De vackraste

Titel: De vackraste
Originalets titel: Pretty Girls (2015)
Författare: Karin Slaughter
Översättare: Villemo Linngård Oksanen
Serie: -
Antal sidor: 495 
Utgivningsår: 2016
Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 24/7

Handling
Alla har hemligheter. Vissa är bara mer brutala än andra.
Hennes man blir kallblodigt mördad. Hennes syster är spårlöst försvunnen.
När Claire börjar nysta i det förflutna förstår hon att livet hon levt aldrig varit på riktigt, och att hennes man inte var den hon trodde. Snart inser hon att sanningen är grymmare än hon någonsin kunnat föreställa sig.

Tankar om titel och omslag
Jag föredrar egentligen den engelska titeln, De vackraste, känns som titel rätt så anonym och säger inte så mycket om boken. Omslaget däremot skriker thriller.

Mina tankar om boken
Jag har läst två böcker tidigare av Slaughter och jag har tyckt riktigt bra om de båda. Därför hade jag såklart höga förväntningar på boken. Och jag blev inte alls besviken.

Slaughters stil är väldigt hård, och det är mycket våld och blod i boken. Den hårda tonen till trots och det snabba tempot hinner man ändå lära känna karaktärerna och handlingen byggs upp på ett otroligt spännande sätt. Jag trodde flera gånger att jag skulle veta vad som skulle hände, men boken bjöd på flera överraskningar som verkligen chockade mig.

Jag vill egentligen inte säga så mycket om vad som händer i boken, för jag tror den är allra bäst om man inte vet så mycket om den innan man börjar läsa. De vackraste var en bok som jag längtade efter att få sätta mig ned och läsa, och det var en härlig känsla.

Jag gillar de två huvudkaraktärerna Clarie och Lydia, deras relation och hur de arbetar tillsammans för att ta reda på sanningen.

Jämfört med de andra böckerna jag läst av Slaughter är denna betydligt råare, och det är inget för den som har svårt för att läsa om väldigt grovt våld så det är inte en bok som passar alla.

Tempot är högt och saker händer i rask följd. Upplösningen på slutet går kanske lite väl fort, men sett på det stora hela är det en riktigt bra bok. Slaughter börjar bli något av en favorit för mig när det gäller hårdkokta thrillers och deckare.

3 bra saker med boken: intressanta karaktärer, spännande, överraskningar

Betyg: 4/5

Den goda dottern

Titel: Den goda dottern
Originalets titel: The Good Daughter (2017)
Författare: Karin Slaughter
Översättare: Villemo Lindgård Oksanen
Serie: The Good Daughter #1
Antal sidor: 542
Utgivningsår: 2017
Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 24/8

Handling
För tjugoåtta år sedan slogs Charlotte och Samantha Quinns familj i spillror. Attacken mot deras hem dödade inte bara deras mamma, utan krossade också deras pappa - stadens ökända försvarsadvokat - och ödelade deras familj för alltid.

Nu är systrarna vuxna, och Charlie är den perfekta dottern som har gått i sin pappas fotspår. När det brutala våldet återigen drabbar staden, kastas Charlie rakt in i en mardröm. Hon är inte bara det första vittnet på plats. Dessutom märker hon snart att fallet mot hennes vilja lockar fram de mörka minnen som hon har lyckats förtränga i så många år. Och sanningen om det som hände för tjugoåtta år sedan går inte längre att dölja.

Tankar om titel och omslag
Jag gillar titeln på ett vis, den får sin förklaring. Däremot gillar jag inte texten på framsidan, den avslöjar alldeles för mycket om boken. Omslaget tycker jag är ganska snyggt, visar ju också tydligt vad det är för typ av bok.

Mina tankar om boken
Tidigare i år läste jag De fördärvade av Karin Slaughter och blev väldigt positivt överraskad av den boken. Den här läste jag tillsammans med Camilla.

Jag hade nog ännu högre förväntningar på Den goda dottern och jag blir inte besviken! Jag fastnade redan från första sidan och intresset hölls vid liv ända till slutet. Den är riktigt spännande och den var svår att lägga ifrån sig.

Handlingen kring en skolskjutning känns tyvärr alldeles för aktuell, kanske speciellt i USA. Rättegångsdramat som följer tycker jag är väldigt intressant att läsa om, hur de olika sidorna försöker visa upp sin sanning och hur man ser på vem som egentligen är skyldig.

Slaughter är väldigt bra på att måla upp olika miljöer och beskriva sina karaktärer. Det är nog en stor anledning till att jag verkligen fastnade i boken. Syskonens relation är intressant att följa, då vi inte får hela sanningen med en gång och när de fortfarande brottas med vad som hände. Även skildringen av övriga karaktärer i boken tycker jag är riktigt starka och faktiskt också berörande.

Bitvis är boken ganska brutal och våldsam, speciellt i början av boken. Man kastades också in i handlingen direkt så man hann inte riktigt värja sig. Detta visar sig även i hur samhället skildras, från brottslingar till korrupta poliser.

Jag vill inte gå in alltför mycket på detaljer, men kan säga att den var riktigt spännande och bjöd också på några oväntade händelser. En del gick att räkna ut i förväg och en del känns självklara såhär i efterhand.

Slutet tycker jag känns väldigt passande, även om det för mig som läsare känns lite frustrerande för jag hade gärna läsa mer om Sam och Charlie. Sen gillar jag även att slutet lämnas lite öppet och att allt inte knyts ihop i fina band på slutet.

Efter att nu ha läst två böcker av Slaughter kan jag säga att hon närmar sig att bli en av mina favoritförfattare när det kommer till thrillers och kriminalromaner.

3 bra saker med boken: spännande, syskonrelationen, rättegångsprocessen

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
De fördärvade

De fördärvade

Titel: De fördärvade
Originalets titel: Cop Town (2014)
Författare: Karin Slaughter
Översättare: Villemo Linngård Oksanen
Serie: -
Antal sidor: 432 
Utgivningsår: 2017
Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 13/6

Handling
Det är 1974 och Atlanta skakas av ett brutalt polismord. Samtidigt undrar den unga polisen Kate Murphy om hennes första dag på jobbet också kommer bli den sista – att vara kvinna inom den mansdominerade polisen är allt annat än enkelt. Det vet redan Maggie Lawson, som gått i sina bröders fotspår och ständigt måste hävda sig inför deras cyniska blickar. När Kate och Maggie stängs ute från jakten på polismördaren når deras ilska och frustration slutligen kokpunkten. De startar en egen utredning. Snart blir de varse att de måste riskera allt för att bevisa att de har vad som krävs.

Tankar om titel och omslag
Jag föredrar originaltiteln, tycker att den fångar vad boken handlar om på ett bättre sätt. Omslaget är talande för vad vad boken innehåller och ganska effektfullt.

Mina tankar om boken
Slaughter är en författare som jag har förstått har fått en hel del beröm för sina böcker. När Camilla på mitt bokintresse föreslog att vi skulle läsa en bok av henne var jag inte sen att haka på. Det blev denna bok som jag redan hade ståendes i bokhyllan.

Då detta är den första boken jag läst av henne kan jag bara tala för vad jag tycker om denna bok. Såg något klipp på bokktube som inte tyckte att denna var Slaughters bästa. Om så är fallet har hon en väldig hög lägstanivå!

Jag fångades direkt av boken. En stor del av detta handlar nog om miljön och sättet som Slaughter skildrar karaktärerna på. Tidigare i år läste jag en annan bok som också utspelade sig i Atlanta och inom poliskåren så jag hade även den boken i minnet. Att läsa om all rasism, våld och sättet som kvinnor och kvinnliga poliser behandlas på är stundtals obehagligt. Det känns tyvärr alldeles för trovärdigt.

Jag upplever att själva mordhitsorien hamnar lite i bakgrunden, men det är inte något som jag stör mig på. Jag uppskattade att läsa om karaktärerna och den  mansdominerade värld de befinner sig i. Att dels kunna följa den mer vana polisen Maggie men också nytillskottet Kate som kommer från helt olika bakgrunder gör boken väldigt intressant.

I efterhand kan jag känna att den som begått mordet går att förutsäga och det kom inte som någon större överraskning egentligen. Sen tyckte jag att slutet var väldigt snyggt gjort.

Som sagt så blev jag inte ett dugg besviken på min första bok av Karin Slaughter och jag känner mig väldigt sugen på att läsa fler av hennes böcker.

3 bra saker med boken: miljön, spännande och intressanta karaktärer

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.