En Läsningsenkät

1. Ljudbok eller bok i handen?

Definitivt bok i handen! Jag klara inte av ljudböcker. Om jag bara ska lyssna blir jag distraherad av allt möjligt annat! Koncentrationen funkar inte där!

2. Pocket eller inbunden?

Måste säga att jag föredrar inbunden, det är så jobbigt att läsa pocket.

3. Påhittat eller verklighetsbaserat (fiction/non-fiction) ?

Jag älskar påhittat, men jag säger inte nej till en bok som baseras på verkliga händelser.

4. Harry Potter eller Twilight?

Har inte ens läst Twilight och inte heller hela Harry Potter-serien. Men skulle nog säga att jag föredrar Harry Potter.

5. Fantasivärld eller vår värld?

Helst vår värld, men kan någon enstaka gång läsa fantasy. Men en blandning av båda går också bra! 

6. Kindle, Ipad eller annat?

Har inte testat Ipad m.m. och håller mig till den klassiska boken med glädje!

7. Låna eller köpa böcker?

Jag har inte ekonomin att klicka hem eller köpa en massa böcker. Böcker som jag vinner eller får i preent tar jag mer än gärna emot. Är ett stort biblioteksfan och älskar att gå utefter raderna och få nackspärr av att titta på alla böcker!

8. Bokhandlar eller Online?

Som sagt köper jag inte så mycket, men här är det ändå fifty-fifty. Tycker om att sitta och titta på böcker på datorn medans det också kan vara minst lika roligt att gå och känna på alla böcker.

9. Ensamstående bok eller trilogi?

Svår fråga... Kan läsa trilogier och serier ibland, men tror jag föredrar ensamstående böcker. 

10. Tjock eller tunn bok?

Den optimala boken är mellan 300 - 400 sidor. Ibland (ofta) stöter jag på tegelstenar som bara måste läsas.

11. Romans eller action?

Både och såklart!

12. Mysa under filt eller steka i solen?

Under filten! Gillar inte att bli bränd och se ut som en tomat!

13. Varm choklad eller latte?

Är inte en kaffemänniska och föredrar att inte dricka eller äta medan jag läser. Om man måste välja så blir det nog helst te eller lite varm choklad.

14. Läsa recensioner eller bilda egen uppfattning?

Jag bildar helst min egen uppfattning, men ibland måste jag bara läsa recensioner.

Citatet v. 8

Nu läser jag Törnfåglarna av Colleen McCullough och tänkte att jag skulle dela med mig av ett fint citat som jag hittat. Hittills är boken hyfsad, men känner att jag inte riktigt kommit in i den. Citatet handlar om när Meggie försöker vänja sig med att hennes favoritbror Frank lämnat familjen. Citatet kommer från sida 104.

"Och efterhand tonade minnet av honom bort, som minnen gör, även hos dem som älskade honom" 

Det femte barnet - Doris Lessing

Originalets titel: The Fifth Child
Författarre: Doris Lessing
Översättare: Annika Preis
Antal sidor: 151
Utgivningsår: 1988
Förlag: Bokförlaget Trevi AB

Första meningen: "Harriet och David träffades på en firmafest som ingen av dem hade haft någon större lust att gå på, och båda visste ögonblickligen att det här var vad de hade väntat på."

Harriet träffar David Lovatt i ett fum fyllt av människor på en byggnadsfirmas julparty. Båda vet genast att de är skapta för varandra. David har aldrig varit road av att byta partner. Harriet är oskuld. De gifter sig efter en kort tid och är båda helt inställda på att skapa en idyll med många barn och öppen dörr för släkt och vänner. Harriet föder barn efter barn och deras stora viktorianska hus genljuder av skratt, doftar av mat och hembakt bröd och är fyllt av liv och lyckliga barnröster. Men allt detta kräver pengar och arbete. När Davids arkitektlön inte räcker tar de ganska ogenerat emot pengar av hans far och arbetskraften tillhandahåller Harriets mor som får vänja sig vid att allt oftare rycka in.
   Harriett och David lever i sin idyll omedvetna om allt annat. Ända tills Harriet vntar det femte barnet. Det är inget lyckligt havandeskap som de fyra tidigare. Det är en mörk, ödesdiger kraft som kommer in i familen när Ben föds. Från det ögonblicket kan allt hända och det som häner innebär oerhörda förändringar.

Doris Lessing, som ständigt väner sin monumentala talang som författare mot nya utmaningar, har här skrivit en parabel om det goda kontra det onda, om effekten av att ta vad man vill ha och tvingas betala vad det kostar. En modern saga om man så vill, en skräckberättelse som, en gång läst, aldrig upphör att sysselsätta tankarna och ställa existensiella frågor.

Tänk att man har läst något av en nobelpristagare nu! Känns ganska roligt, med tanke på att vissa av dem skriver otroooligt långt och krångligt. Denna bok kändes lätt att läsa och hade ett snabbt tempo. Jag vet inte vilken genre jag ska märka den med, kanske thriller, skräck eller drama. Jag menar, boken börjar ju så bra, hoppfullt och man VET att katastrofen obönhörligt närmar sig, och ändå så vill man inte riktigt tro det.
   Det som jag kan tycka förstör min läsupplevelse lite yttepytte är att det inte finns några kapitel, bara stycke, på stycke, på stycke. Det blir efter ett tag långrandigt och man vet inte när man kan lägga undan boken.

Jag tycker det är skrämmande och intressant att ett enda litet, visserligen ett "ont", barn kan splittra en familj så fullständigt. Jag tvivlar inte på att detta sker utanför böckernas värld, och ändå känns det så hemskt.

Nu vet ju jag att det finns en andra, fristående del om Ben så nu har jag ännu en bok i mängden som måste läsas!

Mitt Betyg: 6/10

Nomaderna - CJ Vallgren

Originalets Titel: -
Författare: Carl-Johan Vallgren
Översättare: -
Antal Sidor: 443
Utgivningsår: 1987
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Första meningen: " Allt detta sammanställer jag givetvis långt senare... långt efteråt... och (avståndsmässigt) långt ifrån ödets första källa och geografiska gravitationsort... - vid ett fönster i ett rum i ett mycket gammalt munkkloster i en ännu äldre stad."

"Men nu sitter jag i ett fuktigt stenavgränsat rum som ekar av gamla rabblande böner och mantran, ett rum som samtidigt inrymmer spöken från ganska nyligen passerade NU. Tablastrummaren och hans kvinna finns överallt kring mej och i mej... tillsammans med andra, juden, häxan, utbölingen, kvinnan med barnet - för att nämna några bland de många, många, många. Ni tror mej inte? Ni tar mej möjligen alltför bokstavligt? ... Gör er inga falska förhoppningar, inga naiva bilder och föreställningar... Den här historien är bara en historia... men den har lett mig hit till den punkt (och det exakta ögonblick) där jag befinner mig nu. Arma dårar som tror att man endast själv väljer sina vägar."

Bland övervintrande hippies i Goa rör sig Jonathan Brygge, en ung svensk på jakt efter stoff till en roman. Men snart dras han in i en virvel av groteska och fruktansvärda händelser, som han inte längre är herre över. Och nu blir skrivandet blodigt allvar - allt i denna Vanvettets Vaudeville måste han fästa på papper, för att rädda sig själv, för att överleva.

Carl-Johan Vallgren är född 1964 och Nomaderna är hans debutroman. 

Nu ska jag på något sätt försöka kommentera och ge ett betyg på den här boken. Lättare sagt än gjort. Det märks att Nomaderna är CJ:s debutroman om man jämför med till exempel Kunzelmann och Kunzelmann.  Men någonstans finns ändå kännetecknen där. Jag tycker att boken är hyfsat lättläst, särskilt i början och slutet, och man slukas nästan in i berättelsen. Det som jag tycker än jobbigt med boken är att den är så OSAMMANHÄNGANDE. Visst dyker det upp kopplingar och sammanhang, men man måste som hänga med hela tiden, även när det mest är svammel.

Däremot så tycker jag att han tecknar miljöerna i Indien och Nepal på ett vackert, nästan poetiskt sätt. Det är nästan så att man kan se dem framför sig. En liten tanke söm dök upp i mig när jag läste boken var om den är självbiografisk i vissa delar, i vissa stycken dyker "jag" upp istället för Jonathan. Men är det verkligen möjligt att CJ reste till Goa när han knappt hade fyllt 20?

Mitt Betyg: 4,5/10

Dålig Uppdatering!!

Vill bara be om ursäkt för den dåliga uppdateringen som har varit! Har tyvärr hamnat i en period när jag inte har haft tid att läsa så mycket, eftersom jag just har kommit tillbaka till skolan efter praktiken och därför har en massa uppgifter i medicin och svenska och engelska och hälsa och vård....

Ska ta tag i saken nu och försöka läsa och uppdatera mer!

Söndagscitatet v. 3

 Den här veckans söndagscitat kommer från boken Nomaderna.

" För mej var han bara Eight Finger Eddie, ett namn, ett ansikte, en historia." (sid. 47)

Jag är inte riktigt säker på varför jag valde detta citat, kanske för att just ett namn... osv på något sätt liksom griper tag i mig. Det låter som så himla poetiskt och vackert.

Svärdet Och Spiran - Ken Follett

Originalets titel: The Pillars Of The Earth
Författare: Ken Follett
Översättare: Gunilla Lundborg
Antal Sidor: 1063
Utgivningsår: 2008
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Första meningen: "Småpojkarna var där i god tid före hängningen."

I 1100-talets krigshärjade England dras staden Kingsbrige motvilligt in i den blodiga konflikten mellan kungen och hans stormän. Allt invånarna vill är att leva sina liv, så gott det går i en tid präglad av hungernöd och krig. Allt prior Philip vill är att få bygga sin katedral. Med sig har han byggmästaren Tom, besatt av katedralbygge och kärleksdrömmar. Mot sig har de maktens män - brutala som riddar William eller baksluga som biskop Waleran. Det tar en mansålder att bygga kristenhetens högsta katedral. Men varken missväxt eller inbördeskrig kan hejda Philips och Toms drömmar om en bättre och tryggare värld för alla.

Med andlös spänning och stor kunskap återskapar thrillermästaren Ken Follett de medeltida byggmästarnas myllrande värld och skildrar krig och kärlek i en tid som kan te sig fjärran vår, men vars människor tärs av samma begär och behov som vi.

"Läs själva. Det här är en roman man riktigt förlorar sig i." (Cosmopolitan)

Jag bara älskar den här boken! Den har nästan allt: kärlek, svek, död, spänning och oförglömliga karaktärer. Först trodde jag att boken skulle vara svår att läsa, på grund av hur tjock den är, men det var den inte alls, den var lätt, rolig och spännande att läsa. Jag tycker att karaktärerna är spännande och färgstarka. Min favoritperson i boken måste vara Aliena, jag beundrar hennes mod och styrka.

Det enda som jag tycker är dåligt med boken är att Follett använder sig av en massa byggnadstekniska termer. Jag vet att de behövs för att beskriva katedralbygget, men jag tycker den blir lite småtråkig av att läsa klerestoriet, arkader, gallerier, stävpelare och allt vad det nu är.

Jag förundras av hur många starka och självständiga kvinnor det fanns under medeltiden. Jag måste säga att jag blev lite förvånad när jag läste om Ellen och Aliena, de var ju så starka! Jag bara förutsatte att det var männen som hela tiden styrde och ställde, men så var det ju inte alls!
   En annan sak som jag tänkte på var relationen/erna mellan Tom, Alfred och Jack. Jag förstår inte hur Tom hela tiden kan stå på Alfreds sida, när det (enligt mig) är Jack som hela tiden har gjort det rätta även om han har provocerat Alfred. Jag blir så irriterad! Men till slut känns det ändå som om Tom faktiskt inser att Jack är hans son mer än Alfred.

Mitt betyg: 10/10

Söndagscitatet v. 2

Nu läser jag Svärdet Och Spiran av Ken Follett och tänker nu dela med mig av ett citat från den.

" Trots att du har gjort så mycket som kunde skada Den gråtande madonnan verkar det som om Gud ändå vill använda den som redskap för att åstadkomma mirakel." (sid. 797)

Jag valde detta citat därför att  jag började fundera om det verkligen fanns/finns mirakel som inträffar när man rör något heligt. Själv så är jag tveksam till detta, jag tror inte att man kan bli "frisk" eller "helad" genom beröring. Jag tror mer på att man blir frisk (eller helad) genom olika former av psykisk, medicinsk eller social hjälp.

Vad tror du?

Snyggast Bokomslag 2012

 2012 bästa bokomslag har valts av Bookpage och här är mina favoriter:
3. Jag tycker detta omslag är roligt och lite annorlunda:

2. Jag tycker att det här är ett väldigt vackert omslag och påminner mig om min resa till Kreta för 1,5 år sen:

1. Detta måste vara det absolut finaste och bästaste omslaget. Jag bara älskar kameran!

                                    
                                      Vilka är era favoriter?

Tematrio - klassiker

Lyrans Noblesser tematrio handlar denna vecka om klassiker. Vi ska berätta om klassiker som vi har läst, vill tipsa om eller klassiker som vi vill läsa. Jag har svårt att veta/förstå vilka böcker som räknas till klassiker men nu har jag gjort ett urval.

Min första klassiker är en bok som jag har läst och det är "Stolthet Och Fördom" av Jane Austen. Jag läste den för några år sedan, men minns fortfarande boken mycket väl. Jag tycker att det ålderdomliga språket bidrar till att boken är så charmig. Jag kan också fascineras av att vi människor inte har förändrats särskilt mycket under tidens gång och "Stolthet Och Fördom" skulle lätt kunna vara en modern (vilket den också är) bok.

Min andra och tredje klassiker är böcker som jag skulle vilja läsa. Jag tycker att "De Tre Musketörerna" av Alexandre Dumas den äldre, är en klassiker. Jag känner till handlingen lite grann och det pratas ju i till exempel i olika TV-serier om karaktärerna och jag har definitivt lust att läsa den.

Den tredje ( och tyvärr den sista) klassikern är faktiskt "Brott Och Straff". Det enda skälet till att jag skulle vilja läsa den är just för att det är en sån klassiker.