En smakebit på søndag: Flickan med snö i håret

Söndag och dags att vara med på en smakebit på søndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Det här ännu inte dykt upp någon smakebit hos henne, men  jag tänkte ändå dela med mig av en.

Den här helgen har jag tagit det lugnt och har till och med hunnit läsa en del. Har inte heller känt mig helt hundra, så jag hoppas att jag inte blir sjuk. Det skulle vara dålig timing! Idag får vi se lite hur vädret blir, om vi kanske ska fara ut en sväng eller köra lite skoter.

Igår läste jag äntligen ut Katherine Webbs Carolines arv, den var riktigt bra om än lite seg i starten. Igår kväll började jag lite grann på Flickan med snö i håret av Ninni Schulman. Har inte hunnit så långt än, men det lilla jag har läst verkar riktigt lovande.

Vill också uppmana er att rösta i en omröstning som jag har, ni kan läsa mer och rösta HÄR.

Smakebiten kommer från början av boken, sidan 7.

Han behövde bara öppna bagageluckan, knyta upp repet runt hennes smala vrister och peka mot stugan för att få henne att börja röra sig uppför backen. Inga protester. Ingen gråt. Hon hade väl gett upp redan. Eller så orkade hon inte skrika längre. Skymningen föll snabbt. Sjön, som han mindes att man brukade skymta mellan björkarna nedanför uthuset, syntes inte, men han hörde skotrarna där ute på isen. Minst två stycken måste det vara som körde kors och tvärs över sjön. Det hade han inte räknat med. Små snöflingor landade i hennes hästsvans och han märkte att hon hade svårt att hålla balansen med händerna bundna bakom ryggen. Fastän hon var så späd brast skaren flera gånger under henne. Men hon sa ingenting, stönade bara tyst.