En smakebit på søndag: The Seven Husbands of Evelyn Hugo

Det är söndag och dags för en smakebit på søndag, som växelvis arrangeras av Flukten fra virkeligheten och Betraktninger.

Precis som en del helger tidigare, blir det en hel del sport på tv, men idag har jag tänkt försöka ta mig ut och åka skidor innan det drar igång. Har varit en lugn vecka fri från studier och jag har försökt att läsa lite mellan varven. 

Jag håller på med två böcker just nu, men den bok som jag är mest engagerad i är The Seven Husbands of Evelyn Hugo av Taylor Jenkins Reid, den finns förövrigt på svenska. Tycker den är riktigt intressant och jag blir verkligen fångad av huvudkaraktären och berättelsen man får veta. 

Smakebiten kommer från sidan 30.

"That's not really my problem," says Evelyn.
"But that's why I have to think about it. Because it's my problem".
Evelyn hears me. I can tell she's taking me seriously from the way she puts her water glass down and looks directly at me, leaning with her forearms on the table. "You have a once-in-a-lifetime opportunity here, Monique. You can see that, right?"
"Of course."
"Do yourself a favor and learn how to grab life by the balls, dear. Don't be so tied up in trying to do the right thing when the smart things is so painfully clear."

En smakebit på søndag: Snöstorm och kanelhjärtan

Det är söndag och dags för en smakebit på søndag, som växelvis arrangeras av Flukten fra virkeligheten och Betraktninger.

Det är dag före dopparedan och den här dagen har vi tänkt bära in granen, fixa julskinkan och som vanligt på helgerna numera blir det säkert lite vintersport också. Igår var vi ner till samhället och fixade den sista julmaten och kollade i lite affärer.

Den smakebit jag tänkte dela med mig av kommer från novellen Endast Tomara är vaken av Jesper Tillberg från julnovellsamlingen Snöstorm och kanelhjärtan.

Smakebiten kommer från sidan 89.

Snön faller, och Kalles förhoppningar om en trevlig jul med den. Han sitter i baksätet. Tyst. Resten av familjen tjattrar om det de alltid babblar om. Bandy. 
"Hinner vi till cupen i god tid? Jag vill värma upp och dra några skott på mål innan samlingen", säger syrran.
Kalle suckar. Han sneglar mot Mia intill honom där bak i den stora, röda Hondan. Den måste se ut som en tomteröd julgranskula där den far fram längs vägen som går genom granskogen. Resten av landskapet är också helt vitt. 

En smakebit på søndag: Flickorna

Söndag och dags för en ny smakebit på søndag som växelvis arrangeras av Flukten fra virkeligheten och Betraktninger.

Där jag bor har vi fått en riktig köldknäpp nu, och under gårdagen höll det sig kring -25. Då har man en bra ursäkt att hålla sig inomhus, så igår hann vi göra knäck och förbereda lite inför jul. När det är såhär kallt har det ändå varit väldigt vackert ute, rimfrost i träden, blå himmel och sol några timmar också.

Idag kommer det bli att se vintersport och på eftermiddagen ska jag på julkonsert.

Över till läsningen. Igår läste jag ut de böcker jag har läst tidigare i veckan, så idag har jag tänkt börja med några nya. Den bok som smakebiten kommer från är Flickorna av Emma Cline. Ska bli intressant att läsa den, fast jag inte har så höga förväntningar på den.

Smakbiten kommer från sidan 5.

Det var skratten som fick mig att titta upp, och flickorna som fick mig att fortsätta titta.  Det första jag la märke till var deras långa, trassliga hår. Sedan smyckena som fångade solljuset. De tre var så långt borta  att jag bara såg vaga konturer av deras drag, men det spelade ingen roll -  jag visste att de skilde sig från alla andra i parken. Familjer som stod och trängdes i någon sorts kö i väntan på korv och hamburgare från grillen. Kvinnor i rutiga blusar som tryckte sig mot sina pojkvänner, barn som kastade eukalyptusfrön på de tufsiga vildhönsen som sprang runt på gångstråket. De långhåriga tjejerna tycktes glida ovanpå allt som pågick runt omkring dem, tragiska och upphöjda. Som kungligheter i exil.

En smakebit på søndag: Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden

Söndag och dags att delta i en smakebit på søndag som den här veckan arrangeras av Flukten fra virkeligheten.

Igår blev det inte så mycket gjort, jag såg en del på sport och så passade jag på att baka saffransbullar. Förutom det så läste jag också en del del.

Smakebiten den här veckan kommer från en bok jag har tänkt börja med idag, Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan. Tycker den passar bra att läsa just nu.

Smakebiten kommer från första sidan.

Den här berättelsen handlar om en speciell jul, men börjar egentligen med någonting Mycket Dåligt som hände på våren samma år. Det är lite synd att det Mycket Dåliga hände på vården och att vi bara ska titta dit som hastigast, för tidvattensön Mount Polbearne i Cornwall är ovanligt vacker på vården. Det finns en broväg som leder ut till den gamla bebyggelsen, som var förbunden med land innan havsnivån steg. Nu täcker tidvattnet den gamla stenlagda vägen två gånger per dygn, vilket gör orten till en mycket romantisk och oerhört opraktisk plats att bo på.

En smakebit på søndag: Hennes iskalla ögon

Det är söndag, 1:a advent, och dags för en smakebit på søndag som den här veckan arrangeras av Astrid Terese. 

Helgen har varit lugn här, sett en del på vintersport och idag blir det fara till kyrkan och så efteråt en liten julmarknad. 

Jag kommer nog också hinna läsa ut deckaren som jag läser just nu, Hennes iskalla ögon av Carin Gerhardsen och det är också den boken smakebiten kommer från. 

Smakebiten kommer från sidan 301.

Simon Sjöberg hade varit noggrann i planeringen. Han hade nålat upp ett A4-papper på anslagstavlan i porten. Ett sådant där med flikar med telefonnummer som man kunde riva bort om man var intresserad. "Erfaren barnvakt till er tjänst. Kontakta Simon, 13 år, för att ge ert barn en minnesvärd kväll. Endast 50kr i timmen!" Sedan hade han rivit loss hälften av alla flikarna för att det skulle se ut som att han var ett fullt tänkbart alternativ för åtminstone fem barnfamiljer som passerat anslagstavlan.

En smakebit på søndag: Percy Jackson och monsterhavet

Söndag och dags för att vara med i en smakebit på søndag som den här veckan arrangeras av Betraktninger.

Läsningen den här veckan har gått ganska bra, har läst ut en bok och i helgen har jag börjat på en ny. Blev inte så mycket läst igår, då jag såg en del på vintersport som har dragit igång nu.

Jag har nu börjat läsa Percy Jackson och monsterhavet av Rick Riordan som är den andra delen om Percy Jackson. Jag gillade verkligen den första och den här boken följer i samma stil. Den är otroligt underhållande och rolig och jag gillar också att den handlar om den grekiska mytologin.

Smakebiten kommer från sidan 98.

Det var så uppenbart orättvist att jag sa åt Tantalos att gå och jaga en bulle, vilket inte fick honom på bättre humör. Han gav oss kökstjänst, så vi fick diska grytor och tallrikar med städharpyorna i det underjordiska köket hela eftermiddagen. Harpyorna diskade med lava istället för med vatten, för att få den där extra glansen och döda 99,9 procent av alla bakterier, så Annabeth och jag fick ta på oss handskar och förkläden i asbest.

En smakebit på søndag: Francesca

Söndag och dags för en smakebit på søndag som den här veckan anordnas av Astrid Terese.

Läsningen den här veckan har gått trögt, har haft fullt upp med hemtentor men har i alla fall gjort bort det nu vilket är skönt. Igår var vi till kyrkan då det är all helgona och idag blir nog bara en lugn dag.

Jag håller på med flera böcker, men den bok som jag tänkte ta smakebiten ur är Francesca av Lina Bengtsdotter. Det är uppföljaren till Annabelle, som jag tyckte var mycket bra. Nu när jag har börjat Francesca inser jag att jag har glömt en hel del från den förra, men det brukar gå bra ändå.

Smakebiten kommer från sidan 19.

Det var en halvtimme kvar tills morgonmötet skulle börja. Charlie behövde inte skynda sig när hon lämnade Evas kontor. Det hade slutat regna och luften kändes frisk. Hösten var Charlies bästa årstid. Förruttnelsens tid, brukade Betty kalla den. Betty som fick ångest redan före midsommar när körsbärsträdens blommor föll av. Men för Charlie var hösten en pånyttfödelse, ett löfte om rutiner, ordning och reda. Hon älskade doften av nypon och nya böcker, alltsammans påminde henne om när skolan började igen efter det evighetslånga oförutsägbara sommarlovet.

En smakebit på søndag: Darktown

Söndag och dags för en smakebit på søndag, som den här veckan arrangeras av Flukten fra virkeligheten.

Den här helgen har varit lugn. Igår bakade jag lite och idag har jag bara tänkt läsa och se på de alpina tävlingarna som drar igång för vintern nu. Har varit och gått en morgonpromenad nu, kallt men fint väder ute. Imorse när jag vaknade var det -12 och strålande sol.

Den bok som jag tänkte dela med mig av en smakebit ur är Darktown av Thomas Mullen. Jag har bara börjat på den, så smakebiten kommer från första sidan, sidan 5.

Klockan närmade sig midnatt när en av lykstolparna på Auburn Avenue hade oturen att bli den första som blev påkörd av en bil.Glassplitter från den vita Buickens strålkastare låg utstrött på trottoaren under stolpen som nu lutade åt ena hållet. Gräshopporna fortsatte spela i den tryckande sommarluften. Fönster öppnades runtom i staden, många väcktes av kollisionen. Den enda som var ute och gick i kvarteret var bara tio meter från platsen. Det var en gammal man på väg hem från sitt arbete som städare på ett sockerbruk. Han hade ryggat tillbaka när bilen körde upp på trottoaren men nu stannade han och tittade eftersom det fanns risk för att stolpen skulle rasa mot marken. Det  gjorde den inte. Åtminstone inte ännu. Bilen backade sakta, framhjulen rullade ner över trottoarkanten. Detta fick stolpen att luta sig långt åt andra hållet och sedan tillbaka, likt pendeln på en jättelik metronom.

En smakbit på søndag: 30 dejter på 30 dagar

Söndag och dags för en smakebit på søndag, som den här veckan arrangeras av Betraktninger.

Den här helgen har varit väldigt lugn, har inte alls gjort mycket förutom att läsa. Igår var vi också bortbjudna på middag, vilket var väldigt trevlig. Har inte heller några speciella planer för dagen, blir nog att läsa och kanske baka lite om andan faller på.

Smakebiten kommer från 30 dejter på 30 dagar av Sarah Title som jag kommer påbörja snart. Smakebiten kommer från sidan 8-9.

Klockan var sjutton över ett och Bernie var galet hungrig. Hon tänkte längtansfullt på sin förmiddagsbanan som låg ensam och övergiven på köksbänken, och på den överblivna skvätten linssoppa som tålmodigt väntade på henne i termosväskan under hennes skrivbord. Hennes lunch var så långt borta.  Och även om den hade stått mitt framför henne hade hon inte kunnat äta i informationsdisken. Det skulle se illa ut och hon måste föregå med gott exempel. Hon hade tillräckliga problem med att få sina unga praktikanter att låta bli sina mobiltelefoner när de arbetade i informationsdisken, och on ville verkligen inte att de skulle äta där också.

En smakebit på søndag: Olycksbarnet

Söndag och dags för en smakebit på søndag som den här veckan arrangeras av Flukten fra virkeligheten.

Den här helgen går i läsandets tecken. Jag håller just nu på med Stad av aska av Cassandra Clare och jag har en förhoppning om att kunna läsa ut den idag. Eftersom jag hade en smakebit av den förra veckan, så kommer veckans från den bok jag tänker börja efter den, Olycksbarnet av Malou von Sivers. Jag gillade den första delen överraskande mycket så jag ser fram emot att läsa den.

Smakbiten kommer från första sidan.

Någonstans långt borta i huset hördes barnskrik. Ett skrik som aldrig ville ta slut. Axel såg sig omkring i sitt arbetsrum. Det väldiga skrivbordet, stolen med den blankslitna skinnsitsen, det fläckiga skrivbordsunderlägget, pappershögarna och böckerna. Alla ytor var täckta av ett tunt lager damm. Almanackan på bordet var förra årets. Den låg fortfarande uppslagen på den 18 april. Begravning stod det med stora bokstäver. Han kunde inte minnas att han hade skrivit det. April. Det måste vara mer än ett år sedan nu. Visst var de på väg in i maj?

En smakebit på søndag: Stad av aska

Söndag och dags för en smakebit på søndag som denna vecka arrangeras av Astrid Terese.

Den här helgen har det inte blivit så mycket gjort. Igår lyckades vi sälja min bil och så fick jag äntligen läsa ut Kvinnan i fönstret av A.J. Finn. Idag tänker jag börja med en ny bok, Stad av aska av Cassandra Clare och som är den andra delen i The Mortal Instruments-serien. Jag läste första delen för flera år sedan och tänker att det kanske är bäst att fortsätta serien.

Smakebiten kommer från första kapitlet, sidan 17.

"Är du fortfarande arg?"
Alec, som stod och lutade sig mot hissväggen, blängde på Jace. "Jag är inte arg."
"Jo då, det är du visst." Jace gjorde en anklagande gest mot sin styvbror, sedan ropade han till när en vass smärta sköt upp genom armen. Det gjorde ont i precis hela kroppen efter att han samma eftermiddag hade fallit genom tre våningar av murket trä och ner på en hög med metallskrot. Alec, som inte förrän nyligen hade lagt bort kryckorna som han hade fått gå med sedan sin strid med Abbadon, såg inte mycket bättre ut än Jace kände sig. Hans kläder var leriga och håret hängde i svettiga testar. Längs ena kinden hade han ett långt jack.
"Det är jag inte alls", sa Alec sammanbitet. "Bara för att du sa att drakar var utdöda..."
"Nästäran utdöda."
Alec stötte med pekfingret mot honom. "Nästan utdöda", sa han med en röst som skälvde av vrede, " är INTE TILLRÄCKLIGT UTDÖDA."

En smakebit på søndag: Sista riket

Söndag och dags för en smakebit på søndag som den här veckan anordnas av Betraktninger.

Har inte läst så mycket den här veckan, har haft fullt upp med kursen som vi läser nu och har inte haft någon energi till att läsa böcker för nöjes skull. Igår hade jag tänkt läsa en hel del, men det blev lite ändrade planer. Ställde mig och bakade bröd och så blev det kötthantering.

Igår kväll började jag lite med Sista riket av Brandon Sanderson, som är den första delen i Mistborn. Det är en ordentlig tegelsten, över 700 sidor, men den känns ganska lättläst i alla fall.

Smakebiten kommer från sidan 31.

Aska föll från himlen. Vin betraktade de luddiga flagorna som svävade genom luften. Makliga. Obekymrade. Fria. Sotkuddarna föll likt svarta snöflingor, blåstes i väg av vinden och yrde i små virvelvindar över kullerstenarna. De verkade så likgiltiga. Hur skulle det kännas? Vin satt tyst i ett av gängets spejarställen, en dold alkov inbyggd i teglet på gömställets gavel. Där inifrån kunde en gängmedlem hålla uppsikt över gatan och spana efter tecken på fara. Vin hade inte vakttjänst; alkiven var helt enkelt ett av de få ställen där hon kunde få vara ensam.

En smakebit på søndag: Kvinnan i fönstret

Söndag och dags för en ny smakebit på søndag, som den här veckan anordnas av Flukten fra virkeligheten.

Den här helgen har varit lugn och trivsam. Igår testade jag att baka bröd och resultatet blev klart godkänt. Hann även med att läsa en hel del och läste ut en bok i helgen.

I helgen började jag också med Kvinnan i fönstret av A.J. Finn. Jag började läsa i den fredag kväll men ögonen föll ihop rätt så fort, så jag har inte hunnit så långt. Den verkar i alla fall bra.

Smakebiten kommer från sidan 21.

Vid den här tiden if fjol hade vi bestämt oss för att sälja huset, till och med anlitat en mäklare. Olivia skulle börja i skolan någonstans söder om Central Park och Ed hade hittat ett renoveringsobjekt i Lenox Hill. "Det blir kul", lovade han. "Jag kan sätta in en bidé, bara för din skull." Jag daskade till honom på axeln.
"Vad är en bidé för något?" frågade Olivia.
Men sedan lämnade han mig, och hon följde med honom. Så det var som att vrida om en kniv i hjärtat när jag i går kom att tänka på formuleringen i vår dödfödda annons: Kärleksfullt restaurerat landmärke i Harlem, en riktig 1800-talspärla! Underbart familjehem! 

En smakebit på søndag: Caraval (igen)

Det är söndag och förutom att det ät valdagen idag så är det också dags för en smakebit på søndag som den här veckan anordnas av Betraktninger.

I veckan har jag inte hunnit läsa speciellt mycket, det har varit intensivt med träff för skolstarten och många nya intryck. Därav har läsningen blivit lidande, men kommande vecka ser lite lugnare ut.

Idag tänker jag förutom att gå och rösta, försöka ta det lugnt och läsa lite.

Jag läser fortfarande Caraval av Stephanie Garber, så ni får en till smakbit ur den. Jag tycker verkligen om den såhär långt, det är spännande och lättläst.

Smakbiten kommer från sidan 181.

Scarlett drömde inte om Legend. Hon drömde inte alls, hur hon än försökte somna. Så fort hon blundade sträckte de ringlande tunnlarna under Castillo Maldito ut sig framför henne, fyllda av fladdrande facklor och skrik. När hon öppnade ögonen rörde sig lurande skuggor där de inte borde finnas.Sedan blundade hon och allt började om. Hon intalade sig att skuggorna och ljuden bara fanns i hennes eget huvud. Skrik och fotsteg och saker som knarrade. Tills hon hörde ett knarrande ljud som definitivt kom från hennes rum.

En smakebit på søndag: Caraval

Söndag och dags för en smakebit på søndag som numera anordnas av två bokbloggar, varannan vecka. Den här veckan är det Flukten fra virkeligheten som anordnar den.

Under veckan har jag inte läst något alls nästan, har varit fullt upp med att flytta, och packa upp och ställa undan. Nu har jag i alla fall fått lite ordning, och jag har till och med fått upp bokhyllorna igen.

Boken som jag har börjat med är Caraval av Stephanie Garber. Jag har inte hunnit så långt än, men hoppas jag ska hinna läsa en del idag och imorgon när jag ska åka buss.

Smakebiten kommer från sidan 20.

Färgerna på Scarlets känslor var till och med klarare än vanligt. Det intensivt röda i glödande kol. Det ivrigt gröna i nysprunget gräs. Det hetsigt gula i flaxande fågelfjädrar. Han hade äntligen svarat. Hon läste brevet igen. Och igen. Och igen. Hennes ögon följde de skarpa bläcklinjerna, den rundade formen på direktörens vaxsigill - en sol med en stjärna i, och en droppe inuti stjärnan. Samma symbol var vattenstämplad på de medföljande papperen. Det här var inget spratt.

En smakebit på søndag: Sommar på strandpromenaden

Söndag och dags för en smakebit på søndag, som bokbloggen Betraktninger håller i. Den här dagen blir det nog bara att ta det lugnt och ladda för morgondagen, då jag ska fara ner och fortsätta packa i lägenheten. Inte det roligaste, men det måste ju göras.

I helgen har jag hunnit med att läsa ut två böcker, vilket kändes riktigt bra. Nu ligger jag inte så långt efter i Goodreads Reading Challenge.

Den bok jag håller på att läsa nu är Sommar på strandpromenaden av Jenny Colgan och det är den andra delen i hennes serie Lilla bageriet. Jag tror jag börjar bli lite mätt på Colgans böcker, men det är mysigt i alla fall.

Smakebiten kommer från sidan 110. För att förtydliga, så är Neil en lunnefågel.

Det var en fin dag. Gatorna såg rentvättade ut under en klarblå himmel. Den ljusgrå fasaden var fräsch och ren och fönsterrutorna blänkte, tack vare Jaydens flitiga putsande. Vilka problem hon än kunde ha för övrigt, tänkte Polly, var det en sådan här morgon underbart att finnas till. Den varma doften från den första satsen nybakat bröd började redan sprida sig. Därför var hon på ovanligt gott humör när hon studsade nedför trappan från fyren med två extra tråg med jäst deg till kanelbullar. (Neil, som hade velat följa med henne, låg instoppad under den sovande Huckles arm).

En smakebit på søndag: Öppnas i händelse av min död

Det är otroligt länge sedan jag var med i En smakebit på søndag, men känner att det är dags att vara med igen. En smakebit på søndag anordnas av Betraktninger.

Den här helgen har varit väldigt trevlig. Igår var det marknad i min lilla by, riktigt roligt att det var så mycket folk där. Efteråt blev det gemensam middag med ett par andra bekanta.

Just nu håller jag på och läser två böcker, men smakebit kommer från Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty. Jag älskade Stora små lögner (både boken och serien). Jag har lite mindre än 100 sidor kvar, den är ganska bra men den når inte upp i samma nivå som den tidigare bok jag läst av henne.

Smakebiten kommer från sidan 246.

Cecilia parkerade bilen utanför Rachel Crowleys hus och undrade varför hon gjorde så här mot sig själv. Hon kunde ha tagit med sig Rachels tupperwarebeställning till skolan efter påsk. Gästerna på Marlas party hade inte blivit lovade leverans förrän efter helgen. Det var som om hon på en och samma gång ville söka upp Rachel och till varje pris undvika henne. 

Kanske ville hon träffa henne för att Rachel var den enda i hela världen som hade rätt och befogenhet att uttala sig om Cecilias "dilemma" var ett alldeles för milt ord. Ett för själviskt ord. Det antydde att Cecilias känslor faktiskt spelade någon roll.

Hon tog plastpåsen med tupperware från passagerarsätet och öppnade bildörren. Det egentliga skälet till att hon var här var kanske att hon visste att Rachel hade all anledning i världen att hata henne, och hon stod inte ut med tanken att någon hatade henne. Jag är ett medelålders barn, tänkte hon när hon knackade på dörren. Ett medelålders barn i förklimakteriet.

En smakebit på søndag: Min fantastiska väninna

Söndag och dags för en smakebit på søndag, som arrangeras av Astrid Terese. Jag känner tyvärr i att jag är i något av en lässvacka, men jag hoppas att det ska börja vända snart. Jag håller på med flera böcker just nu, men den bok som jag kommer dela med mig av är Min fantastiska väninna av Elena Ferrante, har bara börjat på boken än,så jag har inte hunnit bilda mig någon uppfattning än.

Smakebiten kommer från sidan 62.

Efter påsk började jag Gigliola Spagnuolo och jag gå hem till fröken för att förbereda oss för antagningsprovet. Fröken bodde precis intill Sacra Famiglia-kyrkan, fönstren vette mot parken intill och därifrån såg man fälten och ännu längre bort järnvägsspåren. Gigliola kom förbi nedanför vår lägenhet och ropade på mig. Jag var redan klar och sprang ut. Jag tyckte om privatlektionerna, två i veckan om jag minns rätt. Efter varje lektion bjöd fröken på torra hjärtformade kakor och sockerdricka.

En smakebit på søndag: Konsten att höra hjärtslag

Förra veckan drog smakebitarna igång efter juluppehållet. Jag hade inte möjlighet förra veckan att vara med, men den här veckan tänker jag vara med. En smakebit på søndag arrangeras av Astrid Terese.

Läsningen under det nya året har gått ganska trögt, men i helgen har jag i alla fall fått en del läst. Just nu har jag flera böcker igång samtidigt, men smakebiten kommer från boken Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker. Har bara kring 80 sidor kvar, så jag tror nog att jag kommer hinna läsa ut den under dagen. Jag gillar verkligen historien som målas upp och språket.

Smakebiten kommer från sidan 247.

Jag ville se huset där pappa växte upp. Tänk om Mi Mi och pappa gömde sig där? U Ba var tveksam.
"Byggnaderna är i uselt skick. Du kommer att behöva all din fantasi för att hitta några spår från hans barndom där", sa han varnande.
Men jag kunde redan höra pappas andetag bara några meter före mig. Han flämtade eftersom han hade burit Mi Mi uppför berget. Hon hade blivit tyngre och han var till åren kommen. Jag hörde att de viskade. Jag hörde deras röster. Några steg till, så skulle jag hinna ifatt dem. Bara några steg till.

En smakebit på søndag: Medan mörkret faller

Idag tänkte jag vara med på en smakebit på søndag som nu arrangeras av Astrid Terese. Jag har inte hunnit med att läsa speciellt mycket i helgen,men några sidor har det blivit. Igår läste jag ut Let it snow och senare den dagen var vi på tre-rätters middag och senare idag ska jag köra ner till stan igen, men jag hoppas att det ska bli några sidor idag också.

Nu har jag tänkt börja med Medan mörkret faller av Anna Lihammer, som är den sista jag har kvar i boktolvan för året. Ser fram emot att läsa denna bok, har hört så mycket bra om den och jag gillar ju historia.

Smakebiten kommer från början av boken, sidan 7.

Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och ogenomträngligt. Efter vad som kändes som en evighet bröts svärtan upp av ljusare fläckar. Ljuset och mörkret rörde sig allt fortare, sorterades och fixerades. 
När blicken till slut klarnade och han kunde urskilja taket ovanför förstod han ögonblickligen var han befann sig. Han kände igen varenda märke, varenda fläck, bjälke och färgflaga. Han kunde till och med historierna bakom de flesta av dem. Men ju fler detaljer han kände igen, desto mindre förstod han. Vad gjorde han här? Var det något slags dåligt skämt? Eller hade han svimmat och av någon anledning lyfts upp på ett av dissektionsborden? För det rådde ingen tvekan om var han befann sig. Han hade tillbringat nästan hela sitt vuxna liv i den här likkällaren och den var mer hemma för honom än någon annan plats.