Kråkornas fest

Titel: Kråkornas fest
Originalets titel: A Feast for Crows (2005)
Författare: George R.R. Martin
Översättare: Louise Thulin
Serie: Sagan om is och eld #4
Antal sidor: 733
Utgivningsår: 2012
Förlag: Forum
Utläst: 16/8

Handling
Efter århundraden av bittra strider råder nu en osäker vapenvila. Robb Stark, Joffrey Baratheon, Renly Baratheon och Balon Greyjoy är alla döda och Joffreys blott åttaårige bror Tommen regerar i Kungshamn under överinseende av sin mor, den maktgalna Cersei Lannister som har många liv på sitt samvete.

Men kampen om makten över de sju konungarikena är inte slut. Stannis Baratheon har farit till Muren, på Järnöarna smider huset Greyjoy nya planer, i Dornien vill huset Martell hämnas prins Oberyns död, medan Brienne, jungfrun av Tarth, beger sig iväg på det omöjliga uppdraget att söka efter Sansa Stark. Och över havet kommer envisa rykten om att draklordens dotter fortfarande lever.

Tiden är kommen för de visa och de ärelystna, för de starka och de svekfulla, för ädlingar och ofrälse, för magiker och mördare, för de rättrogna och de fredlösa. De mänskliga asätarna är inte sena att samlas och nya intriger uppstår och farliga allianser bildas när krafter från det förflutna dyker upp igen i spåren efter strider och kaos, beredda att än en gång ta upp kampen om järntronen.

Tankar om titel och omslag
Har inte så mycket att säga om vare sig titel eller omslag. Jag gillar omslaget, det är mer stilrent och ganska enkelt.

Mina tankar om boken
Det tog ett tag att komma in i boken, men ju mer man läser desto mer intressant blir det. Tempot är ganska varierat och det har nog också att göra med vilka karaktärer man följer.

I Kråkornas fest saknar jag Tyrion och Daenrys, men å andra sidan får jag läsa om Brienne. Cersei är ju inte en speciellt vänlig karaktär, men hon är fortfarande spännande att läsa om och vad hon gör för att försöka få makt.

Som med all fantasy av denna typ är det många karaktärer att hålla reda på samt alla intriger och hur världen ser ut. Det tar en stund i början att komma in i det ordentligt, men jag tycker det går relativt bra när man väljer att lägga mer vikt vid de mer centrala karaktärerna.

Det är svårt att gå in på specifika händelser, men jag gillar allt mer att läsa om alla intriger. Dock ser jag fram emot att i nästa bok få läsa om de karaktärer som inte är med i denna bok. Däremot tror jag det var en fördel att följa vissa utvalda den här gången och få deras historia istället för att man får många karaktärer att hålla reda på och deras perspektiv.

Jag tycker boken var som mest spännande precis när den närmade sig slutet och jag hoppas läsa nästa del om inte alltför länge.


3 bra saker med boken: intriger, spännande och engagerande

Betyg: 3/5

Svärdets makt

Titel: Svärdets makt
Originalets titel: A Storm of Swords (2000)
Författare: George R.R. Martin
Översättare: Louise Thulin
Serie: Sagan om is och eld #3
Antal sidor: 961
Utgivningsår: 2012
Förlag: Forum
Utläst: 11/12

Handling
De sju konungarikena är en värld präglad av vild skönhet och mäktig magi. Men också av förräderi, girighet och ärelystnad, där ädlingar och ofrälse, hjältar och skurkar, fria och slavar kämpar för att överleva och finna sitt öde.
Striderna om järntronen är våldsamma och grymma och kriget fortsätter med oförminskad styrka. Nya allianser bildas och gamla upplöses. Vänner blir fiender och rivaler sluter fred. Intriger och ränkspel men också vänskap och kärlek, mod och offervilja underblåser maktkampen. Joffrey av huset Lannister sitter på järntronen i Kungshamn, en ung och bortskämd pojke som regerar över de sju konungarikena med hjälp av sin ärelystna moder. Hans bittraste rival, lord Stannis, är besegrad. Men Robb Stark, som nu har hela Norden under sig, vinner hela tiden nya framgångar i kriget och spelar ett högt spel i kampen mot Joffrey och huset Lannister.

Under tiden färdas Daenerys stormfödd fram över det blodbesudlade och öde landskapet i östern, en drottning i exil med de tre sista drakarna i världen i sin vård. Målmedvetet samlar hon ihop sina styrkor för att inta Kungshamn och en dag bestiga järntronen för gott.

I en svunnen tid inträffade en våldsam klimatförändring. Somrarna varar i decennier men följs av vintrar långa som en livstid. Längst upp i Norden ligger muren av is, ständigt bevakad av brödraskapet som vigt sitt liv åt uppgiften att skydda de sju konungarikena mot den eviga kölden och okända faror. Långt bortom muren lever rövarna, isolerade från människorna och efter sina egna lagar. Tillsammans med en hord mytiska varelser, vålnader och gengångare, vandrar de nu över Frosttändernas gudsförgätna fjällvidder och vidare söderut.

Tankar om titel och omslag
Jag föredrar det här omslaget. Egentligen inte så uppseendeväckande, men det märks ju att det är fantasy. Jag har dock väldigt lätt för att blanda ihop titlarna på de olika delarna.

Mina tankar om boken
Den här gången blev det inte ett flera år långt uppehåll med att läsa denna bokserie. Förra delen läste jag i juli så det är bara några månader den här gången. Och det är tur för då tror jag man hänger med lite bättre både när det gäller karaktärer och händelser.

Svärdets makt läste jag tillsammans med Camilla. Jag tycker det gick riktigt bra att läsa den och det kändes gå ganska så fort, men det beror kanske på att man läste lite varje dag.

Det är ju som sagt ganska många karaktärer man får ta del av. Jag har svårt att välja ut favoriter då jag tycker att alla tillför något. Det pendlar också under bokens gång. Men det finns några karaktärer som jag alltid tycker är intressanta och det är framförallt Tyrion, Sansa och Daenrys. I den här boken får också Jaime Lannister egna kapitel. Hans kapitel är intressanta om än ganska obehagliga att läsa. Det som slår mig  med hans kapitel är att berättarstilen känns väldigt annorlunda jämfört med de andras.

Jag vill inte gå in alltför mycket på vad som händer, men många har ju säkert sett tv-serien. Vissa händelser har jag hört talas om i populärkulturen men det var intressant att få läsa det själv. Det blir ju väldigt mycket olika intriger.

Bokens tempo varierar också. Det finns sidor där det inte händer så mycket överhuvudtaget och så kan det hända väldigt mycket senare på få sidor. Men överlag tycker jag det är lättläst och mot slutet blir det också väldigt spännande. Nu slutar det ju så att man vill läsa nästa bok nästan direkt för jag känner att jag har ganska många funderingar om vad som ska hända.

Det är en väldigt omfångsrik värld som byggs upp av George R.R. Martin och jag tycker också i regel att miljöskildringarna är bra. Det är lätt att se händelser och miljöer framför sig.

Nu har jag ju ännu inte sett tv-serien då jag tänkt läsa böckerna först, men läsningen gör mig ju såklart riktigt sugen på att börja med den.

3 bra saker med boken: världen. spännande och intriger

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Kampen om järntronen
Kungarnas krig

Kungarnas krig

Titel: Kungarnas krig
Originalets titel: A Clash of Kings (1998)
Författare: George R.R. Martin
Översättare: Louise Thulin
Serie: Sagan om is och eld #2
Antal sidor: 753
Utgivningsår: 2006
Förlag: Forum
Utläst: 17/7

Handling
Den natt drakarna föds brer kometens svans ut sig över gryningen, röd som blod och eld, praktfull och skrämmande på en och samma gång. Likt ett nysmitt svärd med glödhet klinga river kometen upp ett sår på himlen och förebådar en ny tidsålder. Sedan kung Robert dött betraktar sig hans bror Stannis som arvtagare till järntronen. Men han är inte ensam om sina anspråk. Det råder kaos i de sju konungarikena och de olika släkterna är beredda att slåss om makten. Det pågår ett krig där man inte kan lita på någon. Brodermord, blodskam och svartkonst, en prinsessa förklädd till tiggarpojke, en livmedikus som besitter ett dödligt gift och stråtrövare som lämnar bergen för att hemsöka dalen. Ett krig där segern går till den som äger det vassaste stålet och det hårdaste hjärtat och där döden vandrar i natten. När kung slåss emot kung darrar landet i fasa. 

Tankar om titel och omslag
Jag lånade min bok och har därför en äldre utgåva, tycker de nya pocketomslagen är betydligt snyggare. Sedan gillar jag också de engelska originaltitlarna bättre. Det här omslaget skriker verkligen fantasy, men det får mig inte direkt sugen på att plocka upp boken.

Mina tankar om boken
Det är länge sedan jag läste den första delen i denna serie. Var tvungen att kolla upp det med hjälp av bloggen och det visar sig att det är ganska precis tre år sedan. Så med det sagt så har jag ju hunnit glömma en del, men hittade bra sammanfattningar på internet.

Det tog ett tag för mig att komma in i boken, mest beroende på att jag glömt mycket och att det är en hel del karaktärer att hålla reda på. Dock blev den lättare att läsa ju länge in i boken jag kom så mot slutet gick det ganska fort.

En anledning till att jag ändå tycker det går bra att läsa boken är också att jag blivit något mer van vid att läsa epic fantasy och att jag finner ett nöje i att läsa om fiktiva karaktärer som kämpar om makten. Jag har också blivit mer van vid att läsa om politik och intriger. Sedan hjälper persongalleriet också till för att hålla reda på karaktärerna bättre.

Jag hör till en av de få(?) som inte sett tv-serien än, men har tänkt läsa några böcker först innan jag ger mig på den. Jag har fått för mig att jag alltid måste läsa böckerna först, vilket ibland ställer till problem.

Jag vill påstå att dessa böcker känns som en enda lång berättelse och att böckerna gynnas om man inte låter det gå alltför länge mellan att man läser varje del. Denna bok tar vid där den förra slutade och det hinner hända en hel del på dessa dryga 700 sidor.

Det är en intressant värld som Martin skapar, och den blir också allt större och mer invecklad i denna bok. Att man dessutom får följa olika karaktärer gör att intresset hålls vid liv i stort sett genom hela boken. Såklart är vissa karaktärer mer intressanta än andra, i denna bok tyckte jag att Bran och Theon drog ned tempot något medan jag tyckte det var väldigt spännande att läsa om Sansa, Tyrion och Catelyn.

Jag vill allra helst inte gå in på specifika saker som händer i denna bok. Däremot kan jag säga att det är en underhållande och spännande serie att läsa och att jag ser fram emot att fortsätta läsa den och senare också se tv-serien.

3 bra saker med boken: följa olika karaktärer, intressant värld och spännande

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Kampen om järntronen

Kampen om järntronen

Titel: Kampen om järntronen
Originalets titel: A Game of Thrones (1996)
Författare: George R.R. Martin
Översättare: Louise Thulin
Serie: Sagan om is och eld #1
Antal sidor: 736
Utgivningsår: 2006
Förlag: Forum
Utläst: 18/7

Handling
Robert Baratheon och Eddard Stark befriade en gång i tiden de sju konungarikena från den galne draklorden, och det blev Robert som besteg järntronen medan Eddard drog sig tillbaka till sitt Vinterhed. 


Efter en lång tid av fred samlar sig kung Roberts fiender både i Norden och i Södern. Hans närmaste rådgivare har dött under mystiska omständigheter och till och med hans egen drottning smider i hemlighet onda planer. Kung Robert ber Eddard Stark om hjälp och Eddard och hans familj dras obönhörligt in i maktspelet kring järntronen. Intrigerna leder till ett regelrätt krig mellan olika ätter och deras lorder.


Men det största hotet mot kung Robert är draklordens två barn, en son och en dotter som nu har vuxit upp. De lever i exil och har fått en fristad hos hövdingen över Dothrakiens grässlätter. Med hjälp av honom och hans fyrtiotusen krigare ska åter en ättling av drakens blod härska över de sju konungarikena. Men kampen om järntronen har bara börjat

Mina tankar
Hela Martins serie har verkligen hypats upp, inte minst sedan tv-serien kom. Men jag är ju en sådan person som vill läsa böckerna först för att sedan kunna se tv-serien och jämföra. Jag var faktiskt lite oroligt när jag började läsa Kampen om järntronen, dels har hans böcker blivit hyllade och för att sen är ju boken väldigt tjock också. Och när jag började läsa upptäckte jag hur många personer som finns i persongalleriet och det är inte lite!

I början undrade jag verkligen hur det skulle gå när det blev så många personer som introducerades, och appendixet upptäckte jag inte förrän efter jag hade läst ut boken. Men rätt så fort kom jag in i boken och jag fängslades verkligen av handlingen och den värld han har byggt upp, som mycket påminner om den medeltida, men med en hel del tvister.

Jag tycker verkligen om hur boken är uppbyggd och hur man får följa olika karaktärer från olika hus och hur de växelvis berättar. Jag har svårt att utse någon favorit, men de kapitel som jag tyckte bäst om var Tyrions, Daenrys och Jons. Jag tycker också om att man inte kan lita på karaktärerna fullt ut.

Kampen om järntronen är väldigt mycket politik, intriger och maktkamp. Sen handlar den rätt så mycket om ära också. Jag blev förvånad över hur pass spännande jag tyckte att boken var, då jag inte har något större intresse för politik och liknande.

Trots sin storlek är den relativt lättläst och jag ville verkligen hela tiden veta mer, om karaktärerna om världen och de utmaningar de ställs inför. Det hindrar dock inte att jag tycker att den bitvis är seg för att det sedan ska hända hur mycket som helst på få sidor. Sen tycker jag också att den känns rätt så mastig och efter att ha läst den känner jag att jag måste vänta ett tag med att läsa fortsättningen.

Jag uppskattade verkligen Kampen om järntronen och hör nog till mina bättre böcker som jag läst i år, men det är något som saknas för att jag ska kunna ge den det högsta betyget, men jag kan inte heller säga vad det är som fattas.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

George R.R. Martin ingår i min Boktolva 2016.