When the most important friend in her life seems to disappear without trace, Elena Greco, an elderly woman living in a house crammed with books, switches on her PC and starts writing her own story, and that of Lila. She tells the tale of their friendship, which started at school in the 1950s. Set in a dangerous but fascinating Naples, it is just the start of a story spanning sixty years of life. A tale that attempts to unveil the mystery of Lila, Elena's brilliant friend. Her best friend, and her worst enemy.
Den första säsongen har 8 avsnitt och i huvudrollerna ses Margherita Mazzucco och Gaia Girace.
Jag såg klart säsongen 6 januari.
Serien är baserad på Elena Ferrantes Neapelkvartett.
Mina tankar
Jag tyckte inte lika bra om Elena Ferrantes böcker som många andra, men trots det kände jag ändå ett sug efter att se tv-serien men den stod inte direkt högst upp på min prioriteringslista.
När jag sedan såg att SVT skulle sända dessa kring jul/nyårs-helgerna så passade det ganska bra att se de 8 avsnitten.
Jag måste säga att jag nog tycker bättre om serien än vad jag gör om böckerna. Det hela blir så mycket mer levande och jag kan uppskatta andra saker mer än vad gjorde i boken. Framförallt gillar jag miljöerna, de känns så naturliga på något vis.
Vad som slår mig när jag ser filmatiseringen är framförallt hur fattigt kvarteret är och hur mycket våld som finns där. Det känns mycket mer än när man bara läser böckerna.
Mitt största problem med serien är nog att jag inte gillar Lila eller Elena speciellt mycket. Men jag tycker det är intressant att se miljöerna och den historiska kontexten. Jag gillar också att följa Elena i skolan och hur hon utbildar sig.
Sedan tycker jag skådespeleriet är väldigt bra, både av de två flickorna som spelar Elena och Lila som unga, men också de som spelar karaktärerna i tonåren. En sista sak som jag gillar är musiken i serien, den är riktigt dramatisk och fin.
Detta är nog en av de få gånger där jag tycker bättre om filmatiseringen än vad jag tycker om böckerna.
