Titel: The Hero of Ages
Originalets titel: -
Författare: Brandon Sanderson
Översättare: -
Serie: Mistborn #3
Antal sidor: 572
Utgivningsår: 2008
Förlag: Tor Books
Utläst: 3/2
Handling
Tricked into releasing the evil spirit Ruin while attempting to close the Well of Ascension, new emperor Elend Venture and his wife, the assassin Vin, are now hard-pressed to save the world.
Tankar om titel och omslag
De nya omslagen är snyggare. Det här omslaget känns väldigt mycket fantasy. Gillar titeln.
Mina tankar om boken
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om The Hero of Ages eller Sanderson överlag. Däremot kan jag säga att det är en fantastisk läsupplevelse och att jag är så nöjd med hur allt slutade.
De första två böckerna läste jag på svenska och denna avslutande del lästes alltså på engelska. Jag var lite orolig över hur det skulle gå att ställa om till engelska, men det gick bra. Det hjälpte också till att det fanns en resumé och ordlista.
Lite oväntat har Sanderson blivit en av mina favoritförfattare och jag var lite fundersam till hur Mistborn-säcken skulle knytas ihop men han lyckas verkligen.
Vad jag hela tiden har varit så fascinerad av när det gäller dessa böcker är dels världsbygget och hela magisystemet. Det är bra skrivet och man har aldrig några problem att hänga med. Världsbygget och magin fortsätter att utvecklas och serien känns genomtänkt för det finns så mycket i den här boken som knyter an till de tidigare delarna.
Jag vill såklart inte spoila något, men jag gillar hur vi får fortsätta följa Elend och Vin samtidigt som vi får följa de andra i gänget som exempelvis Sazed. Denna serie har en del action, men den har också mer stillsamma partier som jag tycker är minst lika intressanta som handlar om politik och religion.
Sen måste jag också säga att Vin och Elends slut hade jag inte förväntat mig, det är modigt gjort. Sazed slut knyter verkligen ihop alla böckerna och allt som har hänt under de tre böckerna.
Jag är så imponerad över hur allt slutar, det är både vackert och sorgligt på samma gång och jag känner mig verkligen tillfreds över slutet. Jag har liksom inget att klaga på. När de sista hundra sidorna närmade sig var jag lite orolig över hur Sanderson skulle hinna avsluta allt, men det är så skickligt och snyggt gjort.
Jag är inte generös med mina 5-poängare, men jag kan inte annat än ge denna full pott. Att jag dessutom gett två av tre av Sandersons böcker högsta betyg säger kanske en del om hur bra jag tycker det är.
The Hero of Ages är en fantastisk avslutning på en fantastisk serie!
3 bra saker med boken: världen, slutet och upplevelsen
Betyg: 5/5
▼
29 februari 2020
28 februari 2020
Helgfråga v. 9: Perfekt boklängd & bokgenre att läsa när man är sjuk
Detta har varit en kall, men väldigt vacker dag. Har strosat runt på marknaden i stan idag vilket var trevligt, men det är skönt att få varva ned också.
Nu har jag snart tänkt sätta mig ner och se finalen i På spåret men först tänkte jag svara på Helgfrågan, som Mia anordnar.
Vad är den perfekta längden på en bok?
Jag har egentligen inget problem att läsa böcker oavsett vilken storlek boken här, men jag kan inte hjälpa att jag tycker att en bok omkring 300 sidor känns väldigt lagom på något sätt.
Jag kan tycka det är skönt att ibland läsa kortare böcker, men samtidigt tycker jag ju också om att läsa böcker som anses vara tegelstenar.
Bonusfråga: När du är sjuk, vilken genre passar dig bäst då?
När jag är sjuk är det väldigt sällan jag orkar läsa, brukar mest bli att sova och titta på Netflix då. Men om jag läser så vill jag ha lite mer "lätt" litteratur där man kanske inte behöver tänka så mycket utan bara kan slappna av. Så genremässigt skulle det nog bli någon form av feelgood eller möjligtvis young adult men lite mer riktat mot romance-contemporary-hållet.
TBR för mars
Mars närmar sig med stormsteg och det är dags att göra upp en tbr för mars.
Som väntat har jag inte läst så mycket denna månad, det har varit fullt upp med annat.
Mars får bli ännu en sån där månad där jag försöker läsa en del böcker som jag har tänkt hinna med tidigare månader.
Ett av mina mål för året var att delta i fler readathons. Jag gillar idén med dessa, men det är sällan timingen stämmer så det gäller att försöka hitta readathons som passar en.
Den här gången har jag funderat på att vara med i Middlegrade march som pågår hela mars månad där fokus ligger på att läsa böcker som anses vara middgrade. Denna genre känns inte så utbredd i Sverige, men det är böcker som passar mellanstadiet.
Jag tänker fuska lite grann och räkna in flera böcker på samma utmaning.
Middlegrade march består av fem utmaningar:
Book with illustrations - Alice i Underlandet av Lewis Carroll
Books about books/stories - någon bok av Chris Colfer
A mystery - den skrikande trappan av Jonathan Stroud
Book set in another country - Under ägget av Laura Marx Fitzgerald
Book to screen adaptation - Alice i underlandet
Som väntat har jag inte läst så mycket denna månad, det har varit fullt upp med annat.
Mars får bli ännu en sån där månad där jag försöker läsa en del böcker som jag har tänkt hinna med tidigare månader.
Ett av mina mål för året var att delta i fler readathons. Jag gillar idén med dessa, men det är sällan timingen stämmer så det gäller att försöka hitta readathons som passar en.
Den här gången har jag funderat på att vara med i Middlegrade march som pågår hela mars månad där fokus ligger på att läsa böcker som anses vara middgrade. Denna genre känns inte så utbredd i Sverige, men det är böcker som passar mellanstadiet.
Jag tänker fuska lite grann och räkna in flera böcker på samma utmaning.
Middlegrade march består av fem utmaningar:
Book with illustrations - Alice i Underlandet av Lewis Carroll
Books about books/stories - någon bok av Chris Colfer
A mystery - den skrikande trappan av Jonathan Stroud
Book set in another country - Under ägget av Laura Marx Fitzgerald
Book to screen adaptation - Alice i underlandet
27 februari 2020
Berör och förstör
Titel: Berör och förstör: dikter för unga
Originalets titel: -
Redaktörer: Athena Farrokhzad, Kristofer Folkhammar
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 176
Utgivningsår: 2019
Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 8/2
Handling
I år är det trettio år sedan Kärlek och uppror (red. Siv Widerberg och Anna Artén) utkom 1989. Därför är det hög tid för en ny antologi med dikter för unga (och lite mindre unga). Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har gjort urvalet till denna samling med svenskspråkiga poeter. Berör och förstör presenterar nya dikter för unga och tar död på myten att poesi är något obegripligt och till för endast ett fåtal.
Tankar om titel och omslag
Jag gillar titeln och att den påminner om den tidigare antologin. Har inget speciellt att anmärka på när det gäller omslaget.
Mina tankar om boken
Poesi är inte en genre som jag brukar läsa, men efter att jag läste Brun flicka drömmer förra året så blev jag nyfiken på att utforska den genren lite mer.
Som alltid när det gäller antologier så kan ju innehållet bli lite spretigt, men just när det gäller dikterna gör det inte så mycket. Det är som att man får smakprov på olika svenska diktare och det gillar jag.
Vad som slår mig när jag läser Berör och förstör är att den visar upp så många olika sätt att dikta på och genomgående så är det mycket lek med orden och språket.
Sen finns det såklart dikter som berör mer än andra.
Så jag är ändå glad att ha läst denna bok och bekantat mig med några svenska diktare.
3 bra saker med boken: mångfald, olika stilar och svenskt
Betyg: 3/5
Originalets titel: -
Redaktörer: Athena Farrokhzad, Kristofer Folkhammar
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 176
Utgivningsår: 2019
Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 8/2
Handling
I år är det trettio år sedan Kärlek och uppror (red. Siv Widerberg och Anna Artén) utkom 1989. Därför är det hög tid för en ny antologi med dikter för unga (och lite mindre unga). Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har gjort urvalet till denna samling med svenskspråkiga poeter. Berör och förstör presenterar nya dikter för unga och tar död på myten att poesi är något obegripligt och till för endast ett fåtal.
Tankar om titel och omslag
Jag gillar titeln och att den påminner om den tidigare antologin. Har inget speciellt att anmärka på när det gäller omslaget.
Mina tankar om boken
Poesi är inte en genre som jag brukar läsa, men efter att jag läste Brun flicka drömmer förra året så blev jag nyfiken på att utforska den genren lite mer.
Som alltid när det gäller antologier så kan ju innehållet bli lite spretigt, men just när det gäller dikterna gör det inte så mycket. Det är som att man får smakprov på olika svenska diktare och det gillar jag.
Vad som slår mig när jag läser Berör och förstör är att den visar upp så många olika sätt att dikta på och genomgående så är det mycket lek med orden och språket.
Sen finns det såklart dikter som berör mer än andra.
Så jag är ändå glad att ha läst denna bok och bekantat mig med några svenska diktare.
3 bra saker med boken: mångfald, olika stilar och svenskt
Betyg: 3/5
26 februari 2020
Tv-serie: The Good Place säsong 4
Handling
The show follows Eleanor Shellstrop, an ordinary woman who enters the afterlife and, thanks to some kind of error, is sent to the Good Place instead of the Bad Place, which is definitely where she belongs. While hiding in plain sight from Michael, the wise architect of the Good Place (who doesn't know he's made a mistake), she's determined to shed her old way of living and discover the awesome (or, at least, the pretty good) person within.
Den avslutande säsongen har 14 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Kristen Bell, Ted Tanson och William Jackson Harper.
Jag såg klart säsongen 31 januari.
Mina tankar
Detta är en serie som jag har följt direkt ändå från början och vilken resa det har varit! På ett vis är jag glad över att serien inte har dragits ut på men samtidigt så känns det lite ledsamt att den är över.
Jag har alltid gillat stämningen, känslan och miljön i serien. Den har varit underhållande, men samtidigt har den lyckats vara lärorik i och med att den ändå handlar så pass mycket om filosofi, vad det betyder att vara en människa och leva och vad som händer efter livets slut.
Den resa som karaktärerna har genomgått har varit väldigt stora och sett över hela seriens gång blir den ännu större. Den inre resa som de har gjort tillsammans och utvecklats till bättre människor är fin och inspirerande att se.
Det är mycket som ska knytas ihop i den sista säsongen och framförallt i de sista avsnitten. The Good Place lyckas med detta riktigt bra. De sista avsnitten lyckas med att vara underhållande, berörande och gör att jag är väldigt nöjd när jag sett den sista scenen.
Som sagt är detta en serie som jag verkligen rekommenderar!
The Good Place säsong 1
The Good Place säsong 2
The Good Place säsong 3
The show follows Eleanor Shellstrop, an ordinary woman who enters the afterlife and, thanks to some kind of error, is sent to the Good Place instead of the Bad Place, which is definitely where she belongs. While hiding in plain sight from Michael, the wise architect of the Good Place (who doesn't know he's made a mistake), she's determined to shed her old way of living and discover the awesome (or, at least, the pretty good) person within.
Den avslutande säsongen har 14 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Kristen Bell, Ted Tanson och William Jackson Harper.
Jag såg klart säsongen 31 januari.
Mina tankar
Detta är en serie som jag har följt direkt ändå från början och vilken resa det har varit! På ett vis är jag glad över att serien inte har dragits ut på men samtidigt så känns det lite ledsamt att den är över.
Jag har alltid gillat stämningen, känslan och miljön i serien. Den har varit underhållande, men samtidigt har den lyckats vara lärorik i och med att den ändå handlar så pass mycket om filosofi, vad det betyder att vara en människa och leva och vad som händer efter livets slut.
Den resa som karaktärerna har genomgått har varit väldigt stora och sett över hela seriens gång blir den ännu större. Den inre resa som de har gjort tillsammans och utvecklats till bättre människor är fin och inspirerande att se.
Det är mycket som ska knytas ihop i den sista säsongen och framförallt i de sista avsnitten. The Good Place lyckas med detta riktigt bra. De sista avsnitten lyckas med att vara underhållande, berörande och gör att jag är väldigt nöjd när jag sett den sista scenen.
Som sagt är detta en serie som jag verkligen rekommenderar!
The Good Place säsong 1
The Good Place säsong 2
The Good Place säsong 3
25 februari 2020
Tisdagstrion v. 9: Bibliotek, bokhandel eller bokcirkel i boken
Förra veckan var jag inte med i tisdagstrion som anordnas av Ugglan & Boken, tyckte temat verkade så svårt. Den här veckan är temat betydligt enklare, det är nästan svårt av den anledningen.
Först tipsar jag om en väldigt mysig feelgood, Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan där huvudkaraktären skaffar sig en bokhandel på hjul.
Ett annat tips är The Jane Austen Book Club/Jane Austen-klubben av Karen Joy Fowler som handlar om kvinnorna i en bokcirkel som läser Jane Austens verk. Den finns som film också.
Sist ut har vi en bok som jag håller på att läsa just nu och som jag tycker passar perfekt in på temat, Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Den utspelar sig i en väldigt mysig bokhandel.
23 februari 2020
Min bokresa #78 - Att göra upp planer eller humörläsare
Söndag eftermiddag och jag tänkte passa på att svara på bokresa som Camilla anordnar.
Jag är en sådan som gillar att planera och göra upp listor, men sedan är det inte alls självklart att jag läser det som jag planerat. När jag planerar är jag nog också ganska överambitiös och har inte alltid en jättestor chans att kunna hinna med det jag planerat.
I viss mån blir det också när man lånar från bibliotek att man är lite styrd till när man måste läsa vissa böcker för att de måste återlämnas.
Det som kanske varierar mest och där jag nog styrs lite av humör är vilken genre jag helst läser. Det finns vissa genrer som jag läser ganska ofta hela tiden, medan jag på hösten/vintern kanske är mer sugen på deckare och lite mörkare böcker medan jag under sommaren kanske gillar att läsa lite mer feelgood.
Jag brukar ha ett gäng böcker som jag har att välja på när det är dags att välja ny bok och ibland har jag redan bestämt mig för en viss ordning jag vill läsa dem i.
Jag är en sådan som gillar att planera och göra upp listor, men sedan är det inte alls självklart att jag läser det som jag planerat. När jag planerar är jag nog också ganska överambitiös och har inte alltid en jättestor chans att kunna hinna med det jag planerat.
I viss mån blir det också när man lånar från bibliotek att man är lite styrd till när man måste läsa vissa böcker för att de måste återlämnas.
Det som kanske varierar mest och där jag nog styrs lite av humör är vilken genre jag helst läser. Det finns vissa genrer som jag läser ganska ofta hela tiden, medan jag på hösten/vintern kanske är mer sugen på deckare och lite mörkare böcker medan jag under sommaren kanske gillar att läsa lite mer feelgood.
Jag brukar ha ett gäng böcker som jag har att välja på när det är dags att välja ny bok och ibland har jag redan bestämt mig för en viss ordning jag vill läsa dem i.
22 februari 2020
Den rödaste rosen slår ut
Titel: Den rödaste rosen slår ut
Originalets titel: -
Författare: Liv Strömquist
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 169
Utgivningsår: 2019
Förlag: Ordfront
Utläst: 1/2
Handling
Leonardo DiCaprio har dejtat femtioelva svinheta baddräktsmodeller men blir aldrig kär i någon. Varför? Beror det på konsumtionssamhället? Narcissism? Biologi? Eller har han bara inte träffat den rätta? Och: börjar vi alla mer och mer bli som Leo?
I Den rödaste rosen slår ut undersöker Liv Strömquist hur det går för kärleken i senkapitalismens tid. Med hjälp av Beyoncé, Sören Kierkegaard, smurfarna, sociologisk teori, missnöjda dokusåpadeltagare, Platon och många fler söker hon svar på frågan om varför vi känner så lite. Kan vi styra förälskelse? Och vad är det egentligen som händer när kärlek tar slut?
Den rödaste rosen slår ut har lånat sin titel från en dikt av poeten H.D. vars liv präglades av hennes stora fallenhet för förälskelse. Boken berättar också historien om hur Sokrates cockteasade en kille för 2 400 år sedan, funderar över vad som hände när Theseus slutade vara kär i Ariadne, samt lyfter fram historiens allra mest crazy girlfriend: Lord Byrons ex Lady Caroline Lamb.
Tankar om titel och omslag
För det första gillar jag titeln och att den kommer från en dikt. I boken får man också H.D:s biografi vilket ger ytterligare ett perspektiv. Omslaget är väldigt effektfullt, med den rosa klänningen mot allt det gråa.
Mina tankar om boken
Första gången jag hörde talas om denna bok var i ett gammalt avsnitt av P1 Kultur som jag lyssnade på där Strömquist medverkande och intervjuades. Då blev jag lite nyfiken på boken och passade på att låna den när jag var på biblioteket.
När jag sökte efter något snabbläst plockade jag upp denna och visst var den snabbläst, men jag lärde mig också mycket nytt. Jag hade inte förväntat mig att boken skulle presentera olika teorier om hur/varför kärlek uppstår. Jag gillar alla exempel också i boken som tas från den klassiska litteraturen och de kvinnoöden som målas upp.
Boken är uppbyggd som en serieroman, men för att vara en serieroman är det förhållandevis mycket text. Dock är jag imponerad över hur mycket det går att få med i en så pass tunn bok. Den rödaste rosen slår ut väcker också mitt eget intresse att ta reda på mer om de personer som avhandlas i boken.
Jag är kanske lite nördig och tycker de teorier som tas upp i boken är intressanta och de får mig också fundera över den värld vi lever i som präglas kapitalism och självförverkligande och att något kanske har tappats bort längs vägen.
Detta är det första jag läser av Strömquist, men definitivt inte det sista!
3 bra saker med boken: lärorik, intressanta teorier och snabbläst
Betyg: 4/5
Originalets titel: -
Författare: Liv Strömquist
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 169
Utgivningsår: 2019
Förlag: Ordfront
Utläst: 1/2
Handling
Leonardo DiCaprio har dejtat femtioelva svinheta baddräktsmodeller men blir aldrig kär i någon. Varför? Beror det på konsumtionssamhället? Narcissism? Biologi? Eller har han bara inte träffat den rätta? Och: börjar vi alla mer och mer bli som Leo?
I Den rödaste rosen slår ut undersöker Liv Strömquist hur det går för kärleken i senkapitalismens tid. Med hjälp av Beyoncé, Sören Kierkegaard, smurfarna, sociologisk teori, missnöjda dokusåpadeltagare, Platon och många fler söker hon svar på frågan om varför vi känner så lite. Kan vi styra förälskelse? Och vad är det egentligen som händer när kärlek tar slut?
Den rödaste rosen slår ut har lånat sin titel från en dikt av poeten H.D. vars liv präglades av hennes stora fallenhet för förälskelse. Boken berättar också historien om hur Sokrates cockteasade en kille för 2 400 år sedan, funderar över vad som hände när Theseus slutade vara kär i Ariadne, samt lyfter fram historiens allra mest crazy girlfriend: Lord Byrons ex Lady Caroline Lamb.
Tankar om titel och omslag
För det första gillar jag titeln och att den kommer från en dikt. I boken får man också H.D:s biografi vilket ger ytterligare ett perspektiv. Omslaget är väldigt effektfullt, med den rosa klänningen mot allt det gråa.
Mina tankar om boken
Första gången jag hörde talas om denna bok var i ett gammalt avsnitt av P1 Kultur som jag lyssnade på där Strömquist medverkande och intervjuades. Då blev jag lite nyfiken på boken och passade på att låna den när jag var på biblioteket.
När jag sökte efter något snabbläst plockade jag upp denna och visst var den snabbläst, men jag lärde mig också mycket nytt. Jag hade inte förväntat mig att boken skulle presentera olika teorier om hur/varför kärlek uppstår. Jag gillar alla exempel också i boken som tas från den klassiska litteraturen och de kvinnoöden som målas upp.
Boken är uppbyggd som en serieroman, men för att vara en serieroman är det förhållandevis mycket text. Dock är jag imponerad över hur mycket det går att få med i en så pass tunn bok. Den rödaste rosen slår ut väcker också mitt eget intresse att ta reda på mer om de personer som avhandlas i boken.
Jag är kanske lite nördig och tycker de teorier som tas upp i boken är intressanta och de får mig också fundera över den värld vi lever i som präglas kapitalism och självförverkligande och att något kanske har tappats bort längs vägen.
Detta är det första jag läser av Strömquist, men definitivt inte det sista!
3 bra saker med boken: lärorik, intressanta teorier och snabbläst
Betyg: 4/5
21 februari 2020
Helgfrågan v.8: Favoritförlag och bokplaner
Den här veckan har varit lite annorlunda som inte riktigt gått enligt mina planer. I måndags var jag tvungen att bärga bilen och planerna för helgen har fått bli ändrade då mina transportmöjligheter är något begränsade.
Förhoppningsvis kan jag få lite tid över i helgen att komma igång med skrivandet av min rapport och kanske även få njuta av lite fint väder.
Nu tänkte jag däremot svara på Helgfrågan, som Mia anordnar.
Bryr du dig om vilket förlag som givit ut en viss bok? Har du ett favoritförlag som du alltid kan lita på ger ut böcker som passar din smak?
Jag brukar inte stirra mig blind på vilket förlag som ger ut en viss bok och går ändå alltid efter innehåll och författare. Med det sagt har jag upptäckt att Modernista ger ut väldigt många bra böcker.
När det gäller svenska förlag så har jag fått upp ögonen för Lavender Lit och framförallt all deras böcker som är lite mer åt feelgood-hållet.
Bonusfråga: Vilken bok står näst i tur att läsa?
Läsningen går lite på sparlåga just nu och det känns som jag hållit på med samma böcker i evighet. Tillsammans med Camilla läser jag en del böcker och det är nog en stor anledning till att jag ändå får böcker lästa. Näst på tur att läsa tillsammans har vi både Djungelbarn av Sabine Kuegler och Rismodern av Rani Manicka.
För egen del hoppas jag snart få läsa Du sköna nya värld av Aldous Huxley eller någon deckare.
Förhoppningsvis kan jag få lite tid över i helgen att komma igång med skrivandet av min rapport och kanske även få njuta av lite fint väder.
Nu tänkte jag däremot svara på Helgfrågan, som Mia anordnar.
Bryr du dig om vilket förlag som givit ut en viss bok? Har du ett favoritförlag som du alltid kan lita på ger ut böcker som passar din smak?
Jag brukar inte stirra mig blind på vilket förlag som ger ut en viss bok och går ändå alltid efter innehåll och författare. Med det sagt har jag upptäckt att Modernista ger ut väldigt många bra böcker.
När det gäller svenska förlag så har jag fått upp ögonen för Lavender Lit och framförallt all deras böcker som är lite mer åt feelgood-hållet.
Bonusfråga: Vilken bok står näst i tur att läsa?
Läsningen går lite på sparlåga just nu och det känns som jag hållit på med samma böcker i evighet. Tillsammans med Camilla läser jag en del böcker och det är nog en stor anledning till att jag ändå får böcker lästa. Näst på tur att läsa tillsammans har vi både Djungelbarn av Sabine Kuegler och Rismodern av Rani Manicka.
För egen del hoppas jag snart få läsa Du sköna nya värld av Aldous Huxley eller någon deckare.
20 februari 2020
Drottningsylt
Titel: Drottningsylt: nästan helt sanna sagor
Originalets titel: -
Författare: Josefin Johansson
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 150
Utgivningsår: 2018
Förlag: Mondial
Utläst: 27/1
Handling
Kungar, prinsar, grevar och baroner. Statyer, gator, kurvor och torg. Vi vet det mesta om vad de manliga kungliga gjort förr, för dom pratar vi om jämt. Men vad höll alla drottningar på med hela historien?
I Drottningsylt berättar Josefin Johansson roliga, hemska och nästan helt sanna sagor om Sveriges alla drottningar - från vikingatidens Sigrid Storråda till drottning Silvia idag. På med tiaran, nu går hovtåget! Tut tut!
Tankar om titel och omslag
Tycker titeln är riktigt fyndig och rolig, det får en i alla fall att stanna upp lite grann. Jag gillar stilen på omslaget med de guldiga detaljerna.
Mina tankar om boken
Detta var verkligen en bok som jag plockade upp på måfå när jag var på biblioteket. Den största anledningen var nog att Josefin Johansson är en av mina favoriter i På spåret och jag var nyfiken på vad mer hon kunde göra.
Detta är ju uppenbart en bok för yngre läsare, men även som vuxen uppskattar jag boken. Det är väldigt roligt, lärorikt och underhållande att läsa om alla drottningarna. Sedan finns det riktigt härliga illustrationer som jag uppskattade.
Ämnet i sig kan jag tycka är intressant, för oftast så hör vi ju bara om kungarna och sällan om de kvinnliga regenterna och jag hoppas att detta kan väcka lust till även lära sig om de svenska drottningarna där det finns många spännande levnadsöden.
3 bra saker med boken: illustrationer, lärorik, underhållande
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Originalets titel: -
Författare: Josefin Johansson
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 150
Utgivningsår: 2018
Förlag: Mondial
Utläst: 27/1
Handling
Kungar, prinsar, grevar och baroner. Statyer, gator, kurvor och torg. Vi vet det mesta om vad de manliga kungliga gjort förr, för dom pratar vi om jämt. Men vad höll alla drottningar på med hela historien?
I Drottningsylt berättar Josefin Johansson roliga, hemska och nästan helt sanna sagor om Sveriges alla drottningar - från vikingatidens Sigrid Storråda till drottning Silvia idag. På med tiaran, nu går hovtåget! Tut tut!
Tankar om titel och omslag
Tycker titeln är riktigt fyndig och rolig, det får en i alla fall att stanna upp lite grann. Jag gillar stilen på omslaget med de guldiga detaljerna.
Mina tankar om boken
Detta var verkligen en bok som jag plockade upp på måfå när jag var på biblioteket. Den största anledningen var nog att Josefin Johansson är en av mina favoriter i På spåret och jag var nyfiken på vad mer hon kunde göra.
Detta är ju uppenbart en bok för yngre läsare, men även som vuxen uppskattar jag boken. Det är väldigt roligt, lärorikt och underhållande att läsa om alla drottningarna. Sedan finns det riktigt härliga illustrationer som jag uppskattade.
Ämnet i sig kan jag tycka är intressant, för oftast så hör vi ju bara om kungarna och sällan om de kvinnliga regenterna och jag hoppas att detta kan väcka lust till även lära sig om de svenska drottningarna där det finns många spännande levnadsöden.
3 bra saker med boken: illustrationer, lärorik, underhållande
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
19 februari 2020
Tv-serie: En enkel resa till Korfu säsong 4
Handling
Om familjen Durrell som emigrerat från 1930-talets gråa England till ett nytt liv i det soliga Grekland.
Den fjärde och avslutande säsongen har 6 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Keeley Hawes, Daisy Waterstone och Josh O'Connor.
Jag såg klart säsongen 26 januari.
Mina tankar
Jag har sett de tidigare tre säsongerna men stor behållning, framförallt har den grekiska miljön lockat mig.
Det här var alltså den sista säsongen och efter att ha sett de 6 avsnitten kan jag inte låta bli att jag känner mig lite frustrerad. Det kändes som att slutet blev så snöpligt för jag hade gärna sett mer om familjen och deras äventyr på Korfu.
Louisa och alla barnen är uppenbarligen en speciell familj och relationerna emellan de är också ganska speciella. Jag gillar ändå värmen som finns mellan de, även om de såklart kan retas och vara rätt så elaka med varandra.
"Barnen" eller ungdomarna känns ganska utspridda då äldste sonen är på ett ställa och dottern är i England. Det gör det hela lite spretigt.
Serien har alltid varit relativt lättsam, men i de här avsnitten finns ett mörker närvarande osm inte funnits där tidigare. Detta har framförallt att göra med att säsongen utspelar sig alldeles för starten av andra världskriget.
Jag är ändå nöjd med hur serien slutade, men jag kan inte låta bli att jag känner mig lite lurad. Jag hade velat veta mer om hur det gick för familjen och alla andra karaktärer som de träffade i Grekland.
En enkel resa till Korfu säsong 1
En enkel resa till Korfu säsong 2
En enkel resa till Korfu säsong 3
Om familjen Durrell som emigrerat från 1930-talets gråa England till ett nytt liv i det soliga Grekland.
Den fjärde och avslutande säsongen har 6 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Keeley Hawes, Daisy Waterstone och Josh O'Connor.
Jag såg klart säsongen 26 januari.
Mina tankar
Jag har sett de tidigare tre säsongerna men stor behållning, framförallt har den grekiska miljön lockat mig.
Det här var alltså den sista säsongen och efter att ha sett de 6 avsnitten kan jag inte låta bli att jag känner mig lite frustrerad. Det kändes som att slutet blev så snöpligt för jag hade gärna sett mer om familjen och deras äventyr på Korfu.
Louisa och alla barnen är uppenbarligen en speciell familj och relationerna emellan de är också ganska speciella. Jag gillar ändå värmen som finns mellan de, även om de såklart kan retas och vara rätt så elaka med varandra.
"Barnen" eller ungdomarna känns ganska utspridda då äldste sonen är på ett ställa och dottern är i England. Det gör det hela lite spretigt.
Serien har alltid varit relativt lättsam, men i de här avsnitten finns ett mörker närvarande osm inte funnits där tidigare. Detta har framförallt att göra med att säsongen utspelar sig alldeles för starten av andra världskriget.
Jag är ändå nöjd med hur serien slutade, men jag kan inte låta bli att jag känner mig lite lurad. Jag hade velat veta mer om hur det gick för familjen och alla andra karaktärer som de träffade i Grekland.
En enkel resa till Korfu säsong 1
En enkel resa till Korfu säsong 2
En enkel resa till Korfu säsong 3
18 februari 2020
En bok - olika omslag
Jag har velat lite mellan vilken bok jag skulle visa upp, men till slut föll valet på Stanna hos mig av Ayóbámi Adébáyó.
Först måste jag säga att jag gillar alla omslagen, det finns vissa likheter men ändå så känns de originella.
Ett av de engelska omslagen |
Svenskt omslag |
Finskt omslag |
Grekiskt omslag |
Först måste jag säga att jag gillar alla omslagen, det finns vissa likheter men ändå så känns de originella.
Det som gör att jag gillar de flesta omslagen har nog att göra med att de är så färggranna och liksom drar ögat till sig. Det som kanske lyser upp mest är det svenska.
Ett av de engelska omslagen är lite mer enkelt, men det finns ändå färggranna detaljer i allt det gröna.
I både Grekland och i Finland har omslaget en relief av en kvinna, jag kan å ena sidan tycka det är lite stereotypiskt med kvinnorna men precis som med de övriga omslagen så gillar jag färgerna.
Mitt favoritomslag är nog ändå det svenska med alla färgerna.
17 februari 2020
Veckoplanering v.8
Ny vecka och ny planering, även om den ser ganska lik ut som föregående veckor.
Föregående vecka lyckades jag äntligen läsa in all studielitteratur till min rapport, så nu kan jag förhoppningsvis släppa det och bara fokusera på att skriva och få lite mer tid till nöjesläsning.
Tillsammans med Camilla läser jag Darkdawn av Jay Kristoff som är den avslutande delen i hans Nevernight-serie. Böckerna har blivit bättre och bättre och jag är nyfiken på hur allt kommer att sluta.
I en readalong läser jag The Fellowship of the Ring av J.R.R. Tolkien. Jag hade nog förväntat mig att den skulle vara svårare att läsa, men det är också en bok som jag kommer låta ta tid att läsa.
Jag harvar fortfarande på med Bokhandeln på Riverside Drive men den här veckan känns det ändå som att jag kommer avsluta den.
Jag tar upp en till bok på listan och det får bli Nora eller brinn Oslo brinn av Johanna Frid som är en kort bok under 200 sidor.
16 februari 2020
Min bokresa #77 - Bokserier och deckare
Nu har jag kommit fram till huset och försökt landa lite. Sitter och tittar lite på skidskyttet emellanåt också.
Den här veckan handlar bokresan om deckar- och thrillerserier som man läser.
Jag är lite tudelad till att allt ska bli serier. En del gånger kan jag tycka att det inte är nödvändigt och sen tänker jag också att författarna kanske blir less på att skriva om samma karaktärer bok ut och bok in.
Som läsare är ju risken också att man tröttnar på en deckarserie. Jag brukar sällan ha det problemet. Mitt problem är snarare att jag har väldigt många påbörjade deckarserier men som jag inte kommer mig för att slutföra.
När jag kollar lite i mitt bloggarkiv så hittar jag flera serier som jag bara läst någon enstaka bok ur och jag har inte lika många som jag har ligger i fas med.
Författare vars deckarserier jag läser:
Kristina Appelqvist
Belinda Bauer
Samuel Bjørk
SJ Boltons Lacey Flint
Christoffer Carlsson
Ann Cleeves Shetlandskvartett
Jan-Erik Fjell
Tana French
Elizabeth George
Carin Gerhardsen
Elly Griffiths böcker om Ruth Galloway
Mari Jungstedt
Lars Kepler
Anna Lihammer
Peter May
Jonas Moström
Jo Nesbø
Nele Neuhaus
Kristina Ohlsson
Louise Penny
Ninni Schulman
Författare vars bokserier jag ligger i fas med
Lina Bengtsdotter
Camilla Grebe
Niklas Natt och Dag
Camilla Läckberg
Viveca Sten
Amanda Tell
Kan tilläggas att jag också läser Agatha Christies deckare som ju också kan sägas vara en serie, men där är jag inte lika noga på att läsa böckerna i "rätt" ordning.
Den här veckan handlar bokresan om deckar- och thrillerserier som man läser.
Jag är lite tudelad till att allt ska bli serier. En del gånger kan jag tycka att det inte är nödvändigt och sen tänker jag också att författarna kanske blir less på att skriva om samma karaktärer bok ut och bok in.
Som läsare är ju risken också att man tröttnar på en deckarserie. Jag brukar sällan ha det problemet. Mitt problem är snarare att jag har väldigt många påbörjade deckarserier men som jag inte kommer mig för att slutföra.
När jag kollar lite i mitt bloggarkiv så hittar jag flera serier som jag bara läst någon enstaka bok ur och jag har inte lika många som jag har ligger i fas med.
Författare vars deckarserier jag läser:
Kristina Appelqvist
Belinda Bauer
Samuel Bjørk
SJ Boltons Lacey Flint
Christoffer Carlsson
Ann Cleeves Shetlandskvartett
Jan-Erik Fjell
Tana French
Elizabeth George
Carin Gerhardsen
Elly Griffiths böcker om Ruth Galloway
Mari Jungstedt
Lars Kepler
Anna Lihammer
Peter May
Jonas Moström
Jo Nesbø
Nele Neuhaus
Kristina Ohlsson
Louise Penny
Ninni Schulman
Författare vars bokserier jag ligger i fas med
Lina Bengtsdotter
Camilla Grebe
Niklas Natt och Dag
Camilla Läckberg
Viveca Sten
Amanda Tell
Kan tilläggas att jag också läser Agatha Christies deckare som ju också kan sägas vara en serie, men där är jag inte lika noga på att läsa böckerna i "rätt" ordning.
15 februari 2020
Kvinnor ritar bara serier om mens
Titel: Kvinnor ritar bara serier om mens
Originalets titel: -
Redaktör: Sara Olausson
Översättare:-
Serie: -
Antal sidor: 160
Utgivningsår: 2014
Förlag: Kartago
Utläst: 16/1
Handling
En antologi med tecknade serier av kvinnor, som handlar om mens. Upprinnelsen är ett sommarprogram av Liv Strömquist 2013 som hon (i lätt förkortad version) inledde: ”En gång i begynnelsen av min karriär som serietecknare träffade jag en manlig serietecknare som hade gett ut några album på ett riktigt förlag. Jag berättade att ”jag ritar också serier”. Då sa han: Jag hatar serier av kvinnliga serietecknare. Jaha… varför det? frågade jag. ”Jo, sa han, för kvinnor ritar bara serier om mens”.
Det tråkiga i den här historien är att han hade fel. Jag skulle tvärtemot säga att MENS som konstnärligt tema är fruktansvärt försummat i världshistorien.” Sara Olausson kom tillsammans med flera andra i en Facebooktråd efter programmet, på idén att göra en hel bok på temat.
MEDVERKANDE i boken är: Sara Olausson, Anneli Furmark, Elin Lucassi, Emelie Östergren, Karolina Bång, Lena Ackebo, Susanne Fredelius, Tyra Blomster, Emma Rendel, Frida Ulvegren, Monica Hellström, Hanna Gustavsson, Lisa Rydberg, Jojo Falk, Stina Hjelm, Lisa Medin, Fanny Lindgren Agazzi, Julia Hansen, Joanna Hellgren, Wendel Strömbeck, Malin Biller, Siri Ahmed Backström, Lotta Sjöberg, Joanna Johnson, Lina Neidestam, Linda Spåman, Li Österberg, Matilda Ruta, Klara Wiksten, Bitte Andersson och Julia Thorell.
Tankar om titel och omslag
Både omslaget och titeln känns ju ganska provokativ. Men gillar titeln på något vis, den är lite uppkäftig.
Mina tankar om boken
Denna plockade jag upp av en slump på bibblan när jag kollade runt i seriehyllan. Det var nog mest titeln jag drogs till.
Konceptet med albumet gillar jag och jag tycker det är kul att det finns så många duktiga kvinnliga serietecknare i Sverige. Temat gör också att det finns som en röd tråd genom hela boken.
Detta visar också upp vilka olika erfarenheter kvinnor har av hur det är att vara kvinna, ha mens och hur vilka känslor som omgärdar det hela.
Det märks också att alla har olika tecknarstil och jag tycker det är häftigt att se.
Jag tror också att alla som läser detta kommer hitta något som en själv kan relatera till, vilket jag tycker gör det till en riktigt bra, underhållande och viktig bok.
3 bra saker med boken: feministisk, många medverkande, temat
Betyg: 3/5
Originalets titel: -
Redaktör: Sara Olausson
Översättare:-
Serie: -
Antal sidor: 160
Utgivningsår: 2014
Förlag: Kartago
Utläst: 16/1
Handling
En antologi med tecknade serier av kvinnor, som handlar om mens. Upprinnelsen är ett sommarprogram av Liv Strömquist 2013 som hon (i lätt förkortad version) inledde: ”En gång i begynnelsen av min karriär som serietecknare träffade jag en manlig serietecknare som hade gett ut några album på ett riktigt förlag. Jag berättade att ”jag ritar också serier”. Då sa han: Jag hatar serier av kvinnliga serietecknare. Jaha… varför det? frågade jag. ”Jo, sa han, för kvinnor ritar bara serier om mens”.
Det tråkiga i den här historien är att han hade fel. Jag skulle tvärtemot säga att MENS som konstnärligt tema är fruktansvärt försummat i världshistorien.” Sara Olausson kom tillsammans med flera andra i en Facebooktråd efter programmet, på idén att göra en hel bok på temat.
MEDVERKANDE i boken är: Sara Olausson, Anneli Furmark, Elin Lucassi, Emelie Östergren, Karolina Bång, Lena Ackebo, Susanne Fredelius, Tyra Blomster, Emma Rendel, Frida Ulvegren, Monica Hellström, Hanna Gustavsson, Lisa Rydberg, Jojo Falk, Stina Hjelm, Lisa Medin, Fanny Lindgren Agazzi, Julia Hansen, Joanna Hellgren, Wendel Strömbeck, Malin Biller, Siri Ahmed Backström, Lotta Sjöberg, Joanna Johnson, Lina Neidestam, Linda Spåman, Li Österberg, Matilda Ruta, Klara Wiksten, Bitte Andersson och Julia Thorell.
Tankar om titel och omslag
Både omslaget och titeln känns ju ganska provokativ. Men gillar titeln på något vis, den är lite uppkäftig.
Mina tankar om boken
Denna plockade jag upp av en slump på bibblan när jag kollade runt i seriehyllan. Det var nog mest titeln jag drogs till.
Konceptet med albumet gillar jag och jag tycker det är kul att det finns så många duktiga kvinnliga serietecknare i Sverige. Temat gör också att det finns som en röd tråd genom hela boken.
Detta visar också upp vilka olika erfarenheter kvinnor har av hur det är att vara kvinna, ha mens och hur vilka känslor som omgärdar det hela.
Det märks också att alla har olika tecknarstil och jag tycker det är häftigt att se.
Jag tror också att alla som läser detta kommer hitta något som en själv kan relatera till, vilket jag tycker gör det till en riktigt bra, underhållande och viktig bok.
3 bra saker med boken: feministisk, många medverkande, temat
Betyg: 3/5
13 februari 2020
Tv-serie: Royal Pains säsong 2
Handling
Hank har ett toppenjobb som läkare, han är förlovad med drömkvinnan samt populär bland kollegor. En dag dör sjukhusets styrelseordförande på Hanks operationsbord och han får sparken, samt blir bannlyst från stan. På semester i Hamptons upptäcker Hank att fler än en person behöver honom som läkare. De flesta av hans nya klienter vill hålla sina åkommor hemliga, då de tillhör den riktiga gräddan i USA.
Den andra säsongen har 22 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Mark Feuerstein, Paul Costanzo, Reshme Shetty och Jill Flint.
Jag såg klart säsongen 12 januari.
Mina tankar
Det gick ganska lång tid mellan att jag såg första och andra säsongen, men jag tyckte det gick hyfsat snabbt att komma in i det hela. Sen blir man hjälpt av en liten resumé för att fräscha upp minnet.
Detta är långt ifrån det bästa jag sett, men jag gillar att se läkarserier. Denna är av det enklare slaget, men tycker den är ganska underhållande. Det som kanske skiljer den ifrån en del andra är att den inte bara utspelar sig på ett sjukhus, utan mest handlar om privatläkare som gör hembesök.
En del storylines tycker jag blir lite tjatiga, men så finns det en del andra som är mer intressanta. I denna serier föredrar jag de mer lättsammare och komiska avsnitten. Ett av avsnitten är en egen version av Baksmällan och det är riktigt underhållande.
Många karaktärer återkommer också och jag gillar hur serien driver lite med de välbärgade och att de vurmar lite mer för de utsatta och de med lägre status.
Avsnitten är ganska fristående, men det finns en del trådar som håller ihop serien. Det slutar också med en liten cliffhanger, men jag kommer nog vänta ett tag med att se nästa säsong.
Hur säsongen slutar
Evan åker till Europa med sin flickvän för att vara gäst på Divyas bröllop och dessutom reda runt i Europa. Divya och hennes fästman blir stoppade på flygplatsen då de misstänker att de kan ha blivit smittade av en sjukdom och måste vara i karantän. Divya försöker stoppa bröllopet då hon inte vill gifta sig med Raj, då de båda blir tvingade till att gifta sig. Hank fortsätter vara i The Hamptons och Hank och Evans far är i fängelse.
Royal Pains säsong 1
Hank har ett toppenjobb som läkare, han är förlovad med drömkvinnan samt populär bland kollegor. En dag dör sjukhusets styrelseordförande på Hanks operationsbord och han får sparken, samt blir bannlyst från stan. På semester i Hamptons upptäcker Hank att fler än en person behöver honom som läkare. De flesta av hans nya klienter vill hålla sina åkommor hemliga, då de tillhör den riktiga gräddan i USA.
Den andra säsongen har 22 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Mark Feuerstein, Paul Costanzo, Reshme Shetty och Jill Flint.
Jag såg klart säsongen 12 januari.
Mina tankar
Det gick ganska lång tid mellan att jag såg första och andra säsongen, men jag tyckte det gick hyfsat snabbt att komma in i det hela. Sen blir man hjälpt av en liten resumé för att fräscha upp minnet.
Detta är långt ifrån det bästa jag sett, men jag gillar att se läkarserier. Denna är av det enklare slaget, men tycker den är ganska underhållande. Det som kanske skiljer den ifrån en del andra är att den inte bara utspelar sig på ett sjukhus, utan mest handlar om privatläkare som gör hembesök.
En del storylines tycker jag blir lite tjatiga, men så finns det en del andra som är mer intressanta. I denna serier föredrar jag de mer lättsammare och komiska avsnitten. Ett av avsnitten är en egen version av Baksmällan och det är riktigt underhållande.
Många karaktärer återkommer också och jag gillar hur serien driver lite med de välbärgade och att de vurmar lite mer för de utsatta och de med lägre status.
Avsnitten är ganska fristående, men det finns en del trådar som håller ihop serien. Det slutar också med en liten cliffhanger, men jag kommer nog vänta ett tag med att se nästa säsong.
Hur säsongen slutar
Evan åker till Europa med sin flickvän för att vara gäst på Divyas bröllop och dessutom reda runt i Europa. Divya och hennes fästman blir stoppade på flygplatsen då de misstänker att de kan ha blivit smittade av en sjukdom och måste vara i karantän. Divya försöker stoppa bröllopet då hon inte vill gifta sig med Raj, då de båda blir tvingade till att gifta sig. Hank fortsätter vara i The Hamptons och Hank och Evans far är i fängelse.
Royal Pains säsong 1
12 februari 2020
Film: En del av mitt hjärta
Handling
Musikal som bygger på Tomas Ledins låtar. I centrum står 35-åriga Isabella, en driven affärskvinna inom Stockholms finansvärld. När hon åker hem till barndomsstaden för att fira sin pappas 60-årsdag känner hon sig som en vinnare, den enda av det gamla skolgänget som det gått riktigt bra för. Hennes självförtroende kommer av sig när hon inser att hennes stora tonårscrush Simon ska gifta sig med Isabellas barndomskompis Molly, och att hon inte ens är bjuden på bröllopet.
Filmen är 118 minuter lång och regisserad av Edward af Sillén. I huvudrollerna ses bland annat Malin Åkerman, Jonas Karlsson och Shima Niavarani. Filmen hade premiär 25 december 2019.
Jag såg filmen 23 januari.
Mina tankar
Det var lite av en slump att jag bestämde mig för att se denna film. Första gången jag hörde talas om den var i Skavlan och då blev jag ändå lite nyfiken på den. När jag senare såg att den skulle gå på bio på den ort där jag gör min praktik bestämde jag mig för att se den.
Jag måste säga att för att vara en svensk film är det riktigt bra. Ännu bättre om man beaktar att det är en musikal. Jag tycker om musikalnumren, de är väldigt showiga och snyggt gjorda. Och musiken är också ganska härlig.
Skådespelarna tycker jag också om. Jag hade inte fattat vilka som var med i den riktigt så jag blev lite förvånad över att både se Jonas Karlsson och Per Andersson i roller. Den största överraskningen för mig var nog Shima Navarani och den karaktär hon spelade.
Filmen passar nog egentligen allra bäst att se på sommaren tycker jag. Den är riktigt mysig och charmig, även om slutet känns väldigt självklart så är det ju vägen dit som är intressant.
Musikal som bygger på Tomas Ledins låtar. I centrum står 35-åriga Isabella, en driven affärskvinna inom Stockholms finansvärld. När hon åker hem till barndomsstaden för att fira sin pappas 60-årsdag känner hon sig som en vinnare, den enda av det gamla skolgänget som det gått riktigt bra för. Hennes självförtroende kommer av sig när hon inser att hennes stora tonårscrush Simon ska gifta sig med Isabellas barndomskompis Molly, och att hon inte ens är bjuden på bröllopet.
Filmen är 118 minuter lång och regisserad av Edward af Sillén. I huvudrollerna ses bland annat Malin Åkerman, Jonas Karlsson och Shima Niavarani. Filmen hade premiär 25 december 2019.
Jag såg filmen 23 januari.
Mina tankar
Det var lite av en slump att jag bestämde mig för att se denna film. Första gången jag hörde talas om den var i Skavlan och då blev jag ändå lite nyfiken på den. När jag senare såg att den skulle gå på bio på den ort där jag gör min praktik bestämde jag mig för att se den.
Jag måste säga att för att vara en svensk film är det riktigt bra. Ännu bättre om man beaktar att det är en musikal. Jag tycker om musikalnumren, de är väldigt showiga och snyggt gjorda. Och musiken är också ganska härlig.
Skådespelarna tycker jag också om. Jag hade inte fattat vilka som var med i den riktigt så jag blev lite förvånad över att både se Jonas Karlsson och Per Andersson i roller. Den största överraskningen för mig var nog Shima Navarani och den karaktär hon spelade.
Filmen passar nog egentligen allra bäst att se på sommaren tycker jag. Den är riktigt mysig och charmig, även om slutet känns väldigt självklart så är det ju vägen dit som är intressant.
11 februari 2020
En bok - olika omslag
Den här veckan tänkte jag att vi skulle titta närmare på omslaget till Nattvägen av Kristin Hannah.
De här omslagen har flera gemensamma nämnare, flera av dem går i blå toner vilket jag ju tycker om. Det som skiljer sig från mängden är det holländska omslaget. Av den får jag känslan av att det är en feelgood, vilket jag inte tycker stämmer in på bokens beskrivning.
Svenskt omslag |
Ett av de amerikanska omslagen |
Holländskt omslag |
Kroatiskt omslag |
De här omslagen har flera gemensamma nämnare, flera av dem går i blå toner vilket jag ju tycker om. Det som skiljer sig från mängden är det holländska omslaget. Av den får jag känslan av att det är en feelgood, vilket jag inte tycker stämmer in på bokens beskrivning.
Det amerikanska omslaget är jag inte heller så förtjust i, tror det har med människan på omslaget att göra. Tycker inte att det passar in.
Det kroatiska omslaget tycker jag är bättre, jag gillar ljuslyktan på omslaget men jag gillar inte kvinnan på omslaget.
Det svenska är det omslag som jag tycker är överlägset bäst. Tycker om silhuetten av träden, skuggorna och den blå tonen.
Vad tycker ni om de olika omslagen?
Tisdagstrion v. 7: Kärlek med förhinder
Den här veckans trio, som anordnas av Ugglan & Boken, har temat kärlek med förhinder.
Känns som att det finns väldigt många böcker som passar in på detta tema, men ska försöka att bara välja ut tre stycken.
Vi börjar med The Seven Husbands of Evelyn Hugo av Taylor Jenkins Reid. Jag tyckte riktigt bra om den boken och den handlar alltså om en Hollywoodstjärnas liv och hennes olika kärlekar.
En annan bok jag vill lyfta fram är Från och med du av Mhari McFarlane. Detta är lite mot feelgood-hållet, men det finns även en del allvar i hennes böcker.
Sist ut vill jag tipsa om Mitt hjärta går på av Christoffer Holst. Skulle beskriva den som en romantisk komedi men med lite svärta som skapar en del förhinder för de två huvudkaraktärerna.
Känns som att det finns väldigt många böcker som passar in på detta tema, men ska försöka att bara välja ut tre stycken.
Vi börjar med The Seven Husbands of Evelyn Hugo av Taylor Jenkins Reid. Jag tyckte riktigt bra om den boken och den handlar alltså om en Hollywoodstjärnas liv och hennes olika kärlekar.
En annan bok jag vill lyfta fram är Från och med du av Mhari McFarlane. Detta är lite mot feelgood-hållet, men det finns även en del allvar i hennes böcker.
Sist ut vill jag tipsa om Mitt hjärta går på av Christoffer Holst. Skulle beskriva den som en romantisk komedi men med lite svärta som skapar en del förhinder för de två huvudkaraktärerna.
8 februari 2020
Czentes omega
Titel: Czentes omega
Originalets titel: -
Författare: Anna Jakobsson Lund
Översättare: -
Serie: Intergalaktiska akademin #1
Antal sidor: 427
Utgivningsår: 2019
Förlag: Annorlunda förlag
Utläst: 16/1
Handling
Är du beredd att offra din sista chans för att rädda någon annan?
På Intergalaktiska akademin för elever med särskild problematik får unga tjuvar, mordbrännare och bedragare möjlighet att komma tillbaka till samhället. För att klara sig måste de visa att de har lämnat sitt gamla liv.
Men när fem elever upptäcker ett hot på akademin tvingas de in i en kamp där de inte kan lita på någon. Deras enda alternativ är att använda kunskaper som de har gjort allt för att glömma.
Tankar om titel och omslag
Har inte så mycket att säga om titeln faktiskt. Men omslaget! Så himla coolt och snyggt. Älskar färgerna på omslaget och alla detaljer som gör att det ser ut som rymden.
Mina tankar om boken
Förra året läste jag tillsammans med Camilla trilogin om Systemet och jag blev så överraskad och genuint glad över hur bra det var. Att jag läser en hel serie inom ett år hör heller inte till vanligheterna, vilket kanske också säger något om vad jag tycker om hennes böcker.
Anna Jakobsson Lund har snabbt blivit en favorit hos mig och jag längtar riktigt till att läsa hennes andra böcker. Det är något med böckerna, sättet som de är skrivna på och världarna som känns så unika och nyskapande. Jag njuter verkligen av att läsa hennes böcker.
För egen del känns Czentes omega nästan som en helt ny genre och att den dessutom är skriven av en svensk författare är ännu bättre. Man skulle kunna jämföra med The Illuminae files, men detta skiljer sig från de böckerna väldigt mycket.
För det första får vi komma in en helt ny värld som jag aldrig har stött på tidigare. Det är planeter, maskhål och akademier. Karaktärerna känns så himla coola, det finns både människor men också helt nya typer av aliens.
Något som jag gillade med de tidigare böckerna jag läste var framförallt relationerna mellan karaktärerna och sättet som vänskapen gestaltas. Jag fortsätter att tycka lika bra om det i Czentes omega.
Det tar ett tag innan handlingen kommer igång, men mot slutet är det riktigt spännande och jag är så nyfiken på att se hur det hela kommer att utveckla sig.
3 bra saker med boken: världen, unika karaktärer och spännande
Betyg: 4/5
Originalets titel: -
Författare: Anna Jakobsson Lund
Översättare: -
Serie: Intergalaktiska akademin #1
Antal sidor: 427
Utgivningsår: 2019
Förlag: Annorlunda förlag
Utläst: 16/1
Handling
Är du beredd att offra din sista chans för att rädda någon annan?
På Intergalaktiska akademin för elever med särskild problematik får unga tjuvar, mordbrännare och bedragare möjlighet att komma tillbaka till samhället. För att klara sig måste de visa att de har lämnat sitt gamla liv.
Men när fem elever upptäcker ett hot på akademin tvingas de in i en kamp där de inte kan lita på någon. Deras enda alternativ är att använda kunskaper som de har gjort allt för att glömma.
Tankar om titel och omslag
Har inte så mycket att säga om titeln faktiskt. Men omslaget! Så himla coolt och snyggt. Älskar färgerna på omslaget och alla detaljer som gör att det ser ut som rymden.
Mina tankar om boken
Förra året läste jag tillsammans med Camilla trilogin om Systemet och jag blev så överraskad och genuint glad över hur bra det var. Att jag läser en hel serie inom ett år hör heller inte till vanligheterna, vilket kanske också säger något om vad jag tycker om hennes böcker.
Anna Jakobsson Lund har snabbt blivit en favorit hos mig och jag längtar riktigt till att läsa hennes andra böcker. Det är något med böckerna, sättet som de är skrivna på och världarna som känns så unika och nyskapande. Jag njuter verkligen av att läsa hennes böcker.
För egen del känns Czentes omega nästan som en helt ny genre och att den dessutom är skriven av en svensk författare är ännu bättre. Man skulle kunna jämföra med The Illuminae files, men detta skiljer sig från de böckerna väldigt mycket.
För det första får vi komma in en helt ny värld som jag aldrig har stött på tidigare. Det är planeter, maskhål och akademier. Karaktärerna känns så himla coola, det finns både människor men också helt nya typer av aliens.
Något som jag gillade med de tidigare böckerna jag läste var framförallt relationerna mellan karaktärerna och sättet som vänskapen gestaltas. Jag fortsätter att tycka lika bra om det i Czentes omega.
Det tar ett tag innan handlingen kommer igång, men mot slutet är det riktigt spännande och jag är så nyfiken på att se hur det hela kommer att utveckla sig.
3 bra saker med boken: världen, unika karaktärer och spännande
Betyg: 4/5
7 februari 2020
Helgfrågan v.6: Bjuda författare på middag & böcker till födelsedagen
Den här fredagen har varit riktigt lugn och skön och jag har hunnit läsa en del kurslitteratur. Kanske inte så intressant, men välbehövligt.
Var ute och tackade lite dagsljus under dagen och såg faktiskt några rådjur, vilket var lite kul.
Nu tänkte jag dock svara på Mias helgfråga.
Du får bjuda in fyra författare på middag.Vilka skulle du bjuda och varför och vad tror du att ni skulle prata om?
Vilken svår fråga! I ärlighetens namn vet jag inte om jag skulle vilja bjuda några författare på middag, men gör ett försök.
Den första jag vill bjuda är Brandon Sanderson, har nyligen läst ut en av hans böcker och är fascinerad av världsbygget och sättet han skriver på. Skulle nog bli ett intressant samtal.
Den andra författaren får bli Svetlana Aleksijevitj som jag i och för sig bara läst en bok av, men som nog har en del intressanta tankar även kring andra ämnen.
Sen tänker jag också på Karin Slaughter vars böcker jag också tycker om som har väldigt mörka teman.
Sen skulle jag gärna vilja ha med något svensk författare, så kanske Anna Jakobsson Lund. Tycker hennes böcker är så bra.
Tänker att det skulle bli väldigt olika författare, men författare har ett sätta att skriva som tilltalar mig. En annan gemensam nämnare jag kan hitta i åtminstone två av dessa är fantasy och hur den genren hittar inspiration i dagens samhälle och kanske också en del diskussioner om diktaturer och hur man skapar starka karaktärer.
Bonusfråga: Mia fyller snart år och vill ha tips på böcker hon kan lägga till på önskelistan
Här får det bli tips om Camilla Grebe för deckare och Sophie Kinsella och Simona Ahrnstedts senaste för feelgood!
Var ute och tackade lite dagsljus under dagen och såg faktiskt några rådjur, vilket var lite kul.
Nu tänkte jag dock svara på Mias helgfråga.
Du får bjuda in fyra författare på middag.Vilka skulle du bjuda och varför och vad tror du att ni skulle prata om?
Vilken svår fråga! I ärlighetens namn vet jag inte om jag skulle vilja bjuda några författare på middag, men gör ett försök.
Den första jag vill bjuda är Brandon Sanderson, har nyligen läst ut en av hans böcker och är fascinerad av världsbygget och sättet han skriver på. Skulle nog bli ett intressant samtal.
Den andra författaren får bli Svetlana Aleksijevitj som jag i och för sig bara läst en bok av, men som nog har en del intressanta tankar även kring andra ämnen.
Sen tänker jag också på Karin Slaughter vars böcker jag också tycker om som har väldigt mörka teman.
Sen skulle jag gärna vilja ha med något svensk författare, så kanske Anna Jakobsson Lund. Tycker hennes böcker är så bra.
Tänker att det skulle bli väldigt olika författare, men författare har ett sätta att skriva som tilltalar mig. En annan gemensam nämnare jag kan hitta i åtminstone två av dessa är fantasy och hur den genren hittar inspiration i dagens samhälle och kanske också en del diskussioner om diktaturer och hur man skapar starka karaktärer.
Bonusfråga: Mia fyller snart år och vill ha tips på böcker hon kan lägga till på önskelistan
Här får det bli tips om Camilla Grebe för deckare och Sophie Kinsella och Simona Ahrnstedts senaste för feelgood!
6 februari 2020
Tv-serie: Once Upon a Time säsong 3
Handling
For Emma Swan, life has been anything but a happy ending. But when she's reunited with Henry - the son she gave up for adoption ten years ago - on the night of her 28th birthday, everything changes. The now 10-year-old Henry is in desperate need of Emma's help because he believes from reading a book of fairy-tales that she's the daughter of Snow White and Prince Charming - who sent her away from the Enchanted Forest to be protected from a curse that was enacted by the Evil Queen. Emma initially refuses to believe a word of Henry's story but soon finds that his hometown of Storybrooke, Maine is more than it seems. Because it's in Storybrooke that all of the classic characters we know are frozen in time with no memories of their former selves - except for the Evil Queen, who is Storybrooke's mayor and Henry's adoptive mother Regina Mills. Now, as the epic "Final Battle" for the future of both worlds approaches, Emma will have to accept her destiny and uncover the mystery behind a place where fairy-tales are to be believed.
Den tredje säsongen har 22 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Jennifer Morrison, Ginnifer Goodwin och Lana Parilla.
Jag såg klart säsongen 11 januari.
Mina tankar
Detta är kanske inte den bästa serie som någonsin gjorts, men jag kan inte hjälpa att tycka att den är ganska så underhållande.
Något som jag gillar är hur serien lyckas sätta sin egen prägel på de klassiska sagokaraktärerna. Snövit är inte bara en vacker prinsessa och Kapten Krok är inte bara ond. Det blir som en förväntan i att se hur sagans karaktärer kommer att se ut i OUAT och vad de kommer att göra.
Nu börjar man dessutom ha sett så pass långt att det är svårt att gå in på detaljer över vad som händer. Denna serie vinner också på att man inte vet så mycket av vad som kommer hända.
Den här säsongen är tydligt indelad i två delar. Dels en del som handlar mycket om Peter Pan och Landet Ingenstans och så den andra delen av den säsongen som har mer med Trollkarlen från Oz att göra. Vad som är tydligt är att det finns massor av referenser till de klassiska sagorna, men genomförandet är helt annorlunda.
I början var jag rädd att hela Landet Ingenstans-historien skulle bli för utdragen, men jag kan inte påstå att jag tycker så. Visst, de spenderar ganska mycket tid där men det de gör och utsätts för för också handlingen vidare på oväntade stigar.
Mycket hinner också hända mellan alla relationer, oavsett om det kärleksrelationer, vänskap eller fienderelationer.
I den här säsongen tycker jag utvecklingen utöver Emma främst har handlat om Regina som är en karaktär jag börjat tycka allt bättre om. Samma sak kan säga om Kapten Krok och den resa som han gör.
Nu blir det ett uppehåll innan jag tänker se nästa säsong, men mitt intresse för serien lever kvar.
Hur säsongen slutar
Hook och Emma lyckas reda tillbaka till sin tid igen och allt är för det mesta som förut. De har med sig en passagerare och det är Marion, Robin Hoods fru som i den gamla tidslinjen dog. Robin är nu tillsammans med Regina. Regina blir upprörd när Marion dyker upp igen och beskyller Emma för det hela. David och Mary Margaret har en namnceremoni för deras nyfödde son som alltså är Emmas bror. Hook och Emma erkänner till slut sina känslor för varandra. Gold och Belle gifter sig, och Gold har dolken som gör honom till Rumpelstiltskin i säkert förvar för att ingen ska kunna kontrollera honom och ljuger därmed för Bella då hon tror att hon har den äkta dolken. Genom tidsportalen kommer också Elsa från Frost.
Once Upon a Time säsong 1
Once Upon a Time säsong 2
For Emma Swan, life has been anything but a happy ending. But when she's reunited with Henry - the son she gave up for adoption ten years ago - on the night of her 28th birthday, everything changes. The now 10-year-old Henry is in desperate need of Emma's help because he believes from reading a book of fairy-tales that she's the daughter of Snow White and Prince Charming - who sent her away from the Enchanted Forest to be protected from a curse that was enacted by the Evil Queen. Emma initially refuses to believe a word of Henry's story but soon finds that his hometown of Storybrooke, Maine is more than it seems. Because it's in Storybrooke that all of the classic characters we know are frozen in time with no memories of their former selves - except for the Evil Queen, who is Storybrooke's mayor and Henry's adoptive mother Regina Mills. Now, as the epic "Final Battle" for the future of both worlds approaches, Emma will have to accept her destiny and uncover the mystery behind a place where fairy-tales are to be believed.
Den tredje säsongen har 22 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Jennifer Morrison, Ginnifer Goodwin och Lana Parilla.
Jag såg klart säsongen 11 januari.
Mina tankar
Detta är kanske inte den bästa serie som någonsin gjorts, men jag kan inte hjälpa att tycka att den är ganska så underhållande.
Något som jag gillar är hur serien lyckas sätta sin egen prägel på de klassiska sagokaraktärerna. Snövit är inte bara en vacker prinsessa och Kapten Krok är inte bara ond. Det blir som en förväntan i att se hur sagans karaktärer kommer att se ut i OUAT och vad de kommer att göra.
Nu börjar man dessutom ha sett så pass långt att det är svårt att gå in på detaljer över vad som händer. Denna serie vinner också på att man inte vet så mycket av vad som kommer hända.
Den här säsongen är tydligt indelad i två delar. Dels en del som handlar mycket om Peter Pan och Landet Ingenstans och så den andra delen av den säsongen som har mer med Trollkarlen från Oz att göra. Vad som är tydligt är att det finns massor av referenser till de klassiska sagorna, men genomförandet är helt annorlunda.
I början var jag rädd att hela Landet Ingenstans-historien skulle bli för utdragen, men jag kan inte påstå att jag tycker så. Visst, de spenderar ganska mycket tid där men det de gör och utsätts för för också handlingen vidare på oväntade stigar.
Mycket hinner också hända mellan alla relationer, oavsett om det kärleksrelationer, vänskap eller fienderelationer.
I den här säsongen tycker jag utvecklingen utöver Emma främst har handlat om Regina som är en karaktär jag börjat tycka allt bättre om. Samma sak kan säga om Kapten Krok och den resa som han gör.
Nu blir det ett uppehåll innan jag tänker se nästa säsong, men mitt intresse för serien lever kvar.
Hur säsongen slutar
Hook och Emma lyckas reda tillbaka till sin tid igen och allt är för det mesta som förut. De har med sig en passagerare och det är Marion, Robin Hoods fru som i den gamla tidslinjen dog. Robin är nu tillsammans med Regina. Regina blir upprörd när Marion dyker upp igen och beskyller Emma för det hela. David och Mary Margaret har en namnceremoni för deras nyfödde son som alltså är Emmas bror. Hook och Emma erkänner till slut sina känslor för varandra. Gold och Belle gifter sig, och Gold har dolken som gör honom till Rumpelstiltskin i säkert förvar för att ingen ska kunna kontrollera honom och ljuger därmed för Bella då hon tror att hon har den äkta dolken. Genom tidsportalen kommer också Elsa från Frost.
Once Upon a Time säsong 1
Once Upon a Time säsong 2
5 februari 2020
Månadsutvärdering januari 2020
Lästa böcker i januari:
1. Ingenting mindre än ett mirakel - Markus Zusak
2. Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar - Jeanette Winterson
3. Czentes omega - Anna Jakobsson Lund
4. Kvinnor ritar bara serier om mens
5. Drottningsylt - Josefin Johansson
Manliga författare: 1
Kvinnliga författare: 3
Samarbeten: 1
Australiensiska författare: 1
Engelska författare: 1
Svenska författare: 2
Antal lästa sidor: 1601
Medelbetyg: 3.4
Snyggast omslag: Czentes Omega
Månadens bästa bok: Czentes Omega
Månadens mest spännande: Czentes Omega
Månadens överraskning: Juldagar
Månadens besvikelse: Ingenting är mindre än ett mirakel
Kommentar
Tyvärr inte en sådan bra läsmånad, men jag är ändå nöjd att jag läst en del i alla fall. Sedan har jag tre böcker som jag har påbörjat under månaden men som inte är utlästa.
Den här månaden har varit och är rätt så intensiv, med praktik på dagarna, en hel del bilkörning och annat som måste göras. Så jag är liksom bara glad att jag hinner läsa lite grann i alla fall.
Kvalitén har dock genomgående varit god och det var så väldigt skönt att läsa någon grafisk roman och barnbok.
Om månadens bästa och mest spännande: Anna Jakobsson Lund skriver ju så bra!
Om månadens överraskning: Hade inte trott att hennes noveller var helt i min smak, men hade fel
Om månadens besvikelse: Ingen dålig historia, men den var lite tung att läsa.
Filmer och Tv-serier:
Barnmorskan i East End S9E1-S9E4
En del av mitt hjärta
En enkel resa till Korfu S4E1S4E6 (serieavslutning)
The Good Place S4E11 - S4E14 (serieavslutning)
Min fantastiska väninna S1E5 - S1E8 (säsongsavslutning)
Modern Family S11E10 - S11E12
Once Upon a Time S3E17 - S3E22 (säsongsavslutning)
Orphan Black S3E9-S4E9 (säsong 3)
Riverdale S4E10 - S4E11
Royal Pains S2E14 - S2E18 (säsongsavslutning)
Superstore S5E11 - S5E13
Tretton skäl varför S1E1-S1E3
Young Sheldon S3E11-S4E13
Månadens bästa: The Good Place
Månadens mest spännande: Orphan Black
Månadens överraskning: En del av mitt hjärta
Månadens besvikelse: -
Kommentar
Har däremot blivit en del serier under månaden och dessutom kunnat avsluta två serier och har inte så mycket kvar på en annan. Alla serier har egentligen vari riktigt bra, så inget att klaga på där.
För ovanlighetens skull var jag också på bio och såg film, vilket var väldigt kul.
Om månadens bästa: Avslutningen är helt fantastisk!
Om månadens mest spännande: Den serien är alltid spännande!
Om månadens överraskning: Oväntat bra och charmig för att vara en svensk film
1. Ingenting mindre än ett mirakel - Markus Zusak
2. Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar - Jeanette Winterson
3. Czentes omega - Anna Jakobsson Lund
4. Kvinnor ritar bara serier om mens
5. Drottningsylt - Josefin Johansson
Manliga författare: 1
Kvinnliga författare: 3
Samarbeten: 1
Australiensiska författare: 1
Engelska författare: 1
Svenska författare: 2
Antal lästa sidor: 1601
Medelbetyg: 3.4
Snyggast omslag: Czentes Omega
Månadens bästa bok: Czentes Omega
Månadens mest spännande: Czentes Omega
Månadens överraskning: Juldagar
Månadens besvikelse: Ingenting är mindre än ett mirakel
Kommentar
Tyvärr inte en sådan bra läsmånad, men jag är ändå nöjd att jag läst en del i alla fall. Sedan har jag tre böcker som jag har påbörjat under månaden men som inte är utlästa.
Den här månaden har varit och är rätt så intensiv, med praktik på dagarna, en hel del bilkörning och annat som måste göras. Så jag är liksom bara glad att jag hinner läsa lite grann i alla fall.
Kvalitén har dock genomgående varit god och det var så väldigt skönt att läsa någon grafisk roman och barnbok.
Om månadens bästa och mest spännande: Anna Jakobsson Lund skriver ju så bra!
Om månadens överraskning: Hade inte trott att hennes noveller var helt i min smak, men hade fel
Om månadens besvikelse: Ingen dålig historia, men den var lite tung att läsa.
Filmer och Tv-serier:
Barnmorskan i East End S9E1-S9E4
En del av mitt hjärta
En enkel resa till Korfu S4E1S4E6 (serieavslutning)
The Good Place S4E11 - S4E14 (serieavslutning)
Min fantastiska väninna S1E5 - S1E8 (säsongsavslutning)
Modern Family S11E10 - S11E12
Once Upon a Time S3E17 - S3E22 (säsongsavslutning)
Orphan Black S3E9-S4E9 (säsong 3)
Riverdale S4E10 - S4E11
Royal Pains S2E14 - S2E18 (säsongsavslutning)
Superstore S5E11 - S5E13
Tretton skäl varför S1E1-S1E3
Young Sheldon S3E11-S4E13
Månadens bästa: The Good Place
Månadens mest spännande: Orphan Black
Månadens överraskning: En del av mitt hjärta
Månadens besvikelse: -
Kommentar
Har däremot blivit en del serier under månaden och dessutom kunnat avsluta två serier och har inte så mycket kvar på en annan. Alla serier har egentligen vari riktigt bra, så inget att klaga på där.
För ovanlighetens skull var jag också på bio och såg film, vilket var väldigt kul.
Om månadens bästa: Avslutningen är helt fantastisk!
Om månadens mest spännande: Den serien är alltid spännande!
Om månadens överraskning: Oväntat bra och charmig för att vara en svensk film
4 februari 2020
En bok - olika omslag
Den här veckan tänkte jag visa upp några olika omslag till succéboken Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker.
Här ska jag vara ärlig och säga att jag inte gillar originalomslaget. Jag får en helt annan känsla när jag tittar på de övriga tre omslagen.
Tyska originalomslaget |
Svenska omslaget |
Kroatiskt omslag |
Nederländskt omslag |
Här ska jag vara ärlig och säga att jag inte gillar originalomslaget. Jag får en helt annan känsla när jag tittar på de övriga tre omslagen.
Alla de omslagen upplever jag har en "asiatisk touch" kanske framförallt på grund av mönstren kring runt kanterna.
Jag tycker att både det nederländska och svenska omslaget är ganska lika varandra, det enda som skiljer är färgerna. I det här fallet föredrar jag den gula färgen.
Den kroatiska omslaget skiljer sig lite från de andra, men jag gillar ändå det på något sätt också. Kanske har det med vattnet att göra.
Dock är min ganska klara favorit det svenska omslaget.
Tisdagstrion v.6: Vilda djur
Ugglan & Bokens tisdagstrio handlar den här veckan om vilda djur med anledning av vargens dag den 4 februari.
Detta tycker jag var ett väldigt svårt tema och på några böcker är det kanske lite långsökt, men jag tänker helt enkelt djur som finns i naturen i vilt tillstånd.
Den första boken blir I vargars följe av Stef Penney. Är ganska länge sedan jag läste den nu, men jag tyckte den var så fantastiskt bra att jag fortfarande kan tänka på den ibland.
Nästa bok får bli en bok jag nyligen läst för andra gången, The Hobbit av J.R.R. Tolkien. I den finns det ju flera typer av djur men jag tänker främst på björnen Beorn.
Sist ut har vi en riktig klassiker, nämligen Harry Potter-böckerna av J.K. Rowling. I den finns det ju också många typer av djur men jag tänker främst på ugglan Hedwig.
Detta tycker jag var ett väldigt svårt tema och på några böcker är det kanske lite långsökt, men jag tänker helt enkelt djur som finns i naturen i vilt tillstånd.
Den första boken blir I vargars följe av Stef Penney. Är ganska länge sedan jag läste den nu, men jag tyckte den var så fantastiskt bra att jag fortfarande kan tänka på den ibland.
Nästa bok får bli en bok jag nyligen läst för andra gången, The Hobbit av J.R.R. Tolkien. I den finns det ju flera typer av djur men jag tänker främst på björnen Beorn.
Sist ut har vi en riktig klassiker, nämligen Harry Potter-böckerna av J.K. Rowling. I den finns det ju också många typer av djur men jag tänker främst på ugglan Hedwig.
3 februari 2020
Tänk snabbt v.6
Den här veckan hakar jag på Enligt O:s tänk snabbt-utmaning.
Bragdguldet eller Jerringpriset?
Jag föredrar nog ändå Jerringpriset på grund av att det är ett publikpris. Visst finns det vissa problem med den typen av priser och det brukar alltid bli debatt. Det jag tycker är så kul med priset är att det är personer från många olika idrotter och visar hur stort och brett Idrottssverige är. Tove Alexandersson är definitivt en värdig Jerringprisvinnare!
Drama eller action?
Helst en blandning av både ock. Det brukar också gå lite i perioder vad jag föredrar. Gillar det lite högre tempot med action och att man inte behöver tänka så mycket.
Mellofrälst eller melloskeptiker?
Detta är lite svårare, men jag har blivit något av en melloskeptiker när jag tidigare var mellofrälst. Tycker upplägget är ganska långdraget och jag vet ganska säkert utifrån artisterna vilka som kommer gå vidare. Såg inte första deltävlingen, men hade alla rätt när det gällde vilka som gick vidare utan att ens ha lyssnat på låtarna.
Debutanter eller säkra kort?
Jag gillar debutanter, men det finns något av en trygghet i säkra kort.
Pocketböcker eller inbundna böcker?
Inbundna är skönare att läsa, men pocket är kanske mer praktiskt.
Bragdguldet eller Jerringpriset?
Jag föredrar nog ändå Jerringpriset på grund av att det är ett publikpris. Visst finns det vissa problem med den typen av priser och det brukar alltid bli debatt. Det jag tycker är så kul med priset är att det är personer från många olika idrotter och visar hur stort och brett Idrottssverige är. Tove Alexandersson är definitivt en värdig Jerringprisvinnare!
Drama eller action?
Helst en blandning av både ock. Det brukar också gå lite i perioder vad jag föredrar. Gillar det lite högre tempot med action och att man inte behöver tänka så mycket.
Mellofrälst eller melloskeptiker?
Detta är lite svårare, men jag har blivit något av en melloskeptiker när jag tidigare var mellofrälst. Tycker upplägget är ganska långdraget och jag vet ganska säkert utifrån artisterna vilka som kommer gå vidare. Såg inte första deltävlingen, men hade alla rätt när det gällde vilka som gick vidare utan att ens ha lyssnat på låtarna.
Debutanter eller säkra kort?
Jag gillar debutanter, men det finns något av en trygghet i säkra kort.
Pocketböcker eller inbundna böcker?
Inbundna är skönare att läsa, men pocket är kanske mer praktiskt.
Veckoplanering v. 6
Läsningen de senaste veckorna har väl inte varit på topp, har varit så mycket annat att göra så av den anledningen har jag hoppat över att göra dessa veckoplaneringar.
Den här veckan vet jag att jag kommer hinna läsa ut åtminstone en bok, men jag hoppas såklart på lite till.
Tillsammans med Camilla har jag läst The Hero of Ages av Brandon Sanderson som alltså är den avslutande delen i den första Mistborntrilogin. Jag har tyckt om alla hans tidigare böcker och denna kommer få ett högt betyg.
Efter det har vi tänkt börja läsa Thunderhead av Neal Shusterman som är uppföljaren till Scythe. Tyckte mycket om den boken så har höga förhoppningar även på denna.
Jag kämpar på med Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Tänker försöka ta mig i kragen och läsa ut den nu. Jag gillar historien, men det har kommit så mycket annat emellan.
I den readalong som jag är med i är det dags att börja med The Fellowship of the Ring av J.R.R. Tolkien. Den är tänkt att läsas under februari och mars så den kommer vara ett ganska långt projekt. Dock känns det väldigt spännande att börja läsa den.
I min lilla TBR för månaden satte jag även upp Berör och förstör: dikter för unga och denna tänker jag också börja med under veckan. Funderar på att läsa några dikter just före jag går i säng. Jag är inte alls van vid att läsa poesi så detta tycker jag ska bli riktigt intressant.
Den här veckan vet jag att jag kommer hinna läsa ut åtminstone en bok, men jag hoppas såklart på lite till.
Tillsammans med Camilla har jag läst The Hero of Ages av Brandon Sanderson som alltså är den avslutande delen i den första Mistborntrilogin. Jag har tyckt om alla hans tidigare böcker och denna kommer få ett högt betyg.
Efter det har vi tänkt börja läsa Thunderhead av Neal Shusterman som är uppföljaren till Scythe. Tyckte mycket om den boken så har höga förhoppningar även på denna.
Jag kämpar på med Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Tänker försöka ta mig i kragen och läsa ut den nu. Jag gillar historien, men det har kommit så mycket annat emellan.
I den readalong som jag är med i är det dags att börja med The Fellowship of the Ring av J.R.R. Tolkien. Den är tänkt att läsas under februari och mars så den kommer vara ett ganska långt projekt. Dock känns det väldigt spännande att börja läsa den.
I min lilla TBR för månaden satte jag även upp Berör och förstör: dikter för unga och denna tänker jag också börja med under veckan. Funderar på att läsa några dikter just före jag går i säng. Jag är inte alls van vid att läsa poesi så detta tycker jag ska bli riktigt intressant.
2 februari 2020
Min bokresa #75 - Agatha Christe Tag
Jag har precis tagit mig ner till huset där jag bor under mina praktikveckor och ska strax ta och äta lite middag innan jag ska ut och skotta snö.
Camillas bokresa den här veckan är en tag, som innehåller frågor relaterade till Agatha Christie.
1)How did you first get into reading Agatha Christie? & which of her books did you read first?
Det vet jag faktiskt inte, men det känns som det är ganska länge sedan. Undrar om det kan ha varit på biblioteket eller något sådant. Jag minns inte vilken bok jag läste av henne första gången, men är hyfsat säker på att det var någon bok med noveller med Miss Marple i huvudrollen. 2) Have you read any books on Agatha and her life? (Auto Biographies, biographies)
Det har jag inte gjort, men förstår att hon har haft ett ganska intressant och lite mystiskt liv.
3) Have you watched any adaptations of Agatha Christie’s books; films, TV shows, plays etc? If so do you have a favourite?
Jag har sett miniserien av Och så var de bara en och lite sporadiskt har jag även sett Poirot och Miss Marple. Dock vill ju jag gärna läsa böckerna först innan jag ser filmatiseringarna.
Har inte sett Mordet på Orientexpressen. Skulle vara kul att se de olika versioner som finns. 4) Which book of Agatha Christie’s has your favourite villain?
Oj, vet inte om jag kan peka ut någon så här på en gång.
5) Which book of Agatha Christie’s would you like to read/ re-read next?
Jag har många Christie-böcker olästa och vill gärna läsa mer av henne. Jag har ju lånat hem Konstiga huset så den är förhoppningsvis näst på tur.
6) Miss Marple or Poirot and explain your reasonings about your choice, also favourite non reoccurring Character, so just one from one of the books that you loved?
Jag har bara läst en enda med Miss Marple i huvudrollen, men hon känns mindre dryg än Poirot. 7) Agatha Christie also wrote as Mary Westmacott, have you read any of these books? if so what did you think of them and were they like her other books?
Det har jag inte gjort. 8) There are quite a few books that feature Agatha as the character rather than the author, talk about the ones you have read and really enjoyed - if you have not then would you like to?
Hade ingen aning om att det fanns, men skulle vara kul att läsa. 9)Do you have a favourite Agatha Christie book that you find yourself turning to again and again?
Och så var de bara en är ju en klassiker. Samma sak med Mordet på Orientexpressen.
10)She is known as the Queen of Crime, suggest another female crime author whom you like to readJag gillar ju så många! Men spontant Elly Griffiths och i Sverige finns ju både Viveca Sten, Camilla Läckberg och Carin Gerhardsen. 10a) Do you prefer the 'Golden Age' style crime book or prefer a more modern take?
Det är olika vad jag är sugen på. Jag kan tycka klassiska pusseldeckare är riktigt härliga att läsa emellanåt och i perioder vill jag ha lite mer moderna, hårdkokta deckare.
Camillas bokresa den här veckan är en tag, som innehåller frågor relaterade till Agatha Christie.
1)How did you first get into reading Agatha Christie? & which of her books did you read first?
Det vet jag faktiskt inte, men det känns som det är ganska länge sedan. Undrar om det kan ha varit på biblioteket eller något sådant. Jag minns inte vilken bok jag läste av henne första gången, men är hyfsat säker på att det var någon bok med noveller med Miss Marple i huvudrollen. 2) Have you read any books on Agatha and her life? (Auto Biographies, biographies)
Det har jag inte gjort, men förstår att hon har haft ett ganska intressant och lite mystiskt liv.
3) Have you watched any adaptations of Agatha Christie’s books; films, TV shows, plays etc? If so do you have a favourite?
Jag har sett miniserien av Och så var de bara en och lite sporadiskt har jag även sett Poirot och Miss Marple. Dock vill ju jag gärna läsa böckerna först innan jag ser filmatiseringarna.
Har inte sett Mordet på Orientexpressen. Skulle vara kul att se de olika versioner som finns. 4) Which book of Agatha Christie’s has your favourite villain?
Oj, vet inte om jag kan peka ut någon så här på en gång.
5) Which book of Agatha Christie’s would you like to read/ re-read next?
Jag har många Christie-böcker olästa och vill gärna läsa mer av henne. Jag har ju lånat hem Konstiga huset så den är förhoppningsvis näst på tur.
6) Miss Marple or Poirot and explain your reasonings about your choice, also favourite non reoccurring Character, so just one from one of the books that you loved?
Jag har bara läst en enda med Miss Marple i huvudrollen, men hon känns mindre dryg än Poirot. 7) Agatha Christie also wrote as Mary Westmacott, have you read any of these books? if so what did you think of them and were they like her other books?
Det har jag inte gjort. 8) There are quite a few books that feature Agatha as the character rather than the author, talk about the ones you have read and really enjoyed - if you have not then would you like to?
Hade ingen aning om att det fanns, men skulle vara kul att läsa. 9)Do you have a favourite Agatha Christie book that you find yourself turning to again and again?
Och så var de bara en är ju en klassiker. Samma sak med Mordet på Orientexpressen.
10)She is known as the Queen of Crime, suggest another female crime author whom you like to readJag gillar ju så många! Men spontant Elly Griffiths och i Sverige finns ju både Viveca Sten, Camilla Läckberg och Carin Gerhardsen. 10a) Do you prefer the 'Golden Age' style crime book or prefer a more modern take?
Det är olika vad jag är sugen på. Jag kan tycka klassiska pusseldeckare är riktigt härliga att läsa emellanåt och i perioder vill jag ha lite mer moderna, hårdkokta deckare.
1 februari 2020
Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar
Titel: Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar
Originalets titel: Christmas Days: 12 Stories and 12 Feasts for 12 Days (2016)
Författare: Jeanette Winterson
Översättare: Lena Fries Gedin, Jessika Gedin
Serie: -
Antal sidor: 325
Utgivningsår: 2017
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst:
Handling
Kliv in genom dörren till Jeanette Wintersons magiska jul, där både lekfulla och mörka berättelser blandas med anekdoter och recept på den godaste julmaten.
Låt dig förtrollas av de muntra andarna, tidsexperimenten, reflektioner kring kärleken, spökhusen, frostlandskapen och slädarna.
Berättelserna passar perfekt att försjunka i medan snön yr utanför fönstret, på tåget hem till familjen, framför brasan eller hopkurad i soffan med en kopp te.
Och vad vore julen utan den festliga maten? I Juldagar serverar Jeanette Winterson tolv personliga rätter att laga när andan faller på.
Tankar om titel och omslag
Har inte så mycket att säga om titeln. Omslaget gillar jag, speciellt inramningen runt själva titeln.
Mina tankar om boken
Från början hade jag inte tänkt läsa den här boken, men när jag såg att flera bokbloggare läste den blev jag så sugen på att själv göra det.
Jag hade heller inga speciella förväntningar på novellsamlingen så jag blev väldigt positivt överraskad. För egen del var jag kanske mindre intresserad av recepten, men det var ändå intressant att läsa lite om rätternas uppkomst.
Novellerna tycker jag är väldigt stämningsfulla och fina. Alla har olika teman, men gemensamt är att de alla har an koppling till julen. Jag tycker inte heller att det var någon novell som var sämre än andra, det var en väldigt jämn och hög nivå.
Förvånansvärt nog så gillade jag novellerna som var lite åt skräckhållet allra bäst plus de som hade något form av magisk realism. Det var kanske inte vad jag hade förväntat mig att jag skulle gilla. Flera av novellerna har också bibliska referenser.
Jag har inte läst något annat av författaren, men det är en författare som jag har blivit nyfiken på och som jag gärna läser mer av.
3 bra saker med boken: stämningsfulla, olika typer av noveller och lättläst
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Originalets titel: Christmas Days: 12 Stories and 12 Feasts for 12 Days (2016)
Författare: Jeanette Winterson
Översättare: Lena Fries Gedin, Jessika Gedin
Serie: -
Antal sidor: 325
Utgivningsår: 2017
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst:
Handling
Kliv in genom dörren till Jeanette Wintersons magiska jul, där både lekfulla och mörka berättelser blandas med anekdoter och recept på den godaste julmaten.
Låt dig förtrollas av de muntra andarna, tidsexperimenten, reflektioner kring kärleken, spökhusen, frostlandskapen och slädarna.
Berättelserna passar perfekt att försjunka i medan snön yr utanför fönstret, på tåget hem till familjen, framför brasan eller hopkurad i soffan med en kopp te.
Och vad vore julen utan den festliga maten? I Juldagar serverar Jeanette Winterson tolv personliga rätter att laga när andan faller på.
Tankar om titel och omslag
Har inte så mycket att säga om titeln. Omslaget gillar jag, speciellt inramningen runt själva titeln.
Mina tankar om boken
Från början hade jag inte tänkt läsa den här boken, men när jag såg att flera bokbloggare läste den blev jag så sugen på att själv göra det.
Jag hade heller inga speciella förväntningar på novellsamlingen så jag blev väldigt positivt överraskad. För egen del var jag kanske mindre intresserad av recepten, men det var ändå intressant att läsa lite om rätternas uppkomst.
Novellerna tycker jag är väldigt stämningsfulla och fina. Alla har olika teman, men gemensamt är att de alla har an koppling till julen. Jag tycker inte heller att det var någon novell som var sämre än andra, det var en väldigt jämn och hög nivå.
Förvånansvärt nog så gillade jag novellerna som var lite åt skräckhållet allra bäst plus de som hade något form av magisk realism. Det var kanske inte vad jag hade förväntat mig att jag skulle gilla. Flera av novellerna har också bibliska referenser.
Jag har inte läst något annat av författaren, men det är en författare som jag har blivit nyfiken på och som jag gärna läser mer av.
3 bra saker med boken: stämningsfulla, olika typer av noveller och lättläst
Betyg: 4/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.