddad med magi och underliga monster.
Den här boken tycker jag också fokuserar mer på Mias inre resa och hur det hon gör påverkar både hennes själv och andra. Hon börjar också få en större förståelse för hur samhället ser ut och de orättvisor som finnas. Dessutom tvingas hon bli vän en gammal fiende, något som förvånade mig något.
Slutet var på ett vis väntat, men det innehöll flera förvånande vändningar. Jag var tvungen att pausa läsningen där och då bara för att få det att sjunka in. Med det sagt så är jag verkligen spänd på att läsa sista boken i denna serie.
3 bra saker med boken: världen, spännande och bra slut
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Illuminae
Gemina
Obsidio
Nevernight
Originalets titel: -
Författare: Jay Kristoff
Översättare: -
Serie: The Nevernight Chronicle #2
Antal sidor: 439
Utgivningsår: 2018
Förlag: St. Martin's Griffin
Utläst: 22/10
Handling
Mia Corvere has found her place among the Blades of Our Lady of Blessed Murder, but many in the Red Church hierarchy think she's far from earned it. Plying her bloody trade in a backwater of the Republic, she's no closer to ending the men who destroyed her familia; in fact, she's told directly that Consul Scaeva is off limits. But after a deadly confrontation with an old enemy, Mia's suspicions about the Red Church's true motives begin to grow.
Tankar om titel och omslag
Gillar omslaget och titeln. Omslaget skriker ju verkligen fantasy, men det är inte någon dålig sak.
Mina tankar om boken
Jag tyckte Nevernight var bra, men kanske inte lika bra som jag hade förväntat mig. Bitvis tyckte jag också den var seg att läsa så därför var uppföljaren Godsgrave en väldigt trevlig överraskning.
Jag tyckte Godsgrave var betydligt lättare att läsa. Nu vet jag inte om det beror på att jag vant mig med hur den är skriven, eller om handlingen var mer intressant som gjorde det. Tycker boken var spännande rakt igenom och slutet gjorde mig verkligen sugen på att läsa nästa bok direkt.
Jag gillar miljön i den här boken, den påminner lite om dåtidens rom med gladiotortävlingar och så vidare. Fast den här världen är kryddad med magi och underliga monster.
Den här boken tycker jag också fokuserar mer på Mias inre resa och hur det hon gör påverkar både hennes själv och andra. Hon börjar också få en större förståelse för hur samhället ser ut och de orättvisor som finnas. Dessutom tvingas hon bli vän en gammal fiende, något som förvånade mig något.
Slutet var på ett vis väntat, men det innehöll flera förvånande vändningar. Jag var tvungen att pausa läsningen där och då bara för att få det att sjunka in. Med det sagt så är jag verkligen spänd på att läsa sista boken i denna serie.
3 bra saker med boken: världen, spännande och bra slut
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Illuminae
Gemina
Obsidio
Nevernight
20 november 2019
Film: Lady och Lufsen (1955)
Handling
Lady, a golden cocker spaniel, meets up with a mongrel dog who calls himself the Tramp. He is obviously from the wrong side of town, but happenings at Lady's home make her decide to travel with him for a while. This turns out to be a bad move, as no dog is above the law.
Filmen är 76 minuter och regisserad av bland annat Clyde Geronimi. De svenska rösterna görs av bland annat Suzanne Reuter och Pontus Gustafsson. Filmen hade svensk premiär 19 december 1955.
Jag såg filmen 26 oktober.
Mina tankar
Det enda jag sett av denna film tidigare är den väldigt kända scenen som brukar visas på julafton. Här är fallet ungefär likadant som med Askungen. Det är roligt att få se hela filmen, även om historien är väl känd från början.
Jag tyckte denna var riktigt bra, av de tidigare Disney-filmerna jag sett är nog detta favoriten. Jag gillar djuren och att filmen är berättad ur djurens perspektiv. Sen tycker jag om Lady och hur hon finner sig tillrätta i sin familj.
Som alltid så gillar jag tecknarstilen.
Lady och Lufsen känns väldigt tidlös och jag förstår varför det är en klassiker.
Lady, a golden cocker spaniel, meets up with a mongrel dog who calls himself the Tramp. He is obviously from the wrong side of town, but happenings at Lady's home make her decide to travel with him for a while. This turns out to be a bad move, as no dog is above the law.
Filmen är 76 minuter och regisserad av bland annat Clyde Geronimi. De svenska rösterna görs av bland annat Suzanne Reuter och Pontus Gustafsson. Filmen hade svensk premiär 19 december 1955.
Jag såg filmen 26 oktober.
Mina tankar
Det enda jag sett av denna film tidigare är den väldigt kända scenen som brukar visas på julafton. Här är fallet ungefär likadant som med Askungen. Det är roligt att få se hela filmen, även om historien är väl känd från början.
Jag tyckte denna var riktigt bra, av de tidigare Disney-filmerna jag sett är nog detta favoriten. Jag gillar djuren och att filmen är berättad ur djurens perspektiv. Sen tycker jag om Lady och hur hon finner sig tillrätta i sin familj.
Som alltid så gillar jag tecknarstilen.
Lady och Lufsen känns väldigt tidlös och jag förstår varför det är en klassiker.
19 november 2019
En bok - olika omslag
Vi säger nog alla att vi aldrig dömer en bok utifrån omslaget. Men är det verkligen sant?
En bok som har ett tilltalande omslag och som passar innehållet kan i mina ögon verkligen förhöja en läsupplevelse.
Den här gången tänkte jag titta lite närmare på Den goda dottern av Karin Slaughter.
Amerikanskt omslag |
Svenskt omslag |
Tyskt omslag |
Nederländskt omslag |
Polskt omslag |
Jag tycker egentligen inte att nåt av omslagen förmedlar vad boken handlar om. Det enda man vet är att det är en thriller. Det alla omslagen har gemensamt är att de är ganska så mörka.
Jag tycker det är intressant att flera av omslagen har blommor, vilket jag tycker är ganska snyggt. Men när jag tittar på omslag vill jag ofta att det ska säga något om boken och inte bara vara fint att titta på.
Det som jag tycker minst om är nog det amerikanska, inte heller det polska är så fint. Det roliga med det polska omslaget är att det har en blurb av Camilla Läckberg.
Det nederländska omslaget tycker jag är ganska snyggt, det är väldigt enkelt och har inte så mycket detaljer. Men min favorit är nog ändå det svenska (och nordiska) omslaget.
Vilket är eran favorit?
18 november 2019
Veckoplanering v.47
Läsningen under förra veckan rullade på som vanligt. I helgen lyckades jag läsa mer än vad jag brukar. Dock känner jag en del stress över det hela just nu, så mycket som jag vill läsa men har inte alls tid till det.
Tillsammans med Camilla läser jag Eldmärkt av Sabaa Tahir som är den andra delen i hennes serie. Väldigt spännande och snabbläst, vilket är kul.
Jag håller också på med Bara lite till av Simona Ahrnstedt. Har inte alls mycket kvar i den så den kommer bli utläst nu i början av veckan. Väldigt underhållande och bra skriven.
Efter det har jag planer på att läsa I hemlighet begravd av Viveca Sten.
17 november 2019
Min bokresa #64 - Hur är jag som läsare tag
Camillas bokresa den här veckan består av tag och handlar om hur man är som läsare.
Mitt svar kommer vara i fetstil.
snabb/långsam
Jag tror i alla fall att jag är det. Tycker det är svårt att uppskatta. Sedan beror det mycket på boken också hur den är att läsa. En del böcker vill man ju också ska ta tid att läsa.
läser alla ord/skummar en del
gillar långa beskrivningar/ hoppar över det som inte för historien framåt
Det är lite klurigt, men jag gillar inte när det beskrivs för mycket heller. Beror mycket på författaren/språket.
väljer bok efter författarens språk/tycker att innehållet är viktigare än språket
kommer ihåg detaljer/kommer ihåg i stora drag
Kan ibland komma ihåg detaljer, oftast lite ovanliga sådana som inte har med handlingen att göra.
undviker tjocka böcker/ läser gärna tegelstenar
tycker om tunna böcker/tycker att tunna böcker ofta saknar något
Ibland kan jag vara fascinerad över hur en författare på relativt få sidor kan skapa så mycket.
idealboken är på mindre än 400 sidor/ idealboken är på mer än 400 sidor
gillar att läsa bokserier/föredrar fristående böcker
Allra helst vill jag kunna blanda mellan bokserier och fristående.
tjuvkikar på slutet/ läser aldrig slutet förrän boken är just slut
En dålig ovana!
väljer efter omslag/ skiter fullständigt i ytan
Innehållet är ju det viktigaste, men det är klart att om boken har en fin yta så kan man bli mer intresserad av den.
läser baksidetexter/ undviker baksidetexter
Förr läste jag baksidetexterna, nu gör jag det väldigt sällan. Kan bero på att jag redan vet vad böckerna handlar om. Kan också bara bra att gå in i boken "blind".
väljer boken efter rekommendation/vill helst välja själv
Både ock.
rekommenderar ofta böcker/rekommenderar sällan böcker
Det beror lite på. Om jag får chans kan jag rekommendera hur mycket som helst.
hör det jag läser i huvudet/hör aldrig det jag läser
Brukar inte tänka på sådant. Undantag kan vara om jag läser av en författare där rösten är väldigt välkänd. Jan Guillous röst hör jag i huvudet när jag läser hans böcker.
gillar ljudböcker/gillar inte ljudböcker
föredrar e-böcker/ föredrar fysiska böcker
vill äga mina böcker/ lånar ofta böcker
läser främst böcker i en genre/ gillar att variera min läsning
gillar att läsa böcker av författare som fått priser/bryr mig inte om litterära priser
Lite både ock. Dock vill jag gärna läsa nobelpristagare. Men det är inte så att jag läser en bok bara för att den fått ett pris. Det måste finnas något förutom priset som tilltalar mig.
läser alltid på svenska/läser på flera språk
Både svenska och engelska. Framförallt att hålla liv i engelskan och inte tappa den. Vissa böcker som jag vill läsa översätts inte heller.
är bra på att komma ihåg böcker jag läst/ glömmer lätt bort både böcker och författare jag läst
Är oftast bra på att komma ihåg vad jag läst, annars finns ju både bloggen och Goodreads som kan fräscha upp minnet.
skriver upp de böcker jag läser/ skriver inte upp böcker jag läser
Har ett system för det hela också...
räknar hur många böcker jag läser per år/ bryr mig inte om antalet böcker jag läser
läser varje dag/ läser mer sällan
tycker att läsning är avslappnande/ tycker att läsning är ansträngande
Mitt svar kommer vara i fetstil.
snabb/långsam
Jag tror i alla fall att jag är det. Tycker det är svårt att uppskatta. Sedan beror det mycket på boken också hur den är att läsa. En del böcker vill man ju också ska ta tid att läsa.
läser alla ord/skummar en del
gillar långa beskrivningar/ hoppar över det som inte för historien framåt
Det är lite klurigt, men jag gillar inte när det beskrivs för mycket heller. Beror mycket på författaren/språket.
väljer bok efter författarens språk/tycker att innehållet är viktigare än språket
kommer ihåg detaljer/kommer ihåg i stora drag
Kan ibland komma ihåg detaljer, oftast lite ovanliga sådana som inte har med handlingen att göra.
undviker tjocka böcker/ läser gärna tegelstenar
tycker om tunna böcker/tycker att tunna böcker ofta saknar något
Ibland kan jag vara fascinerad över hur en författare på relativt få sidor kan skapa så mycket.
idealboken är på mindre än 400 sidor/ idealboken är på mer än 400 sidor
gillar att läsa bokserier/föredrar fristående böcker
Allra helst vill jag kunna blanda mellan bokserier och fristående.
tjuvkikar på slutet/ läser aldrig slutet förrän boken är just slut
En dålig ovana!
väljer efter omslag/ skiter fullständigt i ytan
Innehållet är ju det viktigaste, men det är klart att om boken har en fin yta så kan man bli mer intresserad av den.
läser baksidetexter/ undviker baksidetexter
Förr läste jag baksidetexterna, nu gör jag det väldigt sällan. Kan bero på att jag redan vet vad böckerna handlar om. Kan också bara bra att gå in i boken "blind".
väljer boken efter rekommendation/vill helst välja själv
Både ock.
rekommenderar ofta böcker/rekommenderar sällan böcker
Det beror lite på. Om jag får chans kan jag rekommendera hur mycket som helst.
hör det jag läser i huvudet/hör aldrig det jag läser
Brukar inte tänka på sådant. Undantag kan vara om jag läser av en författare där rösten är väldigt välkänd. Jan Guillous röst hör jag i huvudet när jag läser hans böcker.
gillar ljudböcker/gillar inte ljudböcker
föredrar e-böcker/ föredrar fysiska böcker
vill äga mina böcker/ lånar ofta böcker
läser främst böcker i en genre/ gillar att variera min läsning
gillar att läsa böcker av författare som fått priser/bryr mig inte om litterära priser
Lite både ock. Dock vill jag gärna läsa nobelpristagare. Men det är inte så att jag läser en bok bara för att den fått ett pris. Det måste finnas något förutom priset som tilltalar mig.
läser alltid på svenska/läser på flera språk
Både svenska och engelska. Framförallt att hålla liv i engelskan och inte tappa den. Vissa böcker som jag vill läsa översätts inte heller.
är bra på att komma ihåg böcker jag läst/ glömmer lätt bort både böcker och författare jag läst
Är oftast bra på att komma ihåg vad jag läst, annars finns ju både bloggen och Goodreads som kan fräscha upp minnet.
skriver upp de böcker jag läser/ skriver inte upp böcker jag läser
Har ett system för det hela också...
räknar hur många böcker jag läser per år/ bryr mig inte om antalet böcker jag läser
läser varje dag/ läser mer sällan
tycker att läsning är avslappnande/ tycker att läsning är ansträngande
16 november 2019
Doktor Moreaus ö
Titel: Doktor Moreaus ö
Originalets titel: The Island of Dr Moreau (1896)
Författare: HG Wells
Översättare: Roland Adlerberth
Serie: -
Antal sidor: 184
Utgivningsår: 1976
Förlag: Delta
Utläst: 16/10
Handling
På en ö i Söderhavet ägnar sig den hemlighetsfulle doktor Moreau åt djurförsök som är så ohyggliga att den vetenskapliga världen vägrar att ha med honom att göra. När engelsmannen Charles Edward Prendick i februari 1887 lider skeppsbrott och räddar sig i land på doktor Moreaus ö, blir det inledningen till en mardröm där alla roller är omkastade - där djuren uppträder som människor och människorna alltmer framstår som djur.
Tankar om titel och omslag
Är väl inte sådär jätteförtjust i omslaget, tycker det är svårt att se vad det föreställer överhuvudtaget. Däremot tycker jag titeln är ganska mystisk och spännande.
Mina tankar om boken
Anledningen till att jag läste denna tillsammans med Camilla är tv-serien Orphan Black. Tydligen kommer denna bok spela en viss roll i kommande säsonger och då kan det ju ha varit kul att ha läst för att kunna förstå fler referenser och så.
Den är förvånansvärt lättläst, vilket jag inte hade förväntat mig. Det är ett bra flyt i texten och jag gillar det sätt som historien är berättad på, ungefär som en memoar eller självupplevd berättelse. Wells tecknar miljön och stämningen väldigt bra, det är lite mystiskt och underligt. Sedan valde vi nog att läsa den vid rätt tidpunkt nu på hösten när det är mörkare ute.
Handlingen känns igen och jag kan förstå att den har inspirerat andra verk. Den börjar ju ganska normalt eller vad man ska säga, men skenet bedrar verkligen och utvecklas till något helt annat ju mer man läser. Jag gillar det vetenskapliga temat, som åtminstone var väldigt i ropet när denna bok skrevs.
Jag upptäcker också flera likheter med boken Flugornas herre av William Golding som jag läste för några år sedan, Framförallt när det gäller miljön den utspelar sig i och det animaliska temat. Under läsningens gång blev jag påmind om ett Simpons-avsnitt vid Halloweenoch efter lite googling upptäckte jag att det var just denna bok de refererade till. Tycker alltid det är kul när man hittar referenser till andra verk som man själv känner till.
Som sagt så tyckte jag Doktor Moreaus ö var riktigt bra, speciellt om man betänker att den kom ut för så länge sedan. Den är lättläst och inte heller alltför lång och har en intressant historia.
Jag blir faktiskt sugen på att läsa mer av Wells, framförallt Tidsmaskinen.
3 bra saker med boken:
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Originalets titel: The Island of Dr Moreau (1896)
Författare: HG Wells
Översättare: Roland Adlerberth
Serie: -
Antal sidor: 184
Utgivningsår: 1976
Förlag: Delta
Utläst: 16/10
Handling
På en ö i Söderhavet ägnar sig den hemlighetsfulle doktor Moreau åt djurförsök som är så ohyggliga att den vetenskapliga världen vägrar att ha med honom att göra. När engelsmannen Charles Edward Prendick i februari 1887 lider skeppsbrott och räddar sig i land på doktor Moreaus ö, blir det inledningen till en mardröm där alla roller är omkastade - där djuren uppträder som människor och människorna alltmer framstår som djur.
Tankar om titel och omslag
Är väl inte sådär jätteförtjust i omslaget, tycker det är svårt att se vad det föreställer överhuvudtaget. Däremot tycker jag titeln är ganska mystisk och spännande.
Mina tankar om boken
Anledningen till att jag läste denna tillsammans med Camilla är tv-serien Orphan Black. Tydligen kommer denna bok spela en viss roll i kommande säsonger och då kan det ju ha varit kul att ha läst för att kunna förstå fler referenser och så.
Den är förvånansvärt lättläst, vilket jag inte hade förväntat mig. Det är ett bra flyt i texten och jag gillar det sätt som historien är berättad på, ungefär som en memoar eller självupplevd berättelse. Wells tecknar miljön och stämningen väldigt bra, det är lite mystiskt och underligt. Sedan valde vi nog att läsa den vid rätt tidpunkt nu på hösten när det är mörkare ute.
Handlingen känns igen och jag kan förstå att den har inspirerat andra verk. Den börjar ju ganska normalt eller vad man ska säga, men skenet bedrar verkligen och utvecklas till något helt annat ju mer man läser. Jag gillar det vetenskapliga temat, som åtminstone var väldigt i ropet när denna bok skrevs.
Jag upptäcker också flera likheter med boken Flugornas herre av William Golding som jag läste för några år sedan, Framförallt när det gäller miljön den utspelar sig i och det animaliska temat. Under läsningens gång blev jag påmind om ett Simpons-avsnitt vid Halloweenoch efter lite googling upptäckte jag att det var just denna bok de refererade till. Tycker alltid det är kul när man hittar referenser till andra verk som man själv känner till.
Som sagt så tyckte jag Doktor Moreaus ö var riktigt bra, speciellt om man betänker att den kom ut för så länge sedan. Den är lättläst och inte heller alltför lång och har en intressant historia.
Jag blir faktiskt sugen på att läsa mer av Wells, framförallt Tidsmaskinen.
3 bra saker med boken:
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
14 november 2019
Film: Askungen
Handling
Cinderella, the beautiful and kind-hearted daughter, sees her world turn upside down when her beloved mother dies, and her pained father remarries another woman, the wicked Lady Tremaine, who has two equally cruel daughters, the jealous Anastasia and Drizella. But, once more, things will go from bad to worse, When Cinderella's father, too, dies, leaving her all alone in the Lady's clutches to serve as her maid-of-all-work. Under those circumstances, a shabby and neglected Cinderella doesn't stand much of a chance of attending the King's royal ball--let alone, captivate the handsome Prince--unless she turns to her loving Fairy Godmother who has quite a few tricks up her sleeve. Nevertheless, will the wronged damsel ever find peace--and with it--her own Prince Charming?
Filmen är 74 minuter lång och regisserad av bland annat Clyde Geronimi. Rösterna görs av bland annat... Filmen hade premiär 15 februari 1950.
Jag såg filmen 19 oktober.
Mina tankar
Jag har aldrig sett Askungen i sin helhet, endast delen som brukar visas på julafton. Så det var kul att se hela filmen även om historien i sig är välbekant.
Jag tyckte oväntat bra om den här filmen, den hade också lite komiska stunder men också lite spänning. Jag gillade mössen bättre än katten som figurerade i filmen...
Som vanligt när jag ser de klassiskt tecknade filmerna beundrar jag också teckningsstilen och jag tycker den är väldigt fin.
Jag såg filmen med det engelska talet så det var också kul att få höra de engelska låtarna.
Jämfört med de andra Disney-filmerna jag sett tidigare som exempelvis Snövit är nog detta min favorit.
Cinderella, the beautiful and kind-hearted daughter, sees her world turn upside down when her beloved mother dies, and her pained father remarries another woman, the wicked Lady Tremaine, who has two equally cruel daughters, the jealous Anastasia and Drizella. But, once more, things will go from bad to worse, When Cinderella's father, too, dies, leaving her all alone in the Lady's clutches to serve as her maid-of-all-work. Under those circumstances, a shabby and neglected Cinderella doesn't stand much of a chance of attending the King's royal ball--let alone, captivate the handsome Prince--unless she turns to her loving Fairy Godmother who has quite a few tricks up her sleeve. Nevertheless, will the wronged damsel ever find peace--and with it--her own Prince Charming?
Filmen är 74 minuter lång och regisserad av bland annat Clyde Geronimi. Rösterna görs av bland annat... Filmen hade premiär 15 februari 1950.
Jag såg filmen 19 oktober.
Mina tankar
Jag har aldrig sett Askungen i sin helhet, endast delen som brukar visas på julafton. Så det var kul att se hela filmen även om historien i sig är välbekant.
Jag tyckte oväntat bra om den här filmen, den hade också lite komiska stunder men också lite spänning. Jag gillade mössen bättre än katten som figurerade i filmen...
Som vanligt när jag ser de klassiskt tecknade filmerna beundrar jag också teckningsstilen och jag tycker den är väldigt fin.
Jag såg filmen med det engelska talet så det var också kul att få höra de engelska låtarna.
Jämfört med de andra Disney-filmerna jag sett tidigare som exempelvis Snövit är nog detta min favorit.
13 november 2019
Den du inte ser
Titel: Den du inte ser
Originalets titel: -
Författare: Mari Jungstedt
Översättare: -
Serie: Anders Knutas #1
Antal sidor: 414
Utgivningsår: 2008
Förlag: Bonnier Pocket
Utläst: 14/10
Handling
Det är blomstrande försommar i Visby. Gotland inväntar turistsäsongen. Efter att ha bråkat med sin pojkvän på den årliga sommarfesten går Helena Hillerström ut med sin hund. Någonstans på den dimmiga stranden möter hon sin mördare.
När småbarnsmamman Frida Lindh rapporteras saknad och sedan hittas död inser Anders Knutas vid Gotlandspolisen att han har med samma mördare att göra. Någon som kommer att döda igen.
Hela Sverige följer händelseutvecklingen. Medias framfart skapar en panik som är på väg att lamslå både öns bofasta och de kommande turisterna. Knutas söker febrilt ledtrådar när han får det besked han mest önskat slippa -- ännu ett offer har hittats.
Tankar om titel och omslag
Titeln känns ganska basic och lätt att blanda ihop med andra. Omslaget gillar jag. Tycker att de äldre omslagen är snyggare än de nya.
Mina tankar om boken
När jag gick på högstadiet vet jag att jag läste en bok i serien någonstans mitt i. Nu är jag mer noga med att läsa bokserier i rätt ordning.
För att vara en debut så tycker jag den är riktigt bra. Just dessa böcker läser jag för underhållningens skull, inte för att få en mordgåta á la Agatha Christie. Det är ett bra flyt i texten och den är lätt att läsa. Vissa partier i mitten tycker jag dock blir lite tråkiga att läsa och avslutningens känns lite väl abrupt.
De kända poliserna Anders Knutas och hans övriga kolleger introduceras såklart i denna bok, den man får veta mest om är ju såklart Knutas. Jag hoppas att man får läsa mer om de andra poliserna också.
Det är först mot slutet av boken som jag tycker journalisten Johan tillför något. Dock var det ganska skönt med en journalist som inte själv försökte utreda brottet och hamnade i fara.
Nyligen läste jag ju första delen om Maria Wern av Anna Jansson, som ju också var en debut. Om jag ska jämföra dessa två så är Jungstedt för tillfället bättre skriven. Trots att Den du inte ser är ungefär dubbelt så lång så är den lättare att läsa.
Överlag en bra deckardebut och jag läser väldigt gärna vidare i serien.
3 bra saker med boken: Gotland, spännande och lättläst
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
En mörkare himmel
Det förlovade landet
Originalets titel: -
Författare: Mari Jungstedt
Översättare: -
Serie: Anders Knutas #1
Antal sidor: 414
Utgivningsår: 2008
Förlag: Bonnier Pocket
Utläst: 14/10
Handling
Det är blomstrande försommar i Visby. Gotland inväntar turistsäsongen. Efter att ha bråkat med sin pojkvän på den årliga sommarfesten går Helena Hillerström ut med sin hund. Någonstans på den dimmiga stranden möter hon sin mördare.
När småbarnsmamman Frida Lindh rapporteras saknad och sedan hittas död inser Anders Knutas vid Gotlandspolisen att han har med samma mördare att göra. Någon som kommer att döda igen.
Hela Sverige följer händelseutvecklingen. Medias framfart skapar en panik som är på väg att lamslå både öns bofasta och de kommande turisterna. Knutas söker febrilt ledtrådar när han får det besked han mest önskat slippa -- ännu ett offer har hittats.
Tankar om titel och omslag
Titeln känns ganska basic och lätt att blanda ihop med andra. Omslaget gillar jag. Tycker att de äldre omslagen är snyggare än de nya.
Mina tankar om boken
När jag gick på högstadiet vet jag att jag läste en bok i serien någonstans mitt i. Nu är jag mer noga med att läsa bokserier i rätt ordning.
För att vara en debut så tycker jag den är riktigt bra. Just dessa böcker läser jag för underhållningens skull, inte för att få en mordgåta á la Agatha Christie. Det är ett bra flyt i texten och den är lätt att läsa. Vissa partier i mitten tycker jag dock blir lite tråkiga att läsa och avslutningens känns lite väl abrupt.
De kända poliserna Anders Knutas och hans övriga kolleger introduceras såklart i denna bok, den man får veta mest om är ju såklart Knutas. Jag hoppas att man får läsa mer om de andra poliserna också.
Det är först mot slutet av boken som jag tycker journalisten Johan tillför något. Dock var det ganska skönt med en journalist som inte själv försökte utreda brottet och hamnade i fara.
Nyligen läste jag ju första delen om Maria Wern av Anna Jansson, som ju också var en debut. Om jag ska jämföra dessa två så är Jungstedt för tillfället bättre skriven. Trots att Den du inte ser är ungefär dubbelt så lång så är den lättare att läsa.
Överlag en bra deckardebut och jag läser väldigt gärna vidare i serien.
3 bra saker med boken: Gotland, spännande och lättläst
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
En mörkare himmel
Det förlovade landet
12 november 2019
En bok - olika omslag
Vi säger nog alla att vi aldrig dömer en bok utifrån omslaget. Men är det verkligen sant?
En bok som har ett tilltalande omslag och som passar innehållet kan i mina ögon verkligen förhöja en läsupplevelse.
Den här gången väljer jag att fokusera på omslaget till Värd att döda av Peter Swanson, som är en väldigt underhållande psykologisk thriller.
Det amerikanska originalomslaget |
Svenska |
Polen |
Bulgarien |
Norge |
Alla omslagen förutom det svenska har en kvinna eller en person på omslaget. Detta är nog en fördel att inte ha en person på omslaget, åtminstone i mitt tycke.
Jag tycker nog det svenska är det snyggaste (och mörkaste) omslaget av alla, tycker det förskapar skapa en liten otäck känsla bara med hjälp av färgerna.
Sedan tycker jag det bulgariska och polska omslaget liknar varandra lite grann, båda har en flygplats som bakgrundsbild och människor som tittar ut.
De omslag som jag tycker minst om är nog det amerikanska originalet, men jag tycker inte att det norska är någon hit heller. Det amerikanska tycker jag bara är tråkigt i jämförelse med de andra. Det norska är både tråkigt och sen tycker jag det åtminstone på bild är svårt att utläsa titeln.
Vad tycker ni om omslagen?
11 november 2019
Veckoplanering v.46
Jag hade ju tänkt publicera detta inlägg redan imorse, men glömde totalt bort det.
Läsningen förra veckan gick väl ändå hyfsat, men jag hoppas att det ska gå ännu bättre den här veckan.
Tillsammans med Camilla läser jag Wildcard av Marie Lu som är den avslutande delen i hennes duologi. Ska bli skönt att få avsluta ännu en serie i år.
Jag har även börjat med Bara lite till av Simona Ahrnstedt. Har inte kommit så långt än, men jag känner på mig att den kommer vara superbra. Så härligt att få läsa nytt av henne. Jag hoppas att jag även ska kunna läsa ut den.
Nästa bok på tur är Viveca Stens senaste I hemlighet begravd. Nu är det inte så länge jag läste den förra boken och det tror jag inte var någon nackdel. Ser fram emot att återigen få läsa om Nora Linde
Läsningen förra veckan gick väl ändå hyfsat, men jag hoppas att det ska gå ännu bättre den här veckan.
Tillsammans med Camilla läser jag Wildcard av Marie Lu som är den avslutande delen i hennes duologi. Ska bli skönt att få avsluta ännu en serie i år.
Jag har även börjat med Bara lite till av Simona Ahrnstedt. Har inte kommit så långt än, men jag känner på mig att den kommer vara superbra. Så härligt att få läsa nytt av henne. Jag hoppas att jag även ska kunna läsa ut den.
Nästa bok på tur är Viveca Stens senaste I hemlighet begravd. Nu är det inte så länge jag läste den förra boken och det tror jag inte var någon nackdel. Ser fram emot att återigen få läsa om Nora Linde
10 november 2019
Min bokresa #63 - Nonfiction on Booktube Tag
Camillas bokresa den här veckan består av en tag som handlar om non-fiction, det vill säga icke-skönlitterära böcker.
1. How much nonfiction do you read?
Detta varierar, för tillfället blir det mest biografier. Jag läste mer nonfiction innan jag började plugga. Anledningen till att jag läser mindre tror jag också har att göra med att jag läser så pass mycket kurslitteratur och då är lusten att läsa denna typ av genre på fritiden mindre. Men jag hoppas att jag ska kunna återuppta det lite mer senare när jag väl studerat klart.
2. What kind of nonfiction videos do you make/do you WANT to make on Booktube?
Denna känns ju inte så aktuell för en bokbloggare. Men jag gillar dels att läsa recensioner, men sedan gillar jag också temainlägg eller vad man nu ska kalla det för.
3. What’s your favorite sub-genre of nonfiction?
Även här är jag nog något av en alläsare, men har ändå varit intresserad av 2:a världskriget och även biografier.
4. Do you have a favorite nonfiction book?
Kan inte påstå att jag har det, det känns fel på något sätt att försöka utse en favorit. Många av de nonfiction-böcker jag tyckt om har också helt olika teman och det är svårt att sätta dem emot varandra. Jag tyckte väldigt mycket om Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj.
Sedan tyckte jag även Jennifer Worths memoarböcker som livet som barmorska i East End var väldigt intressanta. 5. What do you think keeps people from wanting to read more nonfiction?
Jag tror många har förutfattade meningar om att denna typ av litteratur skulle vara mer svårtillgänglig än vanlig skönlitteratur. Jag tror att många tror att nonfiction betyder att boken är svår att läsa. Så behöver inte alls vara fallet, även om ämnet i sig kan vara jobbigt/upprörande att läsa om.
Jag tror också att det är svårt att läsa nonfiction på samma sätt som man läser skönlitteratur. I min erfarenhet kan det var bättre att varva med att läsa nonfiction och skönlitteratur och inte bara läst nonfiction från pärm till pärm. När jag läser nonfiction brukar jag försöka ha den boken vid sidan av och kanske bara läsa en mindre del varje dag för att det inte ska bli så tungt. 6. Why do you like nonfiction?
Antingen är det en person jag är intresserad av eller ett ämne som jag vill lära mig mer om.
7. What’s a nonfiction book you read because of Booktube?
Nu tänker jag istället ta upp en bok som jag läste på grund av att jag såg den på många andra bloggar. Det är Expeditionen: min kärlekshistoria av Bea Uusma. Det är inte en bok jag skulle ha valt själv och jag hade ingen koppling alls till ämnet.
8. What’s the best nonfiction book you’ve read lately?
Tittar på det jag läst det senaste året, och mina ögon faller på Flickan med sju namn av Hyeonseo Lee och om hennes flykt från Nordkorea. En bok som jag dessutom rekommenderat till flera som jag känner.
9. What are some of your nonfiction reading goals?
Jag brukar inte sätta upp specifika mål för denna genre, men jag hoppas att jag i framtiden ska kunna läsa mer.
10. What’s your advice for incorporating more nonfiction into your reading diet?
Jag tror mycket handlar om att hitta ett ämne man är intresserad av och börja i den ändan. Precis som Camilla tror jag att om man läser skönlitteratur som är baserad på sanna händelser/personer så har man även en ingång där som kanske skapar ett intresse för att veta mer.
BONUS: Give some recommendations of nonfiction Booktube channels that you love!
Detta har jag alldeles för dålig koll på, så detta hoppar jag över.
1. How much nonfiction do you read?
Detta varierar, för tillfället blir det mest biografier. Jag läste mer nonfiction innan jag började plugga. Anledningen till att jag läser mindre tror jag också har att göra med att jag läser så pass mycket kurslitteratur och då är lusten att läsa denna typ av genre på fritiden mindre. Men jag hoppas att jag ska kunna återuppta det lite mer senare när jag väl studerat klart.
2. What kind of nonfiction videos do you make/do you WANT to make on Booktube?
Denna känns ju inte så aktuell för en bokbloggare. Men jag gillar dels att läsa recensioner, men sedan gillar jag också temainlägg eller vad man nu ska kalla det för.
3. What’s your favorite sub-genre of nonfiction?
Även här är jag nog något av en alläsare, men har ändå varit intresserad av 2:a världskriget och även biografier.
4. Do you have a favorite nonfiction book?
Kan inte påstå att jag har det, det känns fel på något sätt att försöka utse en favorit. Många av de nonfiction-böcker jag tyckt om har också helt olika teman och det är svårt att sätta dem emot varandra. Jag tyckte väldigt mycket om Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj.
Sedan tyckte jag även Jennifer Worths memoarböcker som livet som barmorska i East End var väldigt intressanta. 5. What do you think keeps people from wanting to read more nonfiction?
Jag tror många har förutfattade meningar om att denna typ av litteratur skulle vara mer svårtillgänglig än vanlig skönlitteratur. Jag tror att många tror att nonfiction betyder att boken är svår att läsa. Så behöver inte alls vara fallet, även om ämnet i sig kan vara jobbigt/upprörande att läsa om.
Jag tror också att det är svårt att läsa nonfiction på samma sätt som man läser skönlitteratur. I min erfarenhet kan det var bättre att varva med att läsa nonfiction och skönlitteratur och inte bara läst nonfiction från pärm till pärm. När jag läser nonfiction brukar jag försöka ha den boken vid sidan av och kanske bara läsa en mindre del varje dag för att det inte ska bli så tungt. 6. Why do you like nonfiction?
Antingen är det en person jag är intresserad av eller ett ämne som jag vill lära mig mer om.
7. What’s a nonfiction book you read because of Booktube?
Nu tänker jag istället ta upp en bok som jag läste på grund av att jag såg den på många andra bloggar. Det är Expeditionen: min kärlekshistoria av Bea Uusma. Det är inte en bok jag skulle ha valt själv och jag hade ingen koppling alls till ämnet.
8. What’s the best nonfiction book you’ve read lately?
Tittar på det jag läst det senaste året, och mina ögon faller på Flickan med sju namn av Hyeonseo Lee och om hennes flykt från Nordkorea. En bok som jag dessutom rekommenderat till flera som jag känner.
9. What are some of your nonfiction reading goals?
Jag brukar inte sätta upp specifika mål för denna genre, men jag hoppas att jag i framtiden ska kunna läsa mer.
10. What’s your advice for incorporating more nonfiction into your reading diet?
Jag tror mycket handlar om att hitta ett ämne man är intresserad av och börja i den ändan. Precis som Camilla tror jag att om man läser skönlitteratur som är baserad på sanna händelser/personer så har man även en ingång där som kanske skapar ett intresse för att veta mer.
BONUS: Give some recommendations of nonfiction Booktube channels that you love!
Detta har jag alldeles för dålig koll på, så detta hoppar jag över.
9 november 2019
Himlakroppar
Titel: Himlakroppar
Originalets titel: The Luminaries (2013)
Författare: Eleanor Catton
Översättare: Ulla Danielsson
Serie: -
Antal sidor: 1113
Utgivningsår: 2014
Förlag: Brombergs
Utläst: 12/10
Handling
Året är 1866 och Walter Moody har som så många andra kommit till Nya Zeelands guldgruvor för att söka lyckan. Samma stormiga natt som han anländer stöter han på ett märkligt sällskap bestående av tolv män som har samlats för att i hemlighet diskutera en serie olösta brott. En rik man har spårlöst försvunnit, en prostituerad har försökt att ta sitt eget liv och en enorm förmögenhet att hittats hemma hos en alkoholiserad enstöring. Walter Moody dras snabbt in i ett äventyr som är lika komplext och gåtfullt som stjärnhimlen.
Tankar om titel och omslag
Om jag ska vara ärlig så är jag inte så mycket klokare när det gäller titeln efter att ha läst ut den. Tycker det är kul att omslaget är efter en känd målning.
Mina tankar om boken
Tillsammans med Camilla försöker jag läsa böcker från olika länder, och när vi skulle läsa en bok från Nya Zeeland hittade vi denna.
Nya Zeeland är ett land som alltid har fascinerat mig ända från när jag var liten. Framförallt tror jag det har att göra med miljön men även ursprungsbefolkningen maorierna.
Kan börja med att säga att storleken är kanske inte till bokens fördel. I början tyckte jag att den var ganska så seg, men den blev lättare att läsa och mer spännande ju mer man läste. Mot slutet var den riktigt spännande och jag ville veta hur det gick.
Det tar väldigt lång tid att introducera de 12 karaktärerna i sällskapet som möts i början av boken, det tar ungefär halva boken. Den historia som jag tycker är mest intressant är den som rör den dödade Crosbie Wells och hans änka som helt plötsligt dyker upp, den prostituerade Anna och kaptenen Carver. Den karaktär som jag nog tycker bäst om att läsa om är nog Anna som verkligen inte har det lätt.
Ju längre man läser desto mer anar man att berättelserna om alla karaktärer hänger ihop på något vis, och det är först vi i slutet får svaret på hur. Jag gillar själva mysteriet i Himlakroppar, även om det tar en ganska lång stund innan det kommer igång.
Den historiska miljön känns trovärdig och jag tycker det är intressant hur många människor som söker lyckan i ett i princip okänt land för att de hört att det finns guld där. Det gör att väldigt många olika människor kommer dit av olika anledningar. Här stöter vi på både kineser, engelsmän, lycksökare och för att inte heller förglömma maorierna som ser människor erövra landet som en gång var deras.
Jag har svårt att förstå de astrologiska aspekterna av denna bok, för min del tillför de ingenting.
Boken är ju som sagt väldigt lång, men i slutändan tycker jag ändå det var värt all tid som lades ner.
3 bra saker med boken: Nya Zeeland, historia och Anna Wetherell
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Originalets titel: The Luminaries (2013)
Författare: Eleanor Catton
Översättare: Ulla Danielsson
Serie: -
Antal sidor: 1113
Utgivningsår: 2014
Förlag: Brombergs
Utläst: 12/10
Handling
Året är 1866 och Walter Moody har som så många andra kommit till Nya Zeelands guldgruvor för att söka lyckan. Samma stormiga natt som han anländer stöter han på ett märkligt sällskap bestående av tolv män som har samlats för att i hemlighet diskutera en serie olösta brott. En rik man har spårlöst försvunnit, en prostituerad har försökt att ta sitt eget liv och en enorm förmögenhet att hittats hemma hos en alkoholiserad enstöring. Walter Moody dras snabbt in i ett äventyr som är lika komplext och gåtfullt som stjärnhimlen.
Tankar om titel och omslag
Om jag ska vara ärlig så är jag inte så mycket klokare när det gäller titeln efter att ha läst ut den. Tycker det är kul att omslaget är efter en känd målning.
Mina tankar om boken
Tillsammans med Camilla försöker jag läsa böcker från olika länder, och när vi skulle läsa en bok från Nya Zeeland hittade vi denna.
Nya Zeeland är ett land som alltid har fascinerat mig ända från när jag var liten. Framförallt tror jag det har att göra med miljön men även ursprungsbefolkningen maorierna.
Kan börja med att säga att storleken är kanske inte till bokens fördel. I början tyckte jag att den var ganska så seg, men den blev lättare att läsa och mer spännande ju mer man läste. Mot slutet var den riktigt spännande och jag ville veta hur det gick.
Det tar väldigt lång tid att introducera de 12 karaktärerna i sällskapet som möts i början av boken, det tar ungefär halva boken. Den historia som jag tycker är mest intressant är den som rör den dödade Crosbie Wells och hans änka som helt plötsligt dyker upp, den prostituerade Anna och kaptenen Carver. Den karaktär som jag nog tycker bäst om att läsa om är nog Anna som verkligen inte har det lätt.
Ju längre man läser desto mer anar man att berättelserna om alla karaktärer hänger ihop på något vis, och det är först vi i slutet får svaret på hur. Jag gillar själva mysteriet i Himlakroppar, även om det tar en ganska lång stund innan det kommer igång.
Den historiska miljön känns trovärdig och jag tycker det är intressant hur många människor som söker lyckan i ett i princip okänt land för att de hört att det finns guld där. Det gör att väldigt många olika människor kommer dit av olika anledningar. Här stöter vi på både kineser, engelsmän, lycksökare och för att inte heller förglömma maorierna som ser människor erövra landet som en gång var deras.
Jag har svårt att förstå de astrologiska aspekterna av denna bok, för min del tillför de ingenting.
Boken är ju som sagt väldigt lång, men i slutändan tycker jag ändå det var värt all tid som lades ner.
3 bra saker med boken: Nya Zeeland, historia och Anna Wetherell
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Etiketter:
Eleanor Catton,
läst 2019,
Recensioner
7 november 2019
Tv-serie: Shetland säsong 5
Handling
Delar av en kropp tillhörande en nigeriansk man spolas upp på en av Shetlands många stränder. Perez startar en komplex mordutredning som senare ska leda till ett omfattande och obarmhärtigt nätverk av människohandel.
Säsongen har 6 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Douglas Henshall, Allison O'Donnell och Lewis Howden.
Jag såg klart säsongen 12 oktober.
Mina tankar
Jag har bara läst några enstaka böcker om Jimmy Perez, men vid det här laget står serien för sig själv.
De senaste säsongerna tycker jag ha varit riktigt bra, då en säsong haft fokus på ett enda fall. Man har fått mycket mer bakgrund då om både karaktärer och motiv.
Den här säsongen handlar alltså om människohandel, som ju såklart är väldigt grymt. Vad som jag kanske tycker är mest skrämmande är att det är tillsynes helt normala människor som smugglar människorna.
Jag vill helst inte gå in på detaljer om vilka det är som i slutändan är skyldiga till de olika brotten, men de har en något oväntad lösning. Jag tycker ju om kriminalhistorier som är på det viset.
Sedan är det också något speciellt med miljön, det är kargt och ganska ogästvänligt. Jag tycker det är vackert på något sätt, men jag skulle absolut inte vilja bo där.
Sedan tycker jag också dialekten är väldigt frän, det är inte den typiskt brittiska engelskan heller.
När det gäller poliserna så handlar det ju mycket om utredningen de gör, men i den där säsongen handlar det också en del om Jimmys privatliv. Något som kanske inte är så viktigt i början av säsongen, men spelar en desto större roll senare.
Jag hoppas att det blir en fortsättning på denna serie!
Shetland säsong 1
Shetland säsong 2
Shetland säsong 3
Shetland säsong 4
Delar av en kropp tillhörande en nigeriansk man spolas upp på en av Shetlands många stränder. Perez startar en komplex mordutredning som senare ska leda till ett omfattande och obarmhärtigt nätverk av människohandel.
Säsongen har 6 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Douglas Henshall, Allison O'Donnell och Lewis Howden.
Jag såg klart säsongen 12 oktober.
Mina tankar
Jag har bara läst några enstaka böcker om Jimmy Perez, men vid det här laget står serien för sig själv.
De senaste säsongerna tycker jag ha varit riktigt bra, då en säsong haft fokus på ett enda fall. Man har fått mycket mer bakgrund då om både karaktärer och motiv.
Den här säsongen handlar alltså om människohandel, som ju såklart är väldigt grymt. Vad som jag kanske tycker är mest skrämmande är att det är tillsynes helt normala människor som smugglar människorna.
Jag vill helst inte gå in på detaljer om vilka det är som i slutändan är skyldiga till de olika brotten, men de har en något oväntad lösning. Jag tycker ju om kriminalhistorier som är på det viset.
Sedan är det också något speciellt med miljön, det är kargt och ganska ogästvänligt. Jag tycker det är vackert på något sätt, men jag skulle absolut inte vilja bo där.
Sedan tycker jag också dialekten är väldigt frän, det är inte den typiskt brittiska engelskan heller.
När det gäller poliserna så handlar det ju mycket om utredningen de gör, men i den där säsongen handlar det också en del om Jimmys privatliv. Något som kanske inte är så viktigt i början av säsongen, men spelar en desto större roll senare.
Jag hoppas att det blir en fortsättning på denna serie!
Shetland säsong 1
Shetland säsong 2
Shetland säsong 3
Shetland säsong 4
6 november 2019
Film: Saludos Amigos
Handling
Live-action segments show members of the Disney staff touring South America and recording their impressions in sketches. These segue into four animated sections: "Lake Titicaca" depicts tourist Donald Duck's troubles with a stubborn llama; "Pedro" tells of a little mail plane's adventures flying over the treacherous Andes; "El Gaucho Goofy" transplants an American cowboy into the Argentine pampas; and in "Aquarela do Brasil," Jose Carioca shows Donald the sights and sounds of Rio de Janiero.
Filmen är 42 minuter lång och bland annat regisserad av Norman Ferguson. Rösterna görs bland annat av Clarence Nash och Pinto Colvig. Filmen hade premiär 24 augusti 1942 och amerikansk premiär året därpå.
Jag såg filmen 12 oktober.
Mina tankar
Denna film har ett litet annorlunda stuk jämfört med de övriga klassiska disneyfilmerna. För det första består av fyra kortfilmer och blandar både tecknade och filmade inslag.
Vad jag förstår så finns det en dokumentärlik känsla i filmen, när några från Disney gjorde en resa till just Sydamerika och denna film gjordes i syfte att förbättra relationerna mellan dessa länder. Dessutom gjordes filmen mitt under 2:a världskriget, så denna var också betydligt billigare än de andra filmerna som gjorts tidigare.
Med det sagt så tycker jag kortfilmerna är ganska så underhållande, det var kul att se både Kalle Anka och Långben. Det är också kul att inspirationen har hämtats under en riktig resa. Visst märks det att filmen är väldigt gammal och att en del saker inte stämmer överens med dagens ideal.
Live-action segments show members of the Disney staff touring South America and recording their impressions in sketches. These segue into four animated sections: "Lake Titicaca" depicts tourist Donald Duck's troubles with a stubborn llama; "Pedro" tells of a little mail plane's adventures flying over the treacherous Andes; "El Gaucho Goofy" transplants an American cowboy into the Argentine pampas; and in "Aquarela do Brasil," Jose Carioca shows Donald the sights and sounds of Rio de Janiero.
Filmen är 42 minuter lång och bland annat regisserad av Norman Ferguson. Rösterna görs bland annat av Clarence Nash och Pinto Colvig. Filmen hade premiär 24 augusti 1942 och amerikansk premiär året därpå.
Jag såg filmen 12 oktober.
Mina tankar
Denna film har ett litet annorlunda stuk jämfört med de övriga klassiska disneyfilmerna. För det första består av fyra kortfilmer och blandar både tecknade och filmade inslag.
Vad jag förstår så finns det en dokumentärlik känsla i filmen, när några från Disney gjorde en resa till just Sydamerika och denna film gjordes i syfte att förbättra relationerna mellan dessa länder. Dessutom gjordes filmen mitt under 2:a världskriget, så denna var också betydligt billigare än de andra filmerna som gjorts tidigare.
Med det sagt så tycker jag kortfilmerna är ganska så underhållande, det var kul att se både Kalle Anka och Långben. Det är också kul att inspirationen har hämtats under en riktig resa. Visst märks det att filmen är väldigt gammal och att en del saker inte stämmer överens med dagens ideal.
5 november 2019
En bok - olika omslag
Vi säger nog alla att vi aldrig dömer en bok utifrån omslaget. Men är det verkligen sant?
En bok som har ett tilltalande omslag och som passar innehållet kan i mina ögon verkligen förhöja en läsupplevelse.
Den här gången väljer jag att visa lite olika omslag på Caraval av Stephanie Garber.
Väldigt många av omslagen liknar originalet så därför har jag försökt hitta omslag som inte liknar det och som även har en annan titel. I den mån det går har jag även försökt översätta titeln till antingen engelska eller svenska.
Det engelska originalomslaget (även det svenska) |
Polen |
Nederländerna |
Kina |
Jag gillar nog originalomslaget och det är även det mest vanliga omslaget till denna bok.
Tycker det är intressant att alla de tre övriga böckerna har en tjej på omslaget, vilket egentligen inte är så förvånande.
Alla böckerna visar ganska tydligt att boken handlar om fantasy. Där tycker jag framförallt att Nederländernas omslag sticker ut.
Tycker egentligen att alla omslagen är ganska fina, fast de är så annorlunda. Jag gillar det kinesiska omslaget också, tycker tecknarstilen är väldigt fin.
När det gäller hur titlarna har översatts så betyder det polska omslaget på engelska ungefär A boy who tasted midnight. Tycker det är en väldigt ovanlig titel och det är inte direkt en titel som får mig att plocka upp en bok.
Den nederländska titeln betyder på engelska The black heart, känns som en ganska ordinär titel och inte heller det skulle vara något som fick mig att plocka upp en bok.
Den kinesiska titeln betyder översatt till engelska ungefär The crimson girl. En ganska logisk översättning så huvudkaraktären i boken har just rött hår.
Jag tycker egentligen att alla omslagen är ganska fina och fantasifulla, framförallt gillar jag de kinesiska och nederländska omslagen. De är väldigt olika från originalet, men tycker det är fint tecknade.
Vad tycker ni om omslagen?
4 november 2019
Veckoplanering v.45
Läsningen under förra veckan gick inte jättebra. Har varit stressigt med att plugga inför tentan idag. Dessutom har jag åkt på förkylning och öroninflammation så koncentrationen har inte varit på topp.
Med det sagt så hoppas jag att denna vecka ska bli bättre!
Tillsammans med Camilla ska jag börja läsa Enda vägen av Anna Jakobsson Lund som är den sista delen i hennes trilogi. Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa denna bok och få upplösningen på hela serien.
För egen del läser jag fortfarande Hägring 38 av Kjell Westö, men hoppas att jag ska kunna läsa ut den under veckan.
I veckan fick jag även hem Simona Arhnstedts nya Bara lite till som jag längtar efter att få läsa.
Med det sagt så hoppas jag att denna vecka ska bli bättre!
Tillsammans med Camilla ska jag börja läsa Enda vägen av Anna Jakobsson Lund som är den sista delen i hennes trilogi. Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa denna bok och få upplösningen på hela serien.
För egen del läser jag fortfarande Hägring 38 av Kjell Westö, men hoppas att jag ska kunna läsa ut den under veckan.
I veckan fick jag även hem Simona Arhnstedts nya Bara lite till som jag längtar efter att få läsa.
3 november 2019
Min bokresa #62 - läsplaner eller inte
Camilla håller i min bokresa som varje vecka har ett nytt tema. Den här veckan är frågan huruvida vi gör upp läsplaner eller inte.
Svaret får bli att jag gillar att planera min läsning och göra upp listor över vilka böcker jag vill läsa. Sedan är det en annan sak hur väl jag lyckas följa den. Jag är inte alltid jätteduktig på att följa dem, men det gör mig inte så mycket.
En del gånger måste jag också ta hänsyn till när böckerna ska lämnas tillbaka till biblioteket, vilket gör att att man kan behöva stuva om lite i planeringen.
Jag är en sådan person som gillar att göra listor, och det gäller även andra saker än böcker. Jag brukar försöka planera eller rättare sagt sätta en målsättning över vilka böcker jag ska läsa under en månad. Sen har jag också en plan över hur jag planerar min månadsläsning. Brukar försöka välja 2 böcker på ren lust, sedan 1 bok av en författare jag läst tidigare och så 1 bok som tillhör en serie.
Svaret får bli att jag gillar att planera min läsning och göra upp listor över vilka böcker jag vill läsa. Sedan är det en annan sak hur väl jag lyckas följa den. Jag är inte alltid jätteduktig på att följa dem, men det gör mig inte så mycket.
En del gånger måste jag också ta hänsyn till när böckerna ska lämnas tillbaka till biblioteket, vilket gör att att man kan behöva stuva om lite i planeringen.
Jag är en sådan person som gillar att göra listor, och det gäller även andra saker än böcker. Jag brukar försöka planera eller rättare sagt sätta en målsättning över vilka böcker jag ska läsa under en månad. Sen har jag också en plan över hur jag planerar min månadsläsning. Brukar försöka välja 2 böcker på ren lust, sedan 1 bok av en författare jag läst tidigare och så 1 bok som tillhör en serie.
Månadsutvärdering oktober 2019
Lästa böcker i oktober:
1. Stum sitter guden - Anna Jansson
2. Främlingen - Albert Camus
3. Himlakroppar - Eleanor Catton
4. Den du inte ser - Mari Jungstedt
5. Doktor Moreaus ö - HG Wells
6. Godsgrave - Jay Kristoff
7. 1794 - Niklas Natt och Dag
Manliga författare: 4
Kvinnliga författare: 3
Australiensiska författare: 1
Engelska författare: 1
Franska författare: 1
Svenska författare: 3
Nya zeeländska författare: 1
Antal lästa sidor: 3044
Medelbetyg: 3.4
Snyggast omslag: Godsgrave
Månadens bästa bok: 1794
Månadens mest spännande: Godsgrave
Månadens överraskning: Doktor Moreaus ö
Månadens besvikelse: Stum sitter guden
Kommentar
En ganska bra läsmånad faktiskt, även om takten på läsningen blev betydligt lägre mot slutet av månaden. Har varit mycket deckare och historiska romaner och den trenden verkar fortsätta lite framöver också.
Överlag väldigt bra böcker, och jag har också blivit förvånad över flera av författarna. Framförallt av Niklas Natt och Dag samt Jay Kristoff. Tyckte uppföljarna var så mycket bättre än de föregående böckerna jag läst av dem.
Blev också två kortare klassiker, vilket var väldigt kul då det är så långt mellan gångerna att jag läser klassiker. Blev väldigt positivt överraskad av Wells, oväntat lättläst och spännande handling som passade perfekt under hösten.
Börjat också på två svenska populära deckarserier, Maria Wern respektive Anders Knutas. Har ju en hel del böcker kvar att läsa, men det är ok början.
Om månadens bästa: Spännande och mycket bra skriven!
Om månadens mest spännande: Action, spänning och oväntade händelser
Om månadens överraskning: Lättläst och tidlös klassiker
Om månadens besvikelse: Inte en lika bra början som jag hoppats på.
Filmer och Tv-serier:
Askungen
Bambi
The Good Place S4E2-S4E5
Hawaii Five-0 S8E7-S8E15
Innan vi dör S2E1-S2E3
Lady och Lufsen
Modern Family S11E2-S11E5
Once Upon a Time S3E1-S3E5
Riverdale S4E1-S4E4
Saludos Amigos
Shetland S5E5 - S5E6 (säsongsavslutning)
Superstore S5E2-S5E5
The Umbrella Academy S1E8-S1E10 (säsongsavslutning)
Unbelieveable 1-3
Young Sheldon S3E2-S3E5
Månadens bästa: Shetland
Månadens mest spännande: Innan vi dör
Månadens överraskning: The Good Place
Månadens besvikelse: -
Kommentar
Ganska mycket av både serier och film denna månad. Det mesta har också varit riktigt bra så det är därför svårt att välja ut det bästa.
Innan vi dör är tillbaka, tycker den är väldigt bra för att vara en svensk serie. Har också börjat se Unbelieveable, även den riktigt bra även fast den bitvis är jobbig att se.
Blev också några Disney-filmer, har varit särskilt förtjust i Lady och Lufsen.
Om månadens bästa: Väldigt bra kriminaldrama och obehagligt aktuell, hoppas på fortsättning!
Om månadens mest spännande: Det är spänning hela tiden!
Om månadens överraskning: Serien bjuder ständigt på nya överraskningar.
1. Stum sitter guden - Anna Jansson
2. Främlingen - Albert Camus
3. Himlakroppar - Eleanor Catton
4. Den du inte ser - Mari Jungstedt
5. Doktor Moreaus ö - HG Wells
6. Godsgrave - Jay Kristoff
7. 1794 - Niklas Natt och Dag
Manliga författare: 4
Kvinnliga författare: 3
Australiensiska författare: 1
Engelska författare: 1
Franska författare: 1
Svenska författare: 3
Nya zeeländska författare: 1
Antal lästa sidor: 3044
Medelbetyg: 3.4
Snyggast omslag: Godsgrave
Månadens bästa bok: 1794
Månadens mest spännande: Godsgrave
Månadens överraskning: Doktor Moreaus ö
Månadens besvikelse: Stum sitter guden
Kommentar
En ganska bra läsmånad faktiskt, även om takten på läsningen blev betydligt lägre mot slutet av månaden. Har varit mycket deckare och historiska romaner och den trenden verkar fortsätta lite framöver också.
Överlag väldigt bra böcker, och jag har också blivit förvånad över flera av författarna. Framförallt av Niklas Natt och Dag samt Jay Kristoff. Tyckte uppföljarna var så mycket bättre än de föregående böckerna jag läst av dem.
Blev också två kortare klassiker, vilket var väldigt kul då det är så långt mellan gångerna att jag läser klassiker. Blev väldigt positivt överraskad av Wells, oväntat lättläst och spännande handling som passade perfekt under hösten.
Börjat också på två svenska populära deckarserier, Maria Wern respektive Anders Knutas. Har ju en hel del böcker kvar att läsa, men det är ok början.
Om månadens bästa: Spännande och mycket bra skriven!
Om månadens mest spännande: Action, spänning och oväntade händelser
Om månadens överraskning: Lättläst och tidlös klassiker
Om månadens besvikelse: Inte en lika bra början som jag hoppats på.
Filmer och Tv-serier:
Askungen
Bambi
The Good Place S4E2-S4E5
Hawaii Five-0 S8E7-S8E15
Innan vi dör S2E1-S2E3
Lady och Lufsen
Modern Family S11E2-S11E5
Once Upon a Time S3E1-S3E5
Riverdale S4E1-S4E4
Saludos Amigos
Shetland S5E5 - S5E6 (säsongsavslutning)
Superstore S5E2-S5E5
The Umbrella Academy S1E8-S1E10 (säsongsavslutning)
Unbelieveable 1-3
Young Sheldon S3E2-S3E5
Månadens bästa: Shetland
Månadens mest spännande: Innan vi dör
Månadens överraskning: The Good Place
Månadens besvikelse: -
Kommentar
Ganska mycket av både serier och film denna månad. Det mesta har också varit riktigt bra så det är därför svårt att välja ut det bästa.
Innan vi dör är tillbaka, tycker den är väldigt bra för att vara en svensk serie. Har också börjat se Unbelieveable, även den riktigt bra även fast den bitvis är jobbig att se.
Blev också några Disney-filmer, har varit särskilt förtjust i Lady och Lufsen.
Om månadens bästa: Väldigt bra kriminaldrama och obehagligt aktuell, hoppas på fortsättning!
Om månadens mest spännande: Det är spänning hela tiden!
Om månadens överraskning: Serien bjuder ständigt på nya överraskningar.
2 november 2019
Främlingen
Titel: Främlingen
Originalets titel: L'Etranger (1942)
Författare: Albert Camus
Översättare: Jan Stolpe
Serie: -
Antal sidor: 170
Utgivningsår: 2009
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 10/10
Handling
Meursault är mannen som slumpen gör till mördare. Men i omgivningens ögon begick han ett minst lika stort brott när han inte grät på sin mors begravning. När han ställs inför rätta för att ha skjutit en man på stranden rullas hans förflutna upp, och alla hans tidigare handlingar vänds emot honom. I korta dramatiska satser laddas spänningen upp i detta mästerverk om sanning, rättvisa och förnuft. Få böcker förtjänar epitetet modern klassiker? så som Främlingen gör. Den var en av existentialismens viktigaste böcker och har sedan 1940-talet lästs av ständigt nya generationer.
Tankar om titel och omslag
Omslaget känns spontant ganska tråkigt, men titeln är ju verkligen klassisk.
Mina tankar om boken
Det är långt mellan gångerna att jag läser klassiker, men det händer emellanåt. Det är egentligen en genre som jag vill läsa mer, men jag har någon sorts förutfattad mening att böckerna ska vara svåra att läsa.
Främlingen är förvånansvärt lättläst måste jag säga. Sen är den inte heller så lång, vilket kändes ganska skönt. Och så kunde jag bocka av en nobelpristagare också.
Nu är jag inte någon expert på vare sig Camus eller existentialismen och kan knappast tolka denna bok som en del andra gör. Med det sagt så tycker jag ändå att det är en ganska intressant bok och som dessutom går att tolka på många olika sätt.
Huvudkaraktären Mersault går mig rejält på nerverna och det sätt han betraktar omvärlden på. Dock tror jag många kämpar med känslor av likgiltighet och apati. Sedan kan jag föreställa mig att dessa känslor var mycket starkare under exempelvis 2:a världskriget då denna bok faktiskt publicerades.
Efterordet till denna bok tar även upp kolonialismen, något som jag också tyckte var väldigt intressant. Främlingen utspelar sig ju Algeriet, som är ett land jag i och för sig har dålig koll på. Författaren benämner aldrig algerierna vid deras rätta identitet, alla beskrivs som namnlösa araber.
Jag har säkert svårt att förstå vad som är det stora med denna bok, men den är lättläst och jag kommer nog fortsätta fundera över budskapet en tid framöver.
3 bra saker med boken: lättläst, klassiker och intressant miljö
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Originalets titel: L'Etranger (1942)
Författare: Albert Camus
Översättare: Jan Stolpe
Serie: -
Antal sidor: 170
Utgivningsår: 2009
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 10/10
Handling
Meursault är mannen som slumpen gör till mördare. Men i omgivningens ögon begick han ett minst lika stort brott när han inte grät på sin mors begravning. När han ställs inför rätta för att ha skjutit en man på stranden rullas hans förflutna upp, och alla hans tidigare handlingar vänds emot honom. I korta dramatiska satser laddas spänningen upp i detta mästerverk om sanning, rättvisa och förnuft. Få böcker förtjänar epitetet modern klassiker? så som Främlingen gör. Den var en av existentialismens viktigaste böcker och har sedan 1940-talet lästs av ständigt nya generationer.
Tankar om titel och omslag
Omslaget känns spontant ganska tråkigt, men titeln är ju verkligen klassisk.
Mina tankar om boken
Det är långt mellan gångerna att jag läser klassiker, men det händer emellanåt. Det är egentligen en genre som jag vill läsa mer, men jag har någon sorts förutfattad mening att böckerna ska vara svåra att läsa.
Främlingen är förvånansvärt lättläst måste jag säga. Sen är den inte heller så lång, vilket kändes ganska skönt. Och så kunde jag bocka av en nobelpristagare också.
Nu är jag inte någon expert på vare sig Camus eller existentialismen och kan knappast tolka denna bok som en del andra gör. Med det sagt så tycker jag ändå att det är en ganska intressant bok och som dessutom går att tolka på många olika sätt.
Huvudkaraktären Mersault går mig rejält på nerverna och det sätt han betraktar omvärlden på. Dock tror jag många kämpar med känslor av likgiltighet och apati. Sedan kan jag föreställa mig att dessa känslor var mycket starkare under exempelvis 2:a världskriget då denna bok faktiskt publicerades.
Efterordet till denna bok tar även upp kolonialismen, något som jag också tyckte var väldigt intressant. Främlingen utspelar sig ju Algeriet, som är ett land jag i och för sig har dålig koll på. Författaren benämner aldrig algerierna vid deras rätta identitet, alla beskrivs som namnlösa araber.
Jag har säkert svårt att förstå vad som är det stora med denna bok, men den är lättläst och jag kommer nog fortsätta fundera över budskapet en tid framöver.
3 bra saker med boken: lättläst, klassiker och intressant miljö
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)