20 februari 2016

Kvinnan på tåget

Titel: Kvinnan på tåget
Originalets titel: The Girl on the Train (2015)
Författare: Paula Hawkins
Översättare: Jessica Hallén
Serie:-
Antal sidor: 396
Utgivningsår: 2015
Förlag: Massolit
Utläst: 8/2

Första meningen: "Det ligger en hög med kläder vid sidan om rälsen."

Handling
Alkoholiserade och arbetslösa Rachel tar tåget samma tid, varje dag. Varje dag stannar tåget till vid samma signal och varje dag betraktar Rachel det unga paret i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv perfekt. Men en dag ser hon ut genom tågfönstret och upptäcker något som skakar om henne totalt.


Ett par dagar senare vaknar Rachel, bakfull med ångest och minnesluckor, och får via nyheterna veta att Jess har försvunnit spårlöst. Hon kan inte släppa tanken på att hon själv har information om försvinnandet och när polisutredningen inleds börjar Rachel göra egna efterforskningar.

Mina tankar
Kvinnan på tåget har ju verkligen tokhyllats i bokbloggsvärlden och jag var intresserad av att läsa boken redan när den kom ut. Jag hade väldigt höga förväntningar innan jag började läsa den och jag kan säga att jag inte är besviken.

Jag upplevde att boken hade en rätt så lång startsträcka och det tog ett ganska bra tag innan jag kom in i boken, det beror nog tills viss del på att den är skriven i dagboksform utifrån 3 olika kvinnors perspektiv. I början är det inte heller kronologiskt, utan det hoppas en hel del i tid och rum och gjorde det svårt för mig att få grepp om alltihop.

När jag väl kom in i boken så blev den galet spännande och jag ville verkligen inte sluta läsa, dock kan tycka att mittendelen blev lite seg ibland och att avslutet kändes rätt så abrupt. Karaktärerna är intressanta och även om jag har svårt att känna med de och förstå deras handlingar så mot slutet hoppas jag ändå att det ska gå bra för Rachel.

Kvinnan på tåget är som sagt väldigt spännande och oförutsägbar och jag kan inte heller låta bli att jämföra den med Gone Girl.

Det som gjorde att jag inte kan ge boken högsta betyg är berättarstilen. Jag kan uppskatta dagboksformatet ibland, men att ha tre väldigt opålitliga berättare var ingen höjdare för mig. Sen så tyckte jag också att Rachel, Megans och Annas röster var alltför lika varandra och det gjorde det svårare att skilja dem åt.

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.

HÄR och HÄR kan ni läsa en smakbit ur boken.    

2 kommentarer:

  1. Jag blev rent förskräckt när jag började läsa denna och upptäckte att den var i dagboksform. Det hade jag helt missat och det är inte något som jag brukar uppskatta, men det fungerade över förväntan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag blev också förvånad över det och det gjorde nog att det tog längre tid att ta sig in i boken :)

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...