23 januari 2018

Veckans topplista v.4: Förintelsen

Johannas deckarhörna håller i veckans topplista där vi varje vecka ska lista topp fem på ett givet tema. Den här veckan är ämnet Förintelsen, med anledning av Förintelsens minnesdag.

Det finns otroligt många böcker, både skönlitterära och fackböcker, om andra världskriget. På listan valde jag at ta med 5 ungdomsböcker med temat andra världskriget. Alla böckerna är väl värda att läsas även som vuxen. Jag hade kunnat göra listan betydligt längre, men den här gången begränsar jag mig själv.

Först ut är förra årets stora favorit, Tårar i havet av Ruta Sepetys. En riktigt gripande roman och desutom baserad på sanna händelser.

En serie jag läste om förra året var En ö i havet-serien av Annika Thor. De var nästan ännu bättre den här gången, och jag upptäckte andra saker när jag läste om dem. Passar både lite yngre läsare och vuxna.

Om man vill ha mer spänning kan jag rekommendera Kodnamn Verity av Elizabeth Wein.

Jag vill också ta med den moderna klassikern Boktjuven av Markus Zusak. Även den har jag läst två gånger och den var lika bra vid en omläsning.

Sista boken ut får bli en snackis som kom för några år sedan, Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. När jag läste den var jag riktigt förtjust i den och jag tyckte det var spännande att få läsa om det ockuperade Frankrike.

Nyfiken på: Papperssjälar

Handling
Emilia är inte så peppad på livet längre. Hon har inte varit det sen den där dagen förra våren när Theresia blev påkörd av tåget. Men varför påverkar det Emilia så mycket? Det var en fruktansvärd olycka, och hela skolan sörjer, men Emilia var aldrig nära vän med Theresia. Bara ytligt bekanta. Men det är något med den populära tjejens död som stör henne. Något som gör den nya vänskapen med Viktor, Theresias äldre bror, riktigt jobbig.

Ingen annan förstår varför Emilia förändrats så mycket, eller varför hon är så obekväm i Viktors sällskap. Men sanningen är att Emilia har en hemlighet som rör Theresias död. En hemlighet som kan förändra allt. 


Varför jag vill läsa den
För det första så älskar jag titeln och omslaget, det sätter verkligen igång fantasin.Själva boken verkar också vara riktigt intressant och verkar ta upp flera tunga ämnen. Dessutom har den fått riktigt bra betyg på Goodreads och ges ut av ett nystartat förlag som jag också är riktigt nyfiken på.

22 januari 2018

Veckoplanering v.4


Läsningen förra veckan gick inte alls så bra som jag hade hoppats, sjukdom satte stopp för den. Jag hoppas att den här veckan ska bli bättre i alla fall, men det känns lite osäkert hur mycket läsning jag kommer hinna med.

Jag fortsätter med min tegelsten Den eviga elden, läser som sagt några sidor ur den  när jag har möjlighet.

I veckan började jag också på Glöm mig av Alex Schulman, den borde jag hinna läsa ut i veckan då den inte är speciellt lång och den känns ganska lättläst.

Jag har också tänkt börja med Min fantastiska väninna av Elena Ferrante, har tjatat i många veckor att jag ska påbörja den här boken men den här veckan ska det bli av!

Jag har också tänkt försöka börja med Flora Banks förlorade minne av Emily Barr, det känns som en lättläst bok och det kan jag behöva just nu.

Om jag hinner något mer så tänker jag börja med Stars Above av Marissa Meyer.


20 januari 2018

Idag är allt

Titel: Idag är allt
Originalets titel: The Sun Is  Also a Star (2016) 
Författare: Nicola Yoon
Översättare: Ylva Stålmarck
Serie: -
Antal sidor: 334
Utgivningsår: 2017
Förlag: Bonnier Carlsén
Utläst: 31/12

Handling

Tankar om titel och omslag

Jag gillar det svenska omslaget och speciellt de små teckningarna på det mot den gula botten. Titeln funkar, men som många andra gånger föredrar jag originalet.

Mina tankar om boken
Jag gick med i en grupp på Goodreads där man skulle läsa varandras favoritböcker och då skulle jag få läsa denna. Det var dessutom en bok som jag själv varit nyfiken på ett tag, men aldrig riktigt kommit till skott.

Idag är allt är en fin berättelse om kärlek mellan två ungdomar från helt olika kulturer som möts och blir vänner. Jag gillar verkligen både Daniel och Natasha, och jag tyckte om att man fick följa dem växelvis i var sitt kapitel. I den här  boken är föräldrarna högst närvarande, något som de sällan brukar bara i YA. Jag gillar sättet som kulturkrockar, samhällets och hur föräldrars förväntningar på sina barn tas upp.

Det som fångar mig mest är sättet hur den är skriven på, med korta lättlästa kapitel ur olika personers perspektiv. Daniel och Natasha står för majoriteten av dem, men ibland får man också något kapitel från de personer de möter som jag verkligen uppskattar.

Kärlekshistorien tar för mig en oväntad vändning, tycker det är sällan man stöter på det i YA, och jag tycker om att hela inte är rosenskimrande utan att det finns problem för deras relation. Slutet förvånade mig verkligen, även om det i efterhand känns väldigt passande.

Idag är allt blir en intensiv berättelse i och med att den  utspelar sig under en enda dag, något som ibland gör att jag tycker tempot blir lite för snabbt. Jag tyckte verkligen om den här boken och är nyfiken på att läsa mer av författaren.

3 bra saker med boken: lättläst, språket och karaktärerna

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

Andra som bloggat om boken är En blogg för  bokugglor, Nellons bokblogg och Tickmicks bokblogg.

18 januari 2018

Helgfrågan v.3


Den här veckan blev inte alls som jag hade tänkt mig, blev sjuk igår i någon form av influensa så efter att ha sovit bort hela dagen i går och halva dagen börjar jag känna mig lite mer som en människa, förutom att jag har ont i kroppen.

Jag tänkte i alla fall vara med och svara på Helgfrågan, som Mia anordnar. Den här veckan lyder frågan: 

Vilka blogg aktiviteter deltar du i? 

Jag försöker att delta i en del utmaningar som finns, fast en del gånger känner jag att tiden och inspirationen till att skriva de inläggen inte alltid finns. Om det är ett ämne som jag tycker är intressant och spännande är jag också mer sugen på att vara med. 

Jag är med i Månadens bästa bok, den utmaningen tycker jag är riktigt skön i och med att man inte behöver sätta någon speciell press på sig själv. Man väljer helt enkelt ut den bästa boken man läst varje månad. 

Jag brukar också vara med i Veckans topplista som Johanna anordnar. Den  tycker jag är riktigt rolig, fast ibland är de olika temana väldigt svåra. Jag tycker alltid man hittar nya tips om böcker och författare där. 

Jag brukar också försöka vara med på Helgfrågan i mån av tid. Likadant som med topplistan, så beror det också på vad ämnet är. Tycker det är roligt att läsa alla andras svar. 

Jag försöker också att vara med i En smakebit på søndag, det blir också i mån av tid och inspiration. De helger som jag jobbar brukar jag sällan ha energi att publicera mitt eget inlägg och läsa de andras. Det är däremot ett jättebra sätt att få tips på böcker. 

Jag gillar tanken på läsutmaningar och skulle vilja vara med i fler, men ibland tycker jag det blir sån himla stress och press på läsandet. Likadant tycker jag idén med läs-a-lots är jätterolig, men när det är sådana så jobbar jag oftast och jag vill också där känna att jag ska ha tid till att ägna mig åt det.

Bonusfråga: Har du något husdjur?
Ja, vi har en liten katt som heter Sotis.  Om ni är intresserad, så har jag några bilder på honom på Instagram.Vi skaffade honom i somras och det är så härligt att ha katt i huset igen! Vi hade en katt tidigare också, men han blev gammal och åldern tog ut sin rätt.

Han har just blivit 8 månader och är en riktigt fin och duktig kille! Han är till och med ute nu på vintern och jagar och har fångat flera byten. 

Tv-serie: Jane the Virgin säsong 2

Handling
Jane är en ung religiös latinotjej som är servitris på ett hotell i Miami. Under en rutinundersökning hos läkaren råkar hon bli befruktad på konstgjord väg. Hennes mamma tror att Janes liv kommer att förstöras om hon behåller barnet, medan hennes religiösa mormor tycker tvärtom. Den biologiska pappan, Rafael Solao, är en gift man som har överlevt cancer och en f.d. playboy. Han äger dessutom hotellet där Jane jobbar och han var hennes stora tonårskärlek.

Den andra säsongen hade 22 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Gina Rodriguez, Yael Grobglas, Justin Baldoni och Andrea Navedo.

Jag såg klart säsongen 5 januari.

Mina tankar 
Det var ett bra tag sedan jag såg den första säsongen, men det gick väldigt snabbt att komma in i serien. Ett stort plus är också att varje avsnitt börjar med att berättaren gör en liten resumé om vad som har hänt tidigare. Sedan slutade ju den första säsongen med en otrolig cliffhanger, som ganska snabbt blir löst.

Jane the Virgins största styrka är att den är så oförutsägbar, man vet aldrig vad som ska hända och man blir lika chockad varje gång. Flera av karaktärerna genomgår också stora förändringar och i denna säsong så gillar jag också Petra mer och det ska bli spännande att se vad som händer henne i säsong 3.

I och med att serien bygger mycket på att man inte ska kunna förutse vad som händer, vill jag försöka att inte spoila något så därför går jag inte in på speciella händelser.

Det finns mycket humor, samtidigt som det är väldigt mycket drama. Ibland blir det nästan för mycket av det goda och det gör att jag ibland ledsnar lite.

Tyvärr fortsätter triangeldramat mellan Jane/Rafael/Michael en bra bit in i säsongen, jag tycker det blir så tröttsamt efter ett tag och då tycker jag inte att någon är värd henne. Dessutom pendlar jag också mellan att gilla och ogilla Jane, jag vet att hon bara vill väl men det blir så fel ibland.

Min favoritkaraktär i hela serien fortsätter att vara Rogelio, Janes pappa, han är den perfekta blandningen av rolig, dum och snäll. Det är rörande att se hur han ställer upp för sin familj, och i denna säsong ställs han inför en hel svåra utmaningar.

Jane the Virgin är en riktigt mysig och feelgood-serie och jag älskar alla twister som serien bjuder på. Och med tanke på hur säsongen slutade är jag väldigt nyfiken på nästa säsong.

Jane the Virgin säsong 1


17 januari 2018

Film: Man of Steel

Handling
A young boy learns that he has extraordinary powers and is not of this Earth. As a young man, he journeys to discover where he came from and what he was sent here to do. But the hero in him must emerge if he is to save the world from annihilation and become the symbol of hope for all mankind.

Filmen är 143 minuter lång och regisserad av Zack Snyder. I huvudrollerna ses bland annat Henry Cavill, Amy Adams och Michael Shannon. Filmen hade svensk premiär 26 juni 2013.

Jag såg filmen 4 januari.

Mina tankar
Jag har dålig koll på Superman-serierna och DC:s filmer men som jag förstått var denna först ut i DC:s extended universe, så då tänkte jag börja med att sen så jag kan se dem i kronologisk ordning.

Det lilla jag har sett av denna superhjälte är främst från några avsnitt av Smallville, så det fanns en hel del skillnader. Jag gillar dock Clark Kent/Superman, men jag hade önskat att filmen hade börjat med att han började jobba på tidningen.

Jag har inte sett många av vare sig Marvels eller DC:s filmer, men min spontana tanke är att Marvels värld känns mycket mer fantasifull och ljusare och intrycket blir mer hoppfullt på något sätt. Det lilla jag har sett av DC känns det bara mörkt, dystert och eländigt, fast med några superhjältar som ska inge hopp för mänskligheten och jag saknar verkligen den humor som finns i Marvel.

Jag tyckte början av filmen var väldigt seg, visst den är kanske nödvändig för att veta var han kommer ifrån, men det blev utdraget och tillförde inte så mycket för min del. Jag hade hellre sett när Kents hittade honom, och hur det var att växa upp.

Det är otroligt mycket specialeffekter i denna film, och i mitt tycke är det inte till filmens fördel. De är bra gjorde, det är inte det, men det blir lite tröttsamt att hela tiden se CGI och en massa fightscener som i längden blir ganska tråkiga. Och just precis när jag trodde att det var slut med dessa scener, så började det om igen.

Sen tycker jag också att filmen är alldeles för lång, den är nästan 2,5 timme och den hade lätt kunnat vara minst en halvtimme kortare.

Den del av Man of Steel som jag tyckte var bäst var mittendelen, när Clark försöker bestämma sig för hur han ska göra och hur han träffar Lois Lane. Jag gillade även slutscenen, vilket gör mig intresserad av att se filmerna som kommer efter denna.

Man of Steel är ingen dålig film, men den var kanske inte helt i min smak. Det blev för mycket action och jag hade uppskattat om filmen hade lagt mer vikt på andra delar i stället.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...