I djupt vatten

Titel: I djupt vatten
Originalets titel: Into the Water (2017)
Författare: Paula Hawkins
Översättare: Jimmy Hofsö, Hanna Svensson
Serie: -
Antal sidor: 430 
Utgivningsår: 2017
Förlag: Massolit
Utläst: 23/6

Handling
I en liten idyllisk by i norra England påträffas en ensamstående mamma död i den vackra flod som flyter genom byn. Tidigare på sommaren har en tonårsflicka hittats drunknad på samma plats. Att någon av dem skulle ha tagit sitt liv är osannolikt, men flodens historia är full av tragiska händelser.

Jules Abbott hade lovat sig själv att aldrig återvända. Men efter systerns död måste någon ta hand om hennes tonårsdotter. Motvilligt flyttar Jules in i sitt barndomshem och sakta öppnas dörren till ett förflutet hon under många år gjort allt för att förtränga.

Jules är bara en av de personer som förbryllar kriminalinspektör Erin Morgan. I byn finns fler som hade en speciell relation till de två döda, men de verkar alla undanhålla något.

Tankar om titel och omslag
Tycker inte att det är något speciellt med vare sig omslag eller titel, föredrar originaltiteln. Gillar vattnet på omslaget.

Mina tankar om boken
Jag gillade verkligen Hawkins debut, men av någon anledning har det dröjt ganska länge innan jag läste hennes andra bok. Jag har också varit lite tveksam inför I djupt vatten då jag i början såg ganska många recensioner som inte var jättepositiva.

I efterhand kan jag inte förstå att jag väntade så länge med att läsa boken. Det är ingen ny Kvinnan på tåget, detta är en helt annorlunda bok så de är inte riktigt jämförbara. Jag tycker berättarstilen är bättre i den här, även om det är ganska många karaktärer att hålla koll på och deras inbördes relation. Att kapitlen dessutom är väldigt korta gjorde det lite svårt i början.

Jag gillar framförallt den miljö som boken utspelar sig i, en mindre samhälle med många olika karaktärer och där floden och vattnet ständigt finns närvarande. För mig är det en miljö som man kan känna igen sig i och hur folk reagerar när människor drabbas av tragedier.

Jag skulle inte i första hand beskriva denna som en kriminalroman eller thriller. Fokus ligger väldigt mycket på relationerna och hur människorna hanterar skuld, ånger och sorg. Mordgåtan hamnar väldigt mycket i skymundan, men för min del gör det inget. Det finns en sorts krypande spänning och mystik i vad som hände kvinnorna och vem som egentligen är skyldig.

Jag gillar att man får följa flera olika karaktärer i samhället, den kanske mest intressanta är Jules som dels tvingas hantera saknaden efter sin syster och hur hon ska handskas med sin systerdotter. För läsaren är även Erin Morgan en intressant karaktär, hon kommer inte från samhället och på så vis får man en utomståendes syn på berättelsen.

I djupt vatten var betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig, och det är en helt annan kriminalhistoria vi får i denna jämfört med Hawkins debut.

3 bra saker med boken: får följa olika karaktärer, krypande spänning och intressant miljö.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Kvinnan på tåget

Kvinnan på tåget

Titel: Kvinnan på tåget
Originalets titel: The Girl on the Train (2015)
Författare: Paula Hawkins
Översättare: Jessica Hallén
Serie:-
Antal sidor: 396
Utgivningsår: 2015
Förlag: Massolit
Utläst: 8/2

Första meningen: "Det ligger en hög med kläder vid sidan om rälsen."

Handling
Alkoholiserade och arbetslösa Rachel tar tåget samma tid, varje dag. Varje dag stannar tåget till vid samma signal och varje dag betraktar Rachel det unga paret i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv perfekt. Men en dag ser hon ut genom tågfönstret och upptäcker något som skakar om henne totalt.


Ett par dagar senare vaknar Rachel, bakfull med ångest och minnesluckor, och får via nyheterna veta att Jess har försvunnit spårlöst. Hon kan inte släppa tanken på att hon själv har information om försvinnandet och när polisutredningen inleds börjar Rachel göra egna efterforskningar.

Mina tankar
Kvinnan på tåget har ju verkligen tokhyllats i bokbloggsvärlden och jag var intresserad av att läsa boken redan när den kom ut. Jag hade väldigt höga förväntningar innan jag började läsa den och jag kan säga att jag inte är besviken.

Jag upplevde att boken hade en rätt så lång startsträcka och det tog ett ganska bra tag innan jag kom in i boken, det beror nog tills viss del på att den är skriven i dagboksform utifrån 3 olika kvinnors perspektiv. I början är det inte heller kronologiskt, utan det hoppas en hel del i tid och rum och gjorde det svårt för mig att få grepp om alltihop.

När jag väl kom in i boken så blev den galet spännande och jag ville verkligen inte sluta läsa, dock kan tycka att mittendelen blev lite seg ibland och att avslutet kändes rätt så abrupt. Karaktärerna är intressanta och även om jag har svårt att känna med de och förstå deras handlingar så mot slutet hoppas jag ändå att det ska gå bra för Rachel.

Kvinnan på tåget är som sagt väldigt spännande och oförutsägbar och jag kan inte heller låta bli att jämföra den med Gone Girl.

Det som gjorde att jag inte kan ge boken högsta betyg är berättarstilen. Jag kan uppskatta dagboksformatet ibland, men att ha tre väldigt opålitliga berättare var ingen höjdare för mig. Sen så tyckte jag också att Rachel, Megans och Annas röster var alltför lika varandra och det gjorde det svårare att skilja dem åt.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

HÄR och HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.