15 december 2017

Film: Små citroner gula

Handling
Agnes är kock och hon älskar att laga mat. Hon har ett bra jobb, en pojkvän som älskar henne och en bästa vän som alltid ställer upp. Plötsligt en dag blir hon både sparkad från lyxrestaurangen och dumpad av sin kille. Därför har hon inget att förlora när en kompis hör av sig och undrar om hon vill vara med och starta en restaurang.

Filmen är 99 minuter lång och regisserad av Teresa Fabik. I huvudrollerna ses bland annat Rakel Wärmländer, Sverrir Gudnason och Josephine Bornebusch. Filmen hade premiär 20 feburari 2013. Den är baserad på boken med samma namn (recension).

Jag såg filmen 12 november.

Mina tankar
Jag läste boken för några månader sedan och nu har jag även sett filmen. Som alltid har det gjorts en del ändringar till filmversionen, men till det bättre. Jag skulle nästan vilja säga att filmen är bättre än boken.

Det är en mysig och smårolig film och oväntat bra för att vara en svensk komedi. Den handlar ju mycket om mat så man ska inte vara hungrig när man ska se den. Jag gillar också Rakel Wärmländer i huvudrollen, fast jag blir verkligen irriterad på hennes karaktär och hur hon gör allt för att vara vissa personer till lags.

Den som bär upp hela filmen är Jospehine Bornebush, som spelar Jossan. Det är hon som står för de flesta skratten och har också en bra timing. Jag hade hoppats på att hon skulle ha en större roll i filmen, då hon har en egen historia i boken. Nu tas hennes problem aldrig upp, vilket jag kan tycka är synd.

Det är mysigt att se alla bilderna på mat, fast ibland tycker jag det blir lite långdraget och vissa scener är rent utav pinsamma och det är lite skämskudde-varning. Däremot är det en perfekt längd på filmen, drygt 1,5 timme.

Små citroner gula är en underhållande film som bjuder på en del skratt och det var en positiv överraskning.


14 december 2017

Orange is the New Black

Titel: Orange is the New Black: Mitt år i ett kvinnofängelse
Originalets titel: Orange is the New Black: My Year in a Women´s Prison (2010)
Författare: Piper Kerman
Översättare: Jan Hultman & Annika H. Löfvendahl
Serie: -
Antal sidor: 346
Utgivningsår: 2014
Förlag: Norstedts
Utläst: 13/11

Handling
Piper Kerman lever ett lyckligt hipsterliv i Brooklyn. Hon njuter av sin tillvaro som creative director och är förlovad med en tidskriftsredaktör. Hon har ganska lite gemensamt med den tjej hon var tio år tidigare, då hon under sina "vilda år efter college" hjälpte sin (dåvarande) flickvän att smuggla drogpengar till Europa. Men hennes förflutna hinner ikapp henne. Hon döms till ett femton månader långt straff på Club Fed", ett ökänt kvinnofängelse i Danbury.

I Orange Is the New Black skildrar Piper Kerman livet innanför murarna med djup medkänsla och många gånger stor komik. Vi får möta stenhårda affärsuppgörelser, raffinerat maktspel och drömmar som gått i kras. Men även en oväntad mänsklighet hos en grupp kvinnor som alla tagits ur sitt sammanhang. Vid mikrovågsugnarna samsas fredsaktivister med den ryska maffian, Yoga Janet erbjuder en stunds inre frid och den kreativa syjuntan börjar sticka dildos. När Piper åkte in var hon inte beredd på de nära relationer hon så småningom knyter med sina medfångar och inte heller på hur oerhört mycket hon har att lära av dem.


Tankar om titel och omslag

Gillar verkligen omslaget, det är alltid kul att se en människa på det och jag gillar den tecknade stilen.

Mina tankar om boken
Jag har länge hört talas om tv-serien och  varit nyfiken på den, men som så många andra gånger förut så vill jag ju läsa boken först som är basen för serien. Av vad jag hade sett innan hade denna bok dessutom fått väldigt blandade recensioner.

Orange is the New Black var förvånansvärt lättläst, det var något som jag inte hade förväntat mig och intresset hålls också upp genom hela boken, och det var också slutet som jag tyckte var mest intressant att läsa då Kerman fick vara i ett annat fängelse än det i Danbury.

Det blir väldigt många namn och karaktärer att hålla rätt på, det var tyvärr till bokens nackdel. Jag upplevde den dessutom som väldigt hoppig i kronologin och likaså när det gällde karaktärerna.

Det var intressant att få en inblick i hur det kan se ut i fängelser, men samtidigt var det också svårt att föreställa sig att det är många kvinnors vardag. Det är så oerhört svårt att tänka sig in i deras situation. Att få lära sig fängelselivet tillsammans med Piper var intressant, och jag gillade att få läsa om vänskapen som växte fram mellan henne och de andra kvinnorna.

Som sig bör innehåller den också en del kritik mot hela fängelsesystemet, bland annat att de verkar göra alldeles för lite för att ge frisläppta en chans att klara sig ute i verkligheten igen och vilka friheter vakterna kunde ta sig med fångarna. Jag kan också tycka att kritiken kunde ha varit mer hård.

Orange is the New Black var en riktigt intressant och tänkvärd biografi och nu kan jag äntligen ta tag i och se tv-serien också.

3 bra saker med boken: lättläst, inblicken i fängelsesystemet och karaktärerna man fick möta.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

Andra som bloggat om denna bok är Litteraturmagazinet och Lottens bokblogg.

13 december 2017

Tv-serie: The Americans säsong 2

Handling
A pair of deep-cover Soviet spies masquerades as a typical DC couple whose children, neighbors, coworkers & friends are completely unaware of their activities. At home, they're the stereotypical parents of stereotypical kids; at work, they pose as travel agents; but at night, they weave a web of confidants, lovers, dupes, and historical figures from the Reagan-era Cold War. The startlingly realistic plot twists force the viewer to consider the real cost of an undeclared war, what it takes to protect one's beliefs, if it's worth it, and if it actually worked for either side.

Elizabeth comes back from her injury and straight into what should have been a routine mission - but it goes awry, leaving her and Philip in fear not only for themselves but for their whole network... and family. Paige's suspicions have only grown in her mother's absence. Meanwhile, Stan continues to fall for the Russian agent who has started to play him.

Den andra säsongen hade 13 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Keri Russell, Matthew Rhys, Noah Emmerich, Holly Taylor och Annet Mahendru.

Jag såg klart säsongen 9 november.

Mina tankar
Jag blev riktigt imponerad av den första säsongen av The Americans och jag fortsätter bli det i den andra säsongen. Säsongerna av denna serie är relativt korta, vilket jag kan tycka är ganska skönt.

Man kastas direkt in i handlingen igen och jag uppskattar att det alltid görs en kort resumé om vad som har hänt tidigare. Som sagt så gillar jag verkligen att få följa huvudkaraktärerna och i denna säsong får dessutom parets dotter Paige en större del, vilket är intressant och jag tror det kommer handla ännu mer om henne i nästa säsong. Jag gillar också blandningen mellan deras arbete som spioner och hur de också försöker att vara en vanlig familj, fast det är svårt att skilja de två världarna åt.

Att deras granne dessutom tillhör FBI gör ju inte saken lättare, och jag upplever att även Beeman utvecklas som karaktär och ställs inför nya utmaningar både i jobbet och privat. Man får dessutom följa flera andra karaktär, och en karaktär som verkligen griper tag i mig är den unga Nina som jobbar på den ryska ambassaden och blir indragen i spionlivet.

Som jag nämnde när jag skrev om seriens första säsong så är jag lite förvånad över hur pass icke-amerikansk serien är. Varken USA eller Sovjet utmålas som det bättre landet, utan serien försöker bara visa upp vad som hände under kalla kriget och tar inte parti för någon sida.

Jag är riktigt imponerad av skådespelarna, speciellt Holly Taylor (Paige) som är ganska ung och ändå har en stor roll i serien och Matthew Rhys (Philip) som alltså är en skådespelare från Wales som spelar en amerikansk karaktär som är en ryss.

The Americans är en riktigt spännande dramaserie som har karaktärerna i fokus. Jag gillar spänningen som gradvis stegras under säsongen gång och skapar en riktigt spännande och gripande säsongavslutning.

Jag ser riktigt mycket fram emot att fortsätta se serien och det ska bli intressant att se hur familjen Jennings kommer att påverkas.

The Americans säsong 1

12 december 2017

Veckans topplista v.50: Röda bokomslag

Johannas deckarhörna håller i veckans topplista där vi varje vecka ska lista topp fem på ett givet tema. Den här veckan är temat röda bokomslag.

Jag tycker det är ganska kul det här med boksomslag. Tycker ju att själva innehållet är det viktigaste, men det är alltid kul med en fin framsida och det är ju oftast det första man dras till. Den här gången försökte jag hitta fem böcker som jag hade läst och tyckt mycket bra om.






'












Nyfiken på: Gatukatten Bob


Handling
När James Bowen hittade en skadad, röd gatukatt hopkrupen i huset där han nyss fått en träningslägenhet hade han ingen aning om hur stor betydelse katten skulle få i hans liv. James levde ur hand i mun på Londons gator och det sista han behövde var ett husdjur.

Ändå kunde James inte låta bli att hjälpa den slående intelligent hankatten, som han snart döpte till Bob. Inom kort var de två oskiljaktiga och deras skiftande, lustiga och emellanåt farliga äventyr skulle komma att förändra deras liv och långsamt läka såren från det förflutna.


Varför jag vill läsa den
En kommentar om varför känns ganska överflödig här om jag ska vara ärlig. Jag är en kattmänniska, och därför är jag riktigt nyfiken på den här. Djur kan verkligen förändra människors liv, och jag tror detta är ett utmärkt exempel på ett sådant scenario.

11 december 2017

Veckoplanering v.50


Läsningen förra veckan gick riktigt bra, trots att jag jobbade helg så hann jag ändå med att läsa en hel del. Den här veckan väntar jobb som vanligt, men är ledig till helgen och på lördag blir det att fara iväg på tre-rätters middag.

Läsningen av Den eviga elden har gått lite trögt i veckan, har inte haft ork att sätta mig ner med en så tjock bok. Jag hoppas jag ska kunna läsa lite mer ur den i veckan.

Jag har också  tänkt påbörja Let it snow av bl.a. John Green. Känns så himla mysigt att läsa en bok som utspelar sig kring jul. Den passar ju som extra bra den här tiden på året.

Jag har också planer på att påbörja Medan mörkret faller av Anna Lihammer så att jag kan avsluta min Boktolva. Ser fram emot att läsa den då den utspelar sig i en väldigt intressant tidsperiod.

Om jag hinner något mer har jag tänkt börja med en riktigt stor snackis, Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Är rätt spänd på att läsa den, då jag spontant känner att den inte tillhör min komfortzon.

10 december 2017

En smakebit på søndag: Återstoden av dagen

Jag är precis hemkommen från jobbet och tänkte vara med på en smakebit på søndag som arrangeras av Astrid Terese.

Läsningen den här veckan har gått riktigt bra ändå, trots mycket jobb. Just nu läser jag Återstoden av dagen av Kazio Ishiguro. Den är över förväntan och jag får lite Downton Abbey-känslor av den, fast jag tycker det händer lite för lite och att det blir lite segt emellanåt. Jag måste försöka läsa ut den ikväll, då den ska diskuteras i en bokcirkel på Facebook nu ikväll också. 

Resten av kvällen ska jag ägna åt läsning och att se Nobelbanketten. 

Smakebiten kommer från sidan 107.

När jag kom ned fann jag köket på gränsen till kaos och kände att stämningen bland personalen överlag var ytterligt spänd. Jag påminner mig dock med glädje att min stab inte uppvisade någonting annat än effektivitet och yrkesmässigt lugn när middagen serverades någon timme senare. 


9 december 2017

Innan floden tar oss

Titel: Innan floder tar oss
Originalets titel: -
Författare: Helena Thorfinn
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 444
Utgivningsår: 2012
Förlag: Norstedts
Utläst: 29/10

Handling
Sofia och Janne packar väskorna för att bosätta sig utomlands. Sofia har höga ambitioner för sitt nya jobb som biståndschef på svenska ambassaden i Dhaka, huvudstaden i Bangladesh. Janne ställer motvilligt in sig på att vara medföljande man och ta hand om hem och barn.

Samtidigt mördas en ung kvinna, Mukta, av sin man i en liten by långt ute på landsbygden. Hennes småsystrar flyr till Dhaka för att undvika att giftas bort med åldrande män.

Mötet med verkligheten i Dhaka blir lika omtumlande för svenska Sofia och Janne som för flickorna från byn och deras tillvaro vävs snart samman med de unga systrarnas. Deras förutsättningar är helt skilda men var och en drivs av sin övertygelse, sina mål och drömmar. Sofia stöter snart på hinder i sitt arbete med jämställdhetsfrågor och byflickorna upptäcker att de kan tjäna egna pengar.


Tankar om titel och omslag

Titeln anspelar på landet och vad som kan komma att hända det, så det är en kreativ och intresseväckande titel. Omslaget är lagomt exotiskt och grindarna får mig att bli nyfiken.

Mina tankar om boken
Det tog väldigt lång tid för mig att läsa klart boken, en hel del kan bero på att jag har haft tankarna på annat håll, men också på att det var en bok som jag stundtals fick kämpa med. Själva temat och miljön är riktigt intressant, men det är bitvis en tung bok att läsa och det är mycket om politik och bistånd att försöka sätta sig in i.

Innan floden tar oss har flera olika trådar, dels den som handlar om Sofia och Janne som par som lämnar Sverige för Dhaka, dels Sofias arbete som biståndsråd på ambassaden och dels om de två unga flickorna Mina och Nazrin. Personligen tyckte jag det blev lite tråkigt i längden att läsa om Sofia och Janne, det var betydligt mer givande att få läsa om de unga flickorna och hur kvinnors situation kan se ut i Bangladesh. Att läsa om hur de behandlas som slavar och anses vara männens egendom är skrämmande och det fick mig också att tänka en del på jämställdheten och hur ofta är något som vi tar för givet.

Jag kan också ha läst denna vid fel tillfälle, men jag tycket den var lite för tung och seg för min smak. Man får absolut en trovärdig inblick i hur livet i Bangladesh kan se ut för olika grupper av människor, men det blev för mycket politik för att jag verkligen skulle uppskatta den. Som sagt tyckte jag det var riktigt intressant att läsa om flickorna, och jag tror att om en större del av boken hade handlat om dem så hade jag kanske också tyckt att boken var mer intressant.

Innan floden tar oss ger en intressant inblick i ett främmande land och den problematik som finns där, och jag är öppen till att läsa fortsättningen också.

3 bra saker med boken: belyser kvinnornas situation, livet i Dhaka och karaktärerna Nazrin och Mina.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

Andra som skrivit om boken är Lottens bokblogg, Feministbiblioteket och Litteraturmagazinet.

8 december 2017

Helgens läsning

Den här helgen jobbar jag, men jag hoppas jag ska hinna läsa en del också. Jag håller på med en hel del böcker just nu, men jag borde hinna läsa ut Till häst genom Västerbotten ikväll. Den var faktiskt mycket bättre än vad jag trodde, men jag tror att man måste ha en liten speciell sorts humor och vara på rätt humör för att läsa den.

Igår kväll började jag så smått med Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro och jag hoppas jag ska hinna läsa ut den tills på söndag så den ska diskuteras på Facebook. Den är såhär långt relativt lättläst, men jag önskar att det skulle hända lite mer saker i den.

Jag håller också på med tegelstenen Den eviga elden av Ken Follett, har inte hunnit läsa ur den så mycket än i veckan, men jag hoppas jag ska hinna läsa några sidor i alla fall.

7 december 2017

Problemet med får och getter

Titel: Problemet med får och getter
Originalets titel: The Trouble with Goats and Sheep (2016)
Författare: Joanna Cannon
Översättare: Klara Lindell
Serie: -
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 2016
Förlag: Louise Bäckelin förlag
Utläst: 26/10

Handling
En återvändsgata i en förort i East Midlands i England, 1976. Mrs. Creasy har försvunnit och hela gatan surrar av viskningar och rykten. Grannarna skyller hennes plötsliga försvinnande på den intensiva värmeböljan, men tioåriga Grace och Tilly är inte lika övertygade, utan bestämmer sig för att ta saken i egna händer.

Den energiska, livfulla Grace och den tystlåtna, tankfulla Tilly inspireras först av den lokala kyrkoherden till att söka Gud efter svar, och knackar sedan dörr på jakt efter ledtrådar. Det visar sig att alla på gatan tycks ha något att dölja, skäl till att inte riktigt passa in. Men efter hand börjar de avslöja sina hemligheter, sådant som de två amatördetektiverna aldrig hade kunnat föreställa sig.

I det eviga sommargasset börjar så grannarnas liv stegvis uppdagas, och en egendomlig historia, full av svek och lögner, kommer i ljuset.


Tankar om titel och omslag

En väldigt ovanlig och fantasifull titel som gjorde mig väldigt nyfiken. I efterhand måste jag säga att det är en riktigt passande titel.

Mina tankar om boken
I en grupp på Goodreads skulle vi läsa den här boken i oktober och jag bestämde mig för att haka på. Jag hade inte alls hört mycket om den i förväg, men under läsningens gång såg jag fler och fler inlägg om den och blev mer och mer nyfiken.

I mitt tycke är detta en bok som man inte ska veta alltför mycket om innan man börjar läsa den, jag tror att den är bättre om man får upptäcka allt i takt med att man läser. För det första så gillar jag verkligen huvudkaraktärerna Grace och Tilly, de är riktigt modiga och jag gillade helt enkelt att läsa om dem. Det är ganska så många karaktärer att hålla rätt på, och det tog ett tag innan jag räknade ut hur alla hörde ihop, men läsningen flöt hela tiden på bra och jag gillar sättet den var uppbyggd på och hur vissa händelser hakade i varandra. Jag hade däremot uppskattat en karta över hur karaktärerna bodde i området, tror att det hade hjälpt en del, speciellt i början.

Problemet med får och getter är riktigt snyggt skriven, och framförallt hur man redan från börjar anar att människorna döljer sina egna hemligheter och hur de sakta börjar föras upp till ytan på grund av att Margaret Creasy försvinner.

Det är också lätt att leva sig in i den miljö som Cannon målar upp och se allting framför sig. Det är trivsam bok att läsa och för min del var det omöjligt att räkna ut hur allt hängde ihop, och jag uppskattar att man på slutet inte heller skrivs på näsan, utan får räkna ut det själv.

Problemet med får och getter är en svår bok att genrebestämma, det är dels en uppväxtskildring och dels en kriminalroman men det handlar om så mycket mer också.

3 bra saker med boken: uppbyggnaden, karaktärerna och tempot

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

Här kan ni läsa en smakebit ur boken.

Andra som bloggat om boken är Stories from the city, Mitt bokintresse och Just nu - just här.

6 december 2017

Film: Hundraettåringen som smet från notan och försvann

Handling
Uppföljare om hundraettåringen Allan Karlsson och hans vänner, som nu är rastlösa på Bali efter ett år i lyx. Men när Allan bjuder på den oförglömligt goda läsken Folksoda så blir det fart igen. Inte bara på Allan och sällskapet, men även på hämndlystna gangsters, ryska bekanta från förr och amerikanska CIA.

Filmen är 108 minuter lång och regisserad av Felix och Måns Herngren. I huvudrollerna ses bland annat Robert Gustafsson, Jens Hultén och Iwar Wiklander. Filmen hade premiär 25 d
ecember 2016.

Jag såg filmen 30 oktober.

Mina tankar
För två åt sedan såg jag Hundraåringen, men det dröjde som sagt ett bra tag innan jag satte mig ner och såg uppföljaren. En av anledningarna kan vara att jag blev ganska besviken på den filmen, den var helt enkelt inte vad jag hade förväntat mig.

Jag tycker faktiskt att Hundraettåringen är bättre än den första filmen. För det första så är det en tam apa med i rollistan och många av scenerna innehåller humor som jag i alla fall lockas av. Dessutom så gillar jag handlingen oväntat mycket. Den är väl inte sannolik, men jag gillar hur trådarna knyts ihop mot slutet och att CIA är inblandat när det gäller Allan Karlsson.

Den historiska delen under kalla kriget är underhållande, och jag gillar att en någorlunda vanlig svensk lyckades bli dubbelagent och var högst inblandad i kalla kriget. Sedan dyker också Dagny Carlsson upp, och jag älskar ju henne!

Jag vet att jag har sagt förr att jag inte brukar vara så förtjust i svenska filmer, framförallt komedier, men detta var en trevlig överraskning.


5 december 2017

Veckans topplista v.49: Nobelpriset

Johannas deckarhörna håller i veckans topplista där vi varje vecka ska lista topp fem på ett givet tema. Den här veckan är temat Nobelpriset.

Jag har inte alls läst många nobelpristagare, en av anledningarna kan vara att jag tänker mig att det är för "fin" och svår litteratur för mig. När jag kollade igenom pristagare lite snabbt såg jag att jag hade läst 3-4 stycken vilket inte alls är speciellt många.

Jag tänkte i alla fall göra en lista på fem nobelpristagare jag kan tänka mig att läsa någon gång.

1. Årets nobelpristagare Kazuo Ishiguro får toppa listan. Jag är speciellt nyfiken på Never let me go och jag har tänkt läsa något av honom om inte alltför länge.

2. Jag kan även tänka mig att läsa någon av Alice Munros novellsamlingar. Brukar som sagt tycka om att läsa noveller mellan varven, men nu är det länge sedan jag gjorde det.

3. När Mario Vargas Llosa tilldelades priset för några år sedan satt jag och såg nobelbanketten och hans tal. Jag upplevde talet som väldigt roligt och underfundigt så därför kan jag tänka mig att läsa något av honom.

4. Jag är även nyfiken på Albert Camus, då framförallt Främlingen.

5. Sigrid Undset får avsluta denna lista, har hört mycket om Kristin Lavransdotter och känner mig riktigt nyfiken på böckerna.

Nyfiken på: Yxmannen

Handling
New Orleans 1919. Den beryktade seriemördaren Yxmannen sätter skräck i staden med sina bestialiska mord.

Kriminalinspektör Michael Talbot utreder fallet men har svårt att hitta ledtrådar. Dessutom bär han på en hemlighet, som till intet pris får komma ut. Luca DAndrea, Michaels tidigare chef, har fått i uppdrag av maffian att ta reda på vem Yxmannen är. Nittonåriga Ida jobbar som sekreterare hos en privatdetektiv, och när hon snubblar över ledtrådar som kan leda till avslöjandet av Yxmannens sanna identitet kan hon inte låta bli att på egen hand försöka utreda mysteriet.

Yxmannen bygger på de händelser som skakade New Orleans mellan 1918 och 1919, då en seriemördare härjade i staden. De brev som förekommer i romanen är autentiska och tros ha skrivits av den verklige Yxmannen.
 


Varför jag vill läsa den
Yxmannen låter onekligen som en bok i min stil. Ett snyggt omslag, historisk handling, seriemördare och baserad på sanna händelser. Det kan bara inte gå fel och efter att ha sett många fina recensioner av denna bok står den högt upp på min att-läsa lista.

4 december 2017

Veckoplanering v.49


Läsningen under förra veckan flöt på riktigt bra och jag hoppas att det ska fortsätta den här veckan också. Börjar veckan med en ledig dag, vilket känns skönt, och senare i veckan så väntar helgjobb. I helgen påbörjade jag och avslutade flera böcker.

I helgen påbörjade jag också årets tegelsten Den eviga elden av Ken Follett som har över 800 sidor. Tänker inte stressa mig igenom den, utan kommer läsa ur den när jag har möjlighet.

Jag har också tänkt påbörja månadens icke-skönlitterära bok, Till häst genom Västerbotten av Sven Björklund och Olof Wretling. Känns extra kul då den delvis har lokalanknytning, då jag antar att jag kommer känna igen en hel del orter.

Jag missade den förra bokcirkeln på Facebook, men den här gången ska jag försöka vara med. Då måste jag läsa Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro innan söndagen. Jag hoppas att den går relativt lätt att läsa. Ska hursomhelst bli kul att läsa en nobelpristagare.

Jag hoppas också att jag ska kunna påbörja Let it snow av bland annat John Green och några fler författare. Den ska läsas i en grupp på Goodreads och jag vill börja med den nu för att riktigt komma i julstämning.











3 december 2017

En smakebit på søndag: Jag är ju så jävla easy-going


Det är söndag och 1:a advent så nu tänkte jag vara med på en smakebit på søndag innan det är dags för den traditionsenliga julskyltningen. Smakebiten arrangeras av Astrid Terese.

LÄsningen i veckan har gått ovanligt bra, har läst flera korta och snabblästa böcker. Nu i helgen har jag också påbörjat en riktig tegelsten, men håller också på med en ungdomsbok. Smakebiten kommer att komma från Jag är ju så jävla easy-going av Jenny Jägerfeld. Det är en bok jag har varit nyfiken på riktigt länge och såhär långt är den riktigt bra. Jag gillar speciellt språket i den, även fast det ibland blir väldigt grovt för att vara en ungdomsbok.

Smakebiten kommer från sidorna 92-93.

Jag stirrade på henne. Hon fortsatte att prata men jag hörde inte längre vad hon sa. Inne i min hjärna gasade och bromsade orden, skrek och krockade blodigt med varandra.
Jag sa ingenting.
Ingenting sa jag och det kändes som om jag skulle implodera.
Men jag samlade hela den där kraften och koncentrerade den och mina ögon blev till laserstrålar som jag riktade mot henne, rakt mot hennes glasögon, mot irisen och pupillen därbakom. Precis som jag gjorde när jag var barn. Men linserna i hennes glasögon krossades aldrig. Inte då. Inte nu. 
Jag öppnade ögonen och gick rakt ut i trapphuset. Först där skrek jag. Skrek så det dånade mellan väggarna, hela vägen ner till porten. 


2 december 2017

Månadens bästa bok: november

I november läste jag 7 böcker, och många av böckerna var också riktigt bra. Den bästa boken är ändå självklar och det är Allt eller inget av Simona Ahrnstedt. Jag blir alltid så glad av att läsa hennes böcker och jag vet att jag aldrig bli besviken.


Huset vid havet

Titel: Huset vid havet
Originalets titel: Face the Fire (2002)
Författare: Nora Roberts
Översättare: Klara Lindell
Serie: Three Sisters Island #3
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 2017
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 20/10

Handling
Mia Devlin ved vad det innebär att älska med hela sitt hjärta – och att bli sviken av sin älskare. För många år sedan blev hon och Sam Logan passionerat förälskade, men han lämnade henne utan någon förklaring. Flera år senare kommer Sam tillbaka till ön, nu som ägare av dess enda hotell. Arg, sårad och förvirrad vägrar Mia erkänna att hon fortfarande har varma känslor för honom. Men så småningom behöver hon Sams hjälp för att bryta förbannelsen som vilar över ön och övervinna sin största utmaning någonsin.

Tankar om titel och omslag

Gillar typsnittet på texten och stranden, men tycker inte att kvinnan tillför så mycket. En någorlunda passande titel, men den känns lite för vanlig och svår att komma ihåg då det finns så många böcker som har liknande titlar.

Mina tankar om boken
Så skönt att få avsluta ytterligare en serie, nu mindes jag inte jättemycket från de föregående böckerna men man kom snabbt in i läsningen igen. Huset vid havet är lättläst och underhållande, men i mitt tycke hör dessa inte till hennes bästa böcker.

Mitt problem med de två tidigare delarna och även denna är magi-delen. Det är inte speciellt trovärdigt gjort och deras ramsor känns ganska löjliga. Min upplevelse magin är  att det är något som ett litet barn har kommit på.

Däremot är de delar som inte berör magin väldigt bra gjorda. Jag tycker om att läsa om vänskapen mellan alla tjejerna och det finns gott om humor i dialogerna också som lockar mig att dra på smilbanden. Mias relation till Sam är intressant att läsa om, men jag tycker också att det blev lite väl mycket velande mot slutet.

Jag gillar också att läsa om ö-livet och Mias butik, det låter så himla mysigt och pittoreskt och jag önskar att ön fanns i verkligheten.

Huset vid havet är bra underhållning för stunden, men Nora Roberts har skrivit bättre böcker tidigare.

3 bra saker med boken: lättläst, dialogerna och vänskapen

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Blå dahlia
Den lyckligaste dagen
Doft av rosor
En förtrollad ö
Förföljd av det förflutna
Månskensstranden
Nyårskyssen
Pojkvännen
Som en drömbild
Värdshuset
Ögonblick att minnas

Månadsutvärdering november 2017



Lästa böcker i november:
1. Allt eller inget - Simona Ahrnstedt
2. Orange is the New Black - Piper Kerman
3. De öde fälten - Elly Griffiths
4. Kretsen - Maggie Stiefvater
5. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar - Johannes Anyuru
6. Mordet på Orientexpressen - Agatha Christie
7. Rör mig inte! - Tahereh Mafi

Manliga författare: 1
Kvinnliga författare: 6

Amerikanska författare: 3

Engelska författare: 2
Svenska författare: 2

Antal lästa sidor: 2291
Medelbetyg: 3.8

Snyggast omslag: Mordet på Orientexpressen

Månadens bästa bok: Allt eller inget
Månadens överraskning: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Månadens besvikelse: Kretsen

Kommentar
En hyfsad läsmånad, men jag kan inte låta bli att önska att jag hade hunnit läsa mer. Det var först mot slutet av månaden som jag började få riktigt bra flyt i läsningen igen, men jag hoppas det ska fortsätta i december.

De flesta av böckerna har varit riktigt bra, den största förvåningen är nog Johannes Anyuru. Som sagt tillhör inte det min komfortzon och det är nog den bok som jag kommer komma ihåg längst.

Om månadens bästa: Simonas nya är självklar! Ren läsglädje!
Om månadens överraskning: Inte min komfortzon, men mycket bättre än vad jag trodde och riktig tankeväckande.
Om månadens besvikelse: Fortfarande en bra bok, men hade lite för höga förväntningar.



Filmer och Tv-serier:
12 Gifts of Christmas
The Americans S2E9-S2E13 (säsongsavslutning)
The Big Bang Theory S11E6-S11E8
Brooklyn Nine Nine S5E5-S5E8
The Good Place S2E7
Hawaii Five-0  S5E1-S5E25 (säsongsavlutning)
Ocean's Twelve
Små citroner gula
Superstore S3E6
Young Sheldon S1E2-S1E5


Månadens bästa: Brooklyn Nine Nine
Månadens överraskning: Young Sheldon
Månadens besvikelse: Ocean's Twelve

Kommentar
Blev inte lika mycket film den här månaden, som det har varit tidigare. Tog mig äntligen i kragen och såg filmversionen av Små citroner gula, en riktigt mysig film. Har också börjat med att se en del av Hallmarks julfilmer, de är ju så himla mysiga och jag får verkligen julkänslor av dem.

Blev en hel del serier, som vanligt. De allra flesta är pågående och en del har gått på  uppehåll nu och kommer tillbaka efter nyår. Som vanligt hör Brooklyn Nine Nine till en av favoriterna.

Om månadens bästa: Genuint rolig serie som alltid lyckas få mig att skratta.
Om månadens överraskning: Förvånad att jag tycker så pass bra om den.
Om månadens besvikelse: Tyvärr var uppföljaren inte lika bra som jag hade hoppats. 

1 december 2017

Helgens läsning

Tänkte visa upp vad jag tänker läsa i helgen. Igår kväll läste jag ut Rör mig inte! av Tahereh Mafi, riktigt underhållande och intressant start på en ny serie så nu kan jag påbörja några nya böcker.

Jag har tänkt börja med Grimmen av bl.a. Åsa Larsson. Är riktigt länge sedan jag läste den första delen, men längtar efter att ta tag i denna serie igen. Tror också den är riktigt snabbläst, vilket passar mig bra just nu.

Jag har också tänkt påbörja Jag är ju så jävla easy-going av Jenny Jägerfeld samt Den eviga elden av Ken Follett, som jag nog kommer hålla på med ett tag. 




30 november 2017

Tv-serie: CSI: Crime Scene Investigation säsong 1

Handling
This show follows the nights of the detectives working at the Las Vegas Police Department Crime Scene Investigations bureau. Being the second busiest crime lab in America, CSI officers use the best scientific and technical methods to solve puzzles and catch criminals.

Den första säsongen hade 23 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat William Petersen, Marg Helgenberger, Jorja Fox och George Eads. 

Jag såg klart säsongen 27 oktober.


Mina tankar
Jag brukar tycka  om att se på kriminalserier, men jag hade inte alls hört speciellt mycket om den innan. Det är dessutom en riktig långkörare med 15 säsonger men till slut bestämde jag mig för att se den.

Jag skulle beskriva CSI som en blandning mellan Criminal Minds och Bones, två serier som jag har sett tidigare och där speciellt Bones är min favorit. I den här tv-serien är det brotten som står i fokus, och man får bara mindre inblickar i huvudkaraktärernas privata liv. Just det är på gott och ont för min del, det är riktigt intressant att få följa teamet och hur bevisen tas fram men det blir lite svårt att engagera sig för karaktärerna när man inte får lära känna dem så väl.

Till viss del så märks det att serien börjar ha en del år på nacken, den hade premiär 2001, och tekniken har utvecklas enormt sedan dess. Lite kuriosa om serien som jag tyckte var lite rolig är att all lab-utrusning är fullt fungerande i verkligheten och har donerats eller köpts in.

Jag upplever fallen som välgjorda, även om det tas en del friheter när det gäller vilka befogenheter en som jobbar med bevisningen har och att en del processer påskyndas. Det känns i alla fall som att inblicken i deras arbete är realistisk och jag gillar att se de olika experimenten och hur vänder och vrider på saker och ting.

CSI är inte en actionserie, men alla aspekterna med brottsbekämpningen finns med. Däremot blev jag förvånad över hur pass mörk den är och flera av avsnitten är riktigt obehagliga att se, bland annat Blood drops, som gjorde mig väldigt illa berörd.

Jag upplevde den första säsongen som väldigt stabil, men jag hoppas man får lära känna karaktärerna mer. För att jag ska uppskatta en serie ordentligt krävs ett intresse för huvudkaraktärerna och just nu känner jag inte riktigt så.

29 november 2017

Läsplanering december

Tänka sig att vi snart är inne i december! Det känns som att det var januari alldeles nyss! Den här månaden försökte jag att ha böcker på min planering som är lite mer lättlästa, då jag inte riktigt vet hur mycket tid jag kommer ha till läsning. Det känns som jag kommer ha fullt upp med att försöka fixa julklappar och jobba.

Utöver de böcker som är med på min planering för den här månaden ska jag också försöka läsa de böcker jag inte hann med i november.

Det fördolda av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt hade jag egentligen tänkt läsa redan i maj, men tiden räckte inte till. Hoppas kunna läsa den innan året är slut i alla fall då detta är en serie som jag har varit nyfiken på länge.

Let it snow av Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle är som titeln kanske antyder en bok som utspelar sig i juletid och det passar ju allra bäst den här tiden på året. Den ska läsas i en grupp på Goodreads och jag ser mycket fram emot att läsa den.

Nästa bok jag hoppas hinna med att läsa är Idag är allt av Nicola Yoon. Har hört mycket bra om hennes böcker och jag ser fram emot att läsa även denna.

Med tanke på att december brukar vara en månad då man har ganska mycket att göra och kanske inte lika mycket tid över till annat har jag valt ut en barnbok att läsa också. Jag har tänkt läsa Grimmen av Åsa Larsson, som är den andra delen i serien Pax. Jag läste den första för drygt två år sedan, men minns förvånansvärt en hel från den.

Månandens icke-skönlitterära bok är dessutom en bok med lokal anknytning och det är Till häst genom Västerbotten av Sven Björklund och Olof Wretling. Har lyssnat en del på Mammas nya kille och även en del av deras andra produktioner så detta ska bli riktigt intressant! Ska bli kul att läsa hur de reser runt i Västerbotten och ta del av deras upptäckter.

Jag har också  tänkt försöka ta mig an årets nobelpristagare Kazuo Ishiguro och då har jag tänkt läsa Återstoden av dagen. Den ska dessutom diskuteras i en bokcirkel på Facebook och jag hoppas att jag hinner läsa den och kan vara med då. Ska bli riktigt spännande att läsa en bok av honom!

Den sista boken som jag planerar in har länge varit en riktig snackis, men jag har varit osäker på om jag ska läsa den eller inte. Nu har jag bestämt mig för att läsa Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Har hört så mycket om dessa böcker och de har ju verkligen tagit världen med storm och jag ser fram emot att bilda mig min egen uppfattning.


28 november 2017

Nyfiken på: Flora Banks förlorade minne

Handling
Flora Banks lider av svår minnesförlust. Hon minns ingenting från dag till dag, hennes armar är fullklottrade med saker hon inte får glömma. Så kysser hon någon hon inte borde kyssa. Det är det första hon kommer ihåg sedan hon var tio år. Men han är borta. Flora blir besatt av att hitta killen hon kysste och sökandet tar henne ut på en farlig resa.
För vem kan man lita på när man inte ens kan lita på sig själv?


Varför jag vill läsa den
För det första så älskar jag titeln på boken och handlingen låter inte så dum heller. Hela temat kring minnesförlusten låter spännande, men samtidigt lite obehagligt. Som sagt, väldigt nyfiken på denna fast jag har på känn att det är en bok som blir bättre om man inte vet så mycket om den i förväg.

Veckans topplista v.48: Höstens bästa

Johannas deckarhörna håller i veckans topplista där vi varje vecka ska lista topp fem på ett givet tema.Den här veckan är temat höstens bästa. Jag har hunnit med att läsa en del böcker i höst, men känner att kvalitén har varit väldigt varierad. En del av böckerna har varit riktigt bra, medan en del har varit ganska så medelmåttiga. Men en topp 5 ska jag kunna klara av!

1. Allt eller inget av Simona Ahrnstedt. Som jag väntat på boken och mina höga förväntningar infriades med råge.

2. Fyra dagar i Kabul av Anna Tell var en olidligt spännande bok som jag sträckläste. En riktigt lovande debut dessutom.

3. Alla En ö i havet-böckerna av Annika Thor. Detta var en omläsning som lästes i samband med en read-a-long och jag älskade böckerna ännu mera nu.

4. Farewell to the East End av Jennifer Wort, den tredje och avslutande delen av hennes memoarer. Riktigt gripande och fascinerande läsning.

5. Den osynlige mannen från Salem av Christoffer Carlsson var en riktigt spännande bok och jag ser fram emot att läsa fler böcker om Leo Junker.

27 november 2017

Veckoplanering v.48


Man tycker att jag borde lära mig det här med veckoplanering, jag är alltid alldeles för optimistisk när det kommer till att planera min läsning. Den här veckan börjar med en ledig dag från jobbet och jag har inte heller några speciella planer, annat än att tvätta.

Jag har en hel drös med böcker som jag hade tänkt hinna läsa i november och det är tveksamt om jag kommer hinna läsa dem innan december tar vid, men jag tänker försöka beta av dem först innan jag ger mig på de böcker jag har på min TBR för december.

Under förra veckan läste jag i alla fall ut De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru, den var mycket bättre än vad jag trodde den skulle vara och det ska bli spännande att se vem som tilldelas Augustpriset när jag för ovanlighetens skull har läst en bok som har varit nominerad.

Jag började även på Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie, som jag hoppas att jag ska läsa ut. Jag tycker det är så himla mysigt att läsa hennes böcker och hon lyckas alltid skapa intressanta mordmysterium.

Jag har också tänkt börja med Rör mig inte! av Tahereh Mafi och Jag är ju så jävla easy-going av Jenny Jägerfeld. Två, helt olika böcker som jag fram emot att läsa väldigt mycket.

Jag har också en förhoppning om att påbörja tegelstenen Den eviga elden av Ken Follett.


26 november 2017

En smakebit på søndag: Mordet på Orientexpressen


Söndag eftermiddag och jag har slutat jobba för den här veckan, så jag tänkte vara med på en smakebit på søndag hos Astrid Terese.

Läsningen i helgen har gått oväntat bra, när jag jobbar helg brukar jag inte kunna läsa så mycket alls, men den här gången gick det över förväntan. Fast det kan bero på boken också. I fredags kväll började jag så smått med Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie, som jag tänkte läsa passande till att filmen kommer ut. Detta är en omläsning, men jag har glömt det mesta från den så det känns som första gången.

Smakebiten kommer från sidan 36-37 där Poirot diskuterar med en man som vill ge honom ett uppdrag.

"Säg ditt pris", sa han bara.
Poirot skakade på huvudet.
"Du förstår inte, monsieur. Jag har haft tur i mitt yrke. Jag har tjänat tillräckligt med pengar för vad jag behöver - och mer därtill. Jag åtar mig numera endast uppdrag som intresserar mig."
"Du är inte lite fräck", sa Ratchett. "Skulle tjugotusen dollar få dig på andra tankar?"
"Nej, det skulle det inte".
"Om du inbillar dig att jag ska betala mer, misstar du dig. Jag vet vad saker och ting är värda."
"Jag också, monsieur Ratchett.
"Vad är det för fel på mitt erbjudande?"
Poirot reste sig.
"Du får ursäkta min uppriktighet, men jag tycker inte om din uppsyn", sa han. Och med det lämnade han restaurangvagnen.



25 november 2017

Öppet hav

Titel: Öppet hav
Originalets titel: - 
Författare: Annika Thor
Översättare: -
Serie: En ö i havet #4
Antal sidor: 199
Utgivningsår: 1999
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 23/10

Handling
Äntligen fred! Kriget är slut och Steffi tar studenten. Nu måste hon bestämma sig för var hon hör hemma. I Sverige, i Wien eller kanske hos släktingarna i Amerika? Steffis val blir inte lättare av att Sven dyker upp, på själva fredsdagen, och känslor hon trodde var döda vaknar på nytt. För Nelli är det enklare. Hon vill inget hellre än att få stanna på ön hos tant Alma och farbror Sigurd. Men vill de ha henne kvar? Hon är ju inte deras barn, inte på riktigt. Kanske är det med Steffi hon ska vara, och med pappa - om han fortfarande lever.

Tankar om titel och omslag

Inte så förtjust i de äldre omslagen, nyutgåvorna är som sagt mycket snyggare. Uppskattar det marina temat på titlarna.

Mina tankar om boken
Sista boken i denna serie är nu utläst och det är verkligen en läsupplevelse. Trots att det är över 70 år sedan andra världskriget slutade är temat högst aktuellt och jag hoppas att detta är böcker som fortsätter att hitta nya generationer av läsare, för dessa böcker är så viktiga.

Jag tror det är första gången jag läser böckerna i en serie så tätt inpå varandra, och i detta fall är det ingen nackdel. Jag hade totalt glömt bort de händelser som  utspelade sig i boken från första gången jag läste den och det kändes som att jag läste den för första gången igen.

Jag har alltid tyckt det har varit intressant att få följa Steffi och Nelli, och framförallt Steffis funderingar över kriget, identitet och sin familj. I Öppet hav får även Nelli tar större plats, vilket är positivt då man får en bättre förståelse för henne. Även bikaraktärerna får utrymme och jag tycker vänskapen mellan Steffi och Maj är så fint skildrad. Sedan har jag över seriens gång blivit riktigt förtjust i Märta och Evert som tar hand om Steffi och relationen mellan dem skildras också på ett fint sätt.

Människorna firar att kriget är slut och Steffi börjar fundera över vad som ska hände efteråt. Är hennes pappa ens vid liv?, ska hon läsa vidare till läkare?, ska Nelli och Steffi stanna i Sverige? Som jag nämnt i recensioner av de tidigare böckerna så är jag så imponerad över hur Thor har skildrat kriget, och att hon inte heller har underskattat läsarna och vågar skriva om krigets hemskheter.

Jag rekommenderar varmt hela bokserien till alla som ännu inte läst den, och i mitt tycke är Öppet hav den bästa delen i serien. Den lyckas på något sätt vara ett vemodigt avslut men också en hoppfull början på samma gång.

3 bra saker med boken: karaktärerna, känslorna och stämningen

Betyg: 5/5

Tidigare läst av denna författare
En ö i havet
Näckrosdammen
Havets djup

24 november 2017

Helgens läsning

Idag har jag varit ledig inför min jobbarhelg, har inte gjort så mycket men man behöver ofta en dag för återhämtning/förberedelse inför helgen. Jag tog lite sovmorgon, sen har jag också börjat förbereda lite inför advent så att det inte ska bli så mycket på en gång. Var också på stan och försöka hitta lite julklappar och få inspiration.

Jag har alldeles nyss läst ut De kommer att drunkna sina mödrars tårar av Johannes Anyuru och jag känner mig ganska så urlakad. Det var en riktig överraskning att jag tyckte om den så pass mycket och det är en bok som jag kommer komma ihåg länge.

Har inte några större planer för kvällen, men tänkte nu visa vad jag tänker börja läsa i helgen. Läsplaneringen för den här veckan känns som vanligt helt orimlig, men är nöjd med att jag hunnit avsluta en bok i alla fall.

Lite senare ikväll ska jag nog börja med, Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie. Ska bli kul att läsa om den och jag har glömt i princip allt från första gången. Det är ju en riktig klassiker och det ska bli kul att få läsa om Poirot igen.

Jag funderar också lite på om jag ska påbörja ytterligare en bok eller inte, kan inte riktigt bestämma mig. Om jag börjar på en till bok så är det Rör mig inte! av Tahereh Mafi.

Film: Mr. Right

Handling
After going through a painful break-up, a woman meets a man who appears to be perfect for her. However, as their relationship develops, she learns that he is a former hit-man. Their new, but genuine, relationship is tested even further as they try to save each other, from his dark past which has come back to haunt him.

Filmen är 95 minuter lång och regisserad av Paco Cabezas. I huvudrollerna ses bland annat Anna Kendrick, Sam Rockwell, Tim Roth och James Ransone. Filmen hade premiär 8 april 2016.

Jag såg filmen 22 oktober.

Mina tankar
Jag valde denna film helt på måfå, men enligt beskrivningen tyckte jag att den lär väldigt underhållande och jag hade inte fel! Det är kanske inte någon speciellt minnesvärd film, men det är som sagt bra underhållning för stunden.

Jag har kommit fram till att jag är väldigt förtjust i Anna Kendrick som skådespelare, hon är väldigt rolig och hon lyckas få en att sympatisera med karaktärer som är ganska dumma och naiva. Även Rockwell gör den manliga huvudrollen bra, och det är svårt att inte charmas av honom fast han är en yrkesmördare.

Filmen är allt annat än sannolik, men ändå så gillar jag den. Det är perfekt underhållning och jag kan skratta gott åt de situationer som karaktärerna befinner sig i. Twisten på slutet är riktigt rolig och jag hade faktiskt gärna sett en uppföljare.


 

23 november 2017

Havets djup

Titel: Havets djup
Originalets titel: -
Författare: Annika Thor
Översättare: -
Serie: En ö i havet #3
Antal sidor: 167
Utgivningsår: 1998
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 20/10

Handling
I snart fyra år har Steffi och hennes lillasyster Nelli varit i Sverige. Steffi går i läroverket i Göteborg. Nelli är kvar hos sin fosterfamilj på ön i havet. När ska kriget ta slut? undrar Steffi. När ska hon få träffa mamma och pappa igen? Hon var bara tolv år när hon skildes från dem på järnvägsstationen i Wien. Nu är hon sexton, på väg att bli vuxen. Hela livet ligger framför henne. Om bara kriget tog slut...

Tankar om titel och omslag

Som jag nämnt tidigare så gillar jag det marina temat på titlarna, men de nya omslagen är betydligt snyggare.

Mina tankar om boken
Jag gillar verkligen att läsa om Steffi och Nelli igen, det är så viktiga böcker som jag hoppas hittar många läsare. Den är minst lika bra, om inte bättre, att läsa som mer vuxen för då reflekterar man nog över andra saker än om man är lite yngre.

Jag mindes inte alls mycket från min första läsning av den här boken för flera år sedan, så  det kändes lite som att läsa den för första gången. Kriget tar mer och mer plats, och man märker folks oro över utvecklingen fast den börjar vända. Att läsa om Steffis tankar om hennes föräldrar och deras situation är så gripande och när hon får de korta breven. Som läsare förstår man att de placeras i läger och hur framförallt fadern försöker att skydda dem från sanningen.

Havets djup handlar en hel del om Steffis och Nellis syskonrelation, Steffi tänker mer på sina föräldrar och sin bakgrund än vad Nelli gör. Steffi känner också ett stort ansvar över att ta hand om sin syster. Deras syskonrelation är intressant att läsa om även fast hjärtat brister lite när man tänker efter vilket ansvar Steffi måste känna fast hon inte ens själv är vuxen.

Som alltid gillar jag att läsa om Steffis vänskap med Maj och hennes familj. Gillar också att läsa om Steffis tid i skolan och hur positivt inställd hon är till sitt lärande och hur ambitiös hon är. Tänker också på den fina lärarinnan Björk som gör allt för att hjälpa henne uppnå sina mål.

Havets djup är lika bra som de föregående böckerna i serien, och jag ser riktigt fram emot att läsa den avslutande delen.

3 bra saker med boken: syskonrelationen, skolan och Steffi

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
En ö i havet
Näckrosdammen

22 november 2017

Tv-serie: Småstaden säsong 1

Handling
Komediserien ”Småstaden” handlar om den lilla staden Larstad (som Karlstad, fast Lars) där Sveriges yngsta och mest ofrivillige kommunalråd Simon Hoffman får i uppdrag att rädda staden ifrån totalt förfall. Frågan är hur han ska klara av den minst sagt komplicerade uppgiften utan varken kompetens eller livserfarenhet.

Den första säsongen hade 8 avsnitt. I huvudrollerna ses bland annat Victor Beer, Emil Beer och Joel Adolphson.

Jag såg klart säsongen 16 oktober.

Mina tankar
Jag och svenska komediserier brukar inte komma överens, tycker sällan det blir speciellt roligt och att det mesta bara faller platt. Jag bestämde mig för att ändå ge denna en chans, och trots att jag inte föll pladask för den så såg jag den ändå till slut för det finns vissa saker som jag gillar.

Själva grundidén är egentligen ganska rolig, om än ganska osannolik. Småstaden innehåller också en del del politisk satir och visar hur en del personer med mycket pengar och makt kan komma undan med i princip vad som helst. Gillar kängan mot Trump, den hade jag faktiskt roligt åt.

Sedan är jag också riktigt förtjust i Per Andersson, det lilla av vad jag har sett av honom. I denna serie spelar han journalist och gör det med bravur. Moppebilen tillför det lilla extra. Även Pia Johannson som spelar den korrupta politikern gör ett riktigt bra jobb.

Det som jag däremot har svårt för är att serien försöker vara så rolig, att det som borde vara just roligt inte blir det. Det blir som så ansträngt och allting bara faller.

För att sammanfatta mina tankar så är det väl en okej serie men jag inser mer och mer att svensk komedi inte riktigt är min typ av humor.

21 november 2017

Veckans topplista v.47: Böcker jag inte tyckt om 2017

Johannas deckarhörna håller i veckans topplista där vi varje vecka ska lista topp fem på ett givet tema.Den här veckan är temat böcker jag inte alls tyckt om 2017.

När det kommer till böckerna som är med på min lista handlar det nog mycket om att jag har haft för höga förväntningar på böckerna och blivit besviken över att de inte levde upp till dem, men det handlar också om att en del gånger hade jag nog förväntat mig att det  var en annan typ av böcker. Böckerna passade helt enkelt inte mig, men jag är säker på att det finns många som kan tycka om dem ändå. Är lite nervös över att publicera denna lista då flera av dem är ganska så populära böcker.

1. Ally Hughes har sex ibland av Jules Moulin.

2. Midnattssolens timme av Cecilia Ekbäck.

3. Twilight-serien av Stephenie Meyer.

4. The Geography of You and Me av Jennifer E. Smith.

5. Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George

Nyfiken på: Barnen på Svartbäckens sanatorium

Handling
Saga måste tillbringa sommarlovet hos sin farfar som hon inte känner. Han är den kände skräckboksförfattaren Alvar Vigelius, en butter man som numera huserar i den stora disponentvillan i Svartbäcken. En ort ingen frivilligt vill stanna i. Och inte heller han är särskilt förtjust i att ha sin 13-åriga sondotter hos sig hela sommaren.

Vad Saga inte vet är att i Svartbäcken vilar en kuslig hemlighet som kommer föra henne till en glömd gravplats, en död pojke som går igen och ett gammalt sanatorium ...Med hjälp av sin nya kompis, Teo, försöker Saga lösa den gamla gåtan.


Varför jag vill läsa den
Det är inte så ofta jag läser böcker som är tänkta till de yngre läsarna, men denna tycker jag verkar riktigt spännande och kuslig. Och det finns ju faktiskt barnböcker som fukar lika bra för vuxna också. Bara omslaget och titeln får mig att rysa lite av förväntan och jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan jag läser denna.

20 november 2017

Veckoplanering v.47


Jag har ju haft för vana tidigare att bara försöka läsa en bok åt gången, men misstänker starkt att jag kommer få blir lite av en slalomläsare ett tag framöver. Jag har så himla mycket böcker som jag vill läsa just nu, men alldeles för lite tid. Den här veckan jobbar jag dessutom helg, men hoppas hinna med en del ändå.

Först och främst vill jag läsa ut den bok jag började på i helgen, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Den känns väldigt lättläst, men jag känner mig också ganska så förvirrad men jag hoppas att det ska klarna.

Jag hoppas också att jag ska hinna börja med en del andra böcker, dels Rör mig inte! av Tahereh Mafi. Har bläddrat lite i boken och den verkar ju lättläst. Har också tänkt påbörja Jag är ju så jävla easy-going av Jenny Jägerfeld, som dessutom har tilldelats årets Astrid Lindgren-pris. Känns också skönt att få varva lite tyngre böcker, med mer lättlästa.

Jag har också tänkt påbörja Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie. Har ju läst den en gång förut, men har glömt väldigt mycket av den. Jag minns egentligen bara känslan av att läsa den så det ska bli kul att se vad jag tycker vid denna omläsning.

Till den här månaden hade jag också planerat in årets tegelsten Den eviga elden av Ken Follett. Ser fram emot att läsa den tredje delen om Kingsbridge, samtidigt som jag nu känner att storleken är lite avskräckande. De andra böcker har dock varit lättlästa och jag hoppas att denna är det också. Däremot verkar persongalleriet spänna över flera sidor...


19 november 2017

En smakebit på søndag: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar


Söndag morgon och nu tänkte jag vara med på en smakebit på søndag, som nu arrangeras av Astrid Terese på Betraktninger.

Den här helgen har jag bara tagit det lugn och inte alls gjort mycket, men det är skönt att få koppla av ibland. Det enda jag ägnade mig åt igår var att göra ingefärahots så nu har jag för ett bra tag framöver, inbillar mig i alla fall att det hjälper.

Jag har fortsatt att läsa på Kretsen av Stiefvater och nu har jag bara drygt 100 sidor kvar i den. Igår började jag också med den augustpris-nominerade De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Har läst den första delen, den är lättläst men jag känner mig ganska förvirrad så här långt. 

Smakebiten kommer från sidan 49.

Den rättspsykiatriska regionkliniken Tundra är belägen i utkanten av tätorten Rävlanda, en timmes bussresa från Göteborg, och består av tre byggnader: två äldre tegelhus som uppfördes i början av femtiotalet, och en större femvåningsbyggnad i betong vars tre paviljonger sedda ovanifrån formar bokstaven H - denna lades till under sextiotalets psykiatrireform och dess syfte var, och har förblivit, att fungera som vårdanläggning för nationens farligaste juridiskt sjuka brottslingar. 


18 november 2017

Farewell to the East End

Titel: Farewell to the East End: The Last Days of the East End Midwives
Originalets titel: -
Författare: Jennifer Worth
Översättare: -
Serie: The Midwife Trilogy #3
Antal sidor: 336
Utgivningsår: 2009
Förlag: Phoenix
Utläst: 12/10

Handling
This final book in Jennifer Worth's memories of her time as a midwife in London's East end brings her story full circle. As always there are heartbreaking stories such as the family devastated by tuberculosis and a ship's woman who 'serviced' the entire crew, as well as plenty of humour and warmth such as the tale of two women who shared the same husband! Other stories cover backstreet abortions, the changing life of the docklands, infanticide, as well as the lives of the inhabitants of Nonnatus House.

Tankar om titel och omslag

En väldigt lång titel, men å andra sidan väldigt passande. Gillar omslaget och de två pojkarna.

Mina tankar om boken
Jag är ordentligt förtjust i både tv-serien och de två tidigare delarna av denna serie, men jag gruvade mig lite för att läsa denna avslutande del. Största anledningen är att den tredje inte har blivit översatt och jag var tvungen att läsa den på engelska. Det gick ändå över förväntan, men det tog ett  tag innan jag vande mig vid att läsa en del av dialogerna som är på cockney-dialekten och inte alls liknar den vanliga engelskan.

Den andra delen handlade inte så mycket om själva barnmorskearbetet, det har en större del i den här boken tillsammans med aborter och hur livet i East End förändrades. Jag blir riktigt imponerad över sköterskornas arbete, samtidigt som jag blir väldigt beklämd när man läser om hur levnadsvillkoren för de fattigare var. De bodde i trånga, utdömda hus och hade stora familjer och det tog många år innan de kunde flytta till godkända byggnader. Samma sak kände jag när jag läste om aborter och hur det var olagligt, utan särskilt tillstånd, till långt in på 60-talet. Att läsa om hur kvinnor var så desperata att de gick för att få dem utförda av icke-utbildade och hur många av dem som fick men för livet. Att dessutom tänka å¨att det inte är så hemskt länge sedan gör det hela ännu värre.

Det är som alltid lika intressant att få följa de människoöden som beskrivs i boken, och en del av dem dyker även upp i tv-serien. Jag mindes svagt historien om kvinnorna som hade samma man så jag var tvungen att sätta mig och se det avsnittet sen.

Man får följa olika typer av historier, både de mer glädjefyllda men även de mer sorgesamma. Att läsa om familjen som drabbas av tuberkulos är riktigt jobbigt och hur man på den tiden inte riktigt visste hur det skulle behandlas.

Jag gillar sättet som Worth berättar på, man får följa dels enskilda individer men även samhällsutvecklingen på den tiden och hur t.ex. p-pillret verkligen förändrade saker och ting för kvinnornas fördel. Desssutom är det skildrat med värme och humor.

Det sista kapitlet tyckte jag mycket om, samtidigt som det sorgligt också. Det handlade om hur livet blev för en del av barnmorskorna och nunnorna som verkade i East End och deras viktiga gärningar i ett område som inte hade de bästa förutsättningarna.

Jag kan varmt rekommendera The Midwife Trilogy till alla som är intresserade av kvinnohistoria och spännande människoöden. Och om ni inte vill läsa böckerna, kan ni i alla fall se tv-serien som baseras på dessa böcker.

3 bra saker med boken: människorna man får följa, berättarstilen och att den tar upp kvinnohistorien

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Barnmorskan i East End: en sann berättelse från 1950-talets London
Barnmorskan i East End del 2

17 november 2017

Helgens läsning

Den här helgen är jag ledig och efter jobbet ska jag sätta mig i bilen och köra hem. Läsningen den här veckan har för en gångs skull gått riktigt bra, jag har nu avslutat två av mina påbörjade böcker vilket känns riktigt skönt.

Min huvudbok just nu är Kretsen av Maggie Stifvater, den är ju riktigt lättläst och jag hoppas att jag ska kunna avsluta den i helgen. Jag har egentligen bara börjat på boken och det ska bli intressant att se hur den utvecklas.

Sedan har jag också tänkt börja på en del andra böcker. Jag verkar ha utvecklats till något av en slalomläsare och när jag är ledig tycker jag om att läsa ur olika böcker. De böcker jag nog kommer att börja med i helgen är Rör mig inte! av Tahereh Mafi, klassikern Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie och även De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. K

Känns som en salig blandning av böcker och genres, men variation förnöjer.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...