31 januari 2020

Helgfrågan v. 5 : Böcker i hemmen & motion


För att starta upp fredagen tänkte jag svar på Mias helgfråga efter att ha funderat lite på den igår kväll.

Du är hemma hos någon du tycker om och respekterar. Vilken bok skulle du vilja se på nattduksbordet? Hur skulle du reagera om personen inte hade några synliga böcker alls i sin bostad? 

Det skulle absolut inte få mig att tycka sämre om personen, alla är ju olika. Men visst är det roligt om man ser att personen har böcker och då får man ju genast fler saker att prata om. Jag tycker inte att det måste finnas en speciell typ av böcker.

Bonusfråga: Den 1/2 är det löpningens dag så jag  undrar om ni utöver något idrott eller motionerar?

Kan börja med att säga att jag inte alls tycker om löpning, det verkar så fruktansvärt tråkigt eller så fattar jag helt enkelt inte grejen.

Det blir mycket promenader och för tillfället är det en hel del snöskottning vilket jag ändå räknar till vardagsmotion.

Utöver det så försöker jag att åka skidor lite nu och då.

30 januari 2020

Ingenting mindre än ett mirakel

Titel: Ingenting mindre än ett mirakel
Originalets titel: Bridge of Clay (2018)
Författare: Markus Zusak
Översättare: Anna Strandberg
Serie: -
Antal sidor: 539 
Utgivningsår: 2019
Förlag: Norstedts
Utläst: 8/1

Handling
De fem bröderna Dunbar lever tillsammans i ett nedgånget hus i utkanterna av Sydney. Rory, Henry, Tommy, Clay(ton) och Matthew har ett helt menageri av djur och tar hand om varandra så gott det går utan några som helst vuxna närvarande. De slåss och förälskar sig och ägnar sig åt sina favoritintressen: pianospel, långdistanslöpning, Homeros Odyssén eller Michelangelos konst. En dag dyker Mördaren upp, det är fadern som fått detta epitet av sönerna i och med modern Pennys frånfälle. Michael Dunbar sträcker ut en hand mot sina söner och berättar om sitt Stora Projekt. Han tänker bygga en bro över floden Amahnu och nu behöver han deras hjälp. Clay är den ende av bröderna som nappar på faderns förslag och följer med honom för att bygga den bro som ska bli ett minnesmärke över deras förgångna och gottgöra alla faderns misstag.

Tankar om titel och omslag
På nåt vis så gillar jag omslaget, med allt det orangea och så silhuetterna av de som befinner sig på taket. Där finns en stark koppling till boken. Titeln har jag däremot lite svårare att koppla till boken, speciellt om man jämför med originaltiteln.

Mina tankar om boken
Boktjuven av samme författare hör till en av mina absoluta favoritböcker, men det är också det enda jag läst an honom. Därför var det intressant att läsa en annan bok av honom och då en bok som jag tycker riktar sig främst till vuxna. Vad jag kan säga är att det är ingen ny Boktjuven direkt, men det är fortfarande en bra och gripande historia.

Jag hade lite svårt att komma in i boken, men det löste sig efter att man hade tagit sig en bit in i boken. I början hade jag också svårt att hålla isär bröderna och deras egenheter, men det löste sig också senare. Boken börjar med ett slut kan man säga och i vartannat kapitel därefter får man nutid och dåtidshistorien. Jag tycker den historien i det förflutna är mer intressant, speciellt den som handlar om brödernas mor och hennes liv. Jag blir inte lika hänförd av nutidshistorien, men bit för bit knyts det ihop till en enda sammanhängande historia. Så jag tycker ändå att den är berättad på ett bra, om än lite annorlunda sätt.

Språket upplevde jag som både enkelt och svårt på samma gång. Språket känns ibland lite högtravande och alltför detaljrikt även om det flyter på bra medan man läser då det i regel är väldigt korta kapitel.

Med tanke på att det tog ett tag att komma in i boken och lära känna karaktärerna så är det en fin historia, speciellt ju mer mot slutet man kommer och historierna blir mer och mer sammanvävda. Då blir det också lite rörande.

Jag tror också att detta är en bok som är bättre att läsas utan att man vet så mycket om den innan. Jag känner mig lite förvirrad över vad jag egentligen tycker om boken för det finns mycket som är bra, men så finns det en del för mig viktiga saker som drar ner betyget lite grann.

3 bra saker med boken: lättläst, Australien, bröderna

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Boktjuven

29 januari 2020

Tv-serie: Min fantastiska väninna säsong 1

Handling
When the most important friend in her life seems to disappear without trace, Elena Greco, an elderly woman living in a house crammed with books, switches on her PC and starts writing her own story, and that of Lila. She tells the tale of their friendship, which started at school in the 1950s. Set in a dangerous but fascinating Naples, it is just the start of a story spanning sixty years of life. A tale that attempts to unveil the mystery of Lila, Elena's brilliant friend. Her best friend, and her worst enemy.

Den första säsongen har 8 avsnitt och i huvudrollerna ses Margherita Mazzucco och Gaia Girace.

Jag såg klart säsongen 6 januari.

Serien är baserad på Elena Ferrantes Neapelkvartett.

Mina tankar
Jag tyckte inte lika bra om Elena Ferrantes böcker som många andra, men trots det kände jag ändå ett sug efter att se tv-serien men den stod inte direkt högst upp på min prioriteringslista.

När jag sedan såg att SVT skulle sända dessa kring jul/nyårs-helgerna så passade det ganska bra att se de 8 avsnitten.

Jag måste säga att jag nog tycker bättre om serien än vad jag gör om böckerna. Det hela blir så mycket mer levande och jag kan uppskatta andra saker mer än vad gjorde i boken. Framförallt gillar jag miljöerna, de känns så naturliga på något vis.

Vad som slår mig när jag ser filmatiseringen är framförallt hur fattigt kvarteret är och hur mycket våld som finns där. Det känns mycket mer än när man bara läser böckerna.

Mitt största problem med serien är nog att jag inte gillar Lila eller Elena speciellt mycket. Men jag tycker det är intressant att se miljöerna och den historiska kontexten. Jag gillar också att följa Elena i skolan och hur hon utbildar sig.

Sedan tycker jag skådespeleriet är väldigt bra, både av de två flickorna som spelar Elena och Lila som unga, men också de som spelar karaktärerna i tonåren. En sista sak som jag gillar är musiken i serien, den är riktigt dramatisk och fin.

Detta är nog en av de få gånger där jag tycker bättre om filmatiseringen än vad jag tycker om böckerna.

28 januari 2020

Tisdagstrion v.5: Bokomslag i min favoritfärg

Även den här veckan tänkte jag delta i tisdagtrion som anordnas av Ugglan och boken.

Den här veckan är temat bokomslag i min favoritfärg. Ett ganska enkelt tema, men problemet är ju att det finns så många böcker att välja på.








Länktisdag #48

Den här tisdagen tänkte jag att jag skulle visa upp lite länkar och sådant som jag reagerat på den senaste tiden.

1. Johanna Lundin som boktipsare i Go´kväll. Johanna Lundin som nog är ganska känd inom bokbloggarvärlden har börjat som boktipsare i Go kväll. Programmet finns såklart på SVTplay.

2. Tänker tipsa om ytterligare ett tv-program som har lite sportanknytning, Sverige mot Norge, som finns på TV4Play. Kända skididrottare och skidskyttare från både Norge och Sverige samlas på en ö för att tävla och diskutera sina karriärer. Påminner en del om Mästarnas mästare. Jag tycker detta är riktigt underhållande och det är kul att få profiler såsom Charlotte Kalla, Hanna Öberg, Therese Johaug och Petter Northug i helt andra sammanhäng.

3. Allra sist vill jag tipsa om en podcast som heter Currently reading. Detta är en podcast som jag nyligen hittat men den får verkligen min läslust att växa. Två kvinnor som veckovis samtalar om böcker de läst och sina läsupplevelser. Avsnitten innehåller också en fördjupning med ett tema, ex tv-serier som paras ihop med böcker. Väldigt mysig är den också.

4. Fannys journal har tipsat om en hel drös med böcker där naturen lyfts fram.

26 januari 2020

Min bokresa #74 - Att läsa om böcker

Nu har jag kommit in igen efter att ha varit ute och skottat en del snö och ska snart sätta mig och äta middag. Innan det tänkte jag vara med i Camillas bokresa som den här gången ställer sig frågan om vi brukar läsa om böcker och av vilka anledningar vi gör det. 

Jag läser om böcker väldigt sällan, men det händer. Då är det ofta av någon speciell anledning. Antingen var jag så ung att jag har glömt mycket och vill läsa om boken igen. Så var fallet med Annika Thor och hennes En ö i havet - böckerna. 

Markus Zusaks Boktjuven läste jag om för något år sedan när den var med i en readalong och samma sak är det nu med The Hobbit av J.R.R. Tolkien.

Det är nog det jag kan komma på. Vanligtvis brukar jag inte vara så pigg på att läsa om böcker och speciellt om man verkligen har tyckt om boken. Det är som att man är rädd att förstöra den där första, fantastiska läsupplevelsen. 

Jag läste en några klassiker när jag var yngre också och ibland skulle jag tycka det vore kul att läsa exempelvis Jane Austen på engelska och se vad man tycker om böcker då. Sedan kan ju den ålder man är i också påverka vad man tycker om boken. Min "boksmak" idag är kanske inte densamma som för tio år sedan. 

25 januari 2020

Dolt i mörker

Titel: Dolt i mörker
Originalets titel: The Chalk Pit (2017)
Författare: Elly Griffiths
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Ruth Galloway #9
Antal sidor: 309
Utgivningsår: 2017
Förlag: Forum
Utläst: 28/12

Handling
I en gammal kalkstenstunnel i Norwich hittas ben från ett människoskelett. När rättsarkeolog Ruth Galloway undersöker benen visar de sig inte alls vara något medeltidsfynd, utan tycks nyligen ha kokats och grävts ner. Fallet hamnar på kriminalinspektör Harry Nelsons bord, och efter att en ung kvinna anmälts försvunnen börjar han undersöka mystiska rykten om ett underjordiskt samhälle för hemlösa.

Kort därefter hittas en död kropp utanför polisstationen, samtidigt som en småbarnsmamma spårlöst försvinner från sitt hem. När frun till Nelsons kollega Clough också försvinner ställs utredningen på sin spets. Ruth och Nelson måste jobba tillsammans för att avslöja de mörka hemligheter som döljer sig i underjorden, innan det är för sent.


Tankar om titel och omslag
Har inte så mycket att säga om vare sig titel eller omslag. Omslaget känns ju ganska mörkt och olycksbådande.

Mina tankar om boken
Böckerna om Ruth Galloway är för mig en perfekt mysdeckare. Speciellt när man lärt känna karaktärerna så väl så att de känns igen och man bara kan luta sig tillbaka och få ett bra mysterium serverat.

Jag läste denna som e-bok, vilket kändes lite ovanligt. Men det var inga problem alls att hänga med. Sen tycker jag det är kul när "gamla" karaktärer från tidigare böcker återkommer i någon form vilket ju ofta sker i Griffiths böcker.

Det tar ett tag innan mysterierna och brotten kommer igång, men när det väl gör det så blir det riktigt spännande och intressant Idén med underjordiska samhällen är fascinerande. Brotten berör mig ovanligt mycket, men det beror kanske på att de som som blir offer är extra utsatta.

Jag tycker det händer relativt mycket i framförallt Ruths privatliv och mot slutet var det verkligen hetsläsning för jag vill veta hur det skulle gå. Slutet på Dolt i mörker gör att jag vill läsa fortsättningen väldigt snart.

3 bra saker med boken: karaktärer, spännande och mysig

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Flickan under jorden
Janusstenen
Huset vid havets slut
Känslan av död
En orolig grav
De utstötta
De öde fälten
En kvinna i blått

24 januari 2020

Helgfrågan v.4: Böcker och film


Denna vecka har min praktik börjat så det har varit många nya intryck den här veckan. Veckorna framöver är jag "ledig" fredagar för egna studier, men jag tänkte göra en liten paus och svara på Mias helgfråga. 

Många böcker blir idag filmatiserade, vilka böcker skulle du önska blev film/tv-serie?
Jag tycker det hela tiden kommer ut nya filmatiseringar av böcker man läst eller vill läsa. Ibland läser man också böcker där jag åtminstone har tänkt att den skulle passa perfekt i ett annat format. 

Av de böcker som jag kan komma på så här på rak arm är det t.ex. Jag kommer hem till jul av Joanna Bolouri. Tror den skulle kunna bli riktigt mysig som julfilm. (Om ni vill ha en tv-serie som påminner lite om den boken tipsar jag om Hjem til jul).

Sen hade jag gärna sett en del deckarserier som film eller tv-serie såsom Elly Griffiths böcker om Ruth Galloway eller Carin Gerhardsens deckare.

När det gäller populära Young Adult-böcker finns det en hel drös som jag skulle önska blev film, exempelvis Caraval, Rör mig inte, och Tårar i havet.

Bonusfråga: Några böcker blir film 2020, är det någon du tänkt se?
Jag har inte superkoll på böcker som blir filmatiserade och många gånger faller det på att jag inte läst boken. 

Men har ju hört mycket bra om Unga kvinnor - filmen, men där måste jag ju läsa boken först. Samma sak även med Liane Moriartys bok som håller på att bli tv-serie.

Sedan kommer det väl dyka upp en hel del andra filmer också under årets gång. 

Läsplanering februari


Januari är snart över och inte har jag hunnit läsa något av det jag hade i min TBR för januari.

Därför hade jag tänkt att februari skulle bli en månad där jag ska försöka läsa de böcker som jag inte hunnit med tidigare.

Ändå har jag planerat in några böcker jag skulle vilja läsa under månaden om jag hinner med.

Först ut är en diktsamling, Berör och förstör: dikter för unga. Dikter är inte något som jag brukar läsa, men jag läste om denna antologi på någon blogg och blev så nyfiken på den.

En annan bok jag skrivit upp på min TBR efter att ha sett hur många inlägg både på Facebookgrupper och bloggar är Nora eller brinn Oslo brinn av Johanna Frid. Av någon anledning hade jag fått för mig att det var en tegelsten, men det är den ju inte. Jag hade inte heller förstått att den handlar bland annat om endometrios så jag är nyfiken på att läsa den.

En sista bok jag sätter upp på min TBR är Clockwork Angel av Cassandra Clare som är den första delen i hennes andra serie The infernal devices. Jag vill ju gärna läsa hennes första serie och enligt författaren själv ska man mellan del 3 och 4 i den serien läsa den här trilogin. Lite förvirrat alltså. Handlingen verkar i alla fall spännande och jag fram emot att få läsa steampunk.

Under februari och mars är det också dags att läsa The Fellowship of the Ring av J.R.R. Tolkien i den readalong som jag deltar i. Den serien har jag inte läst förut och filmerna är det väldigt länge sedan jag såg så det ska bli kul.

23 januari 2020

Tv-serie: Orphan Black säsong 3

Handling
Orphan Black follows outsider, orphan and street-wise chameleon Sarah. After witnessing a woman's suicide, Sarah assumes the stranger's identity - who happens to look just like her. Expecting to solve all her problems by cleaning out the dead woman's savings, Sarah is instead thrust headlong into a kaleidoscopic mystery as she realizes the dizzying truth - she and the dead woman are clones. As Sarah searches for answers, she discovers the chilling fact that there are more people like her out there - genetically identical individuals who were planted in unsuspecting birth parents and nurtured in completely different circumstances. With no idea who created the clones, she'll need to discover the reason in a hurry as an assassin is killing them one by one.

Den tredje säsongen har 10 avsnitt och i huvudrollerna ses bland annat Tatiana Maslany, Jordan Gavaris och Ari Millen.

Jag såg klart säsongen 4 januari.

Mina tankar
Orphan Black har hamnat högt upp på listan över mina favoritserier av många anledningar. Nu börjar det också ha hänt så pass mycket att det är svårt att gå in på detaljer för jag vill verkligen inte spoila någonting.

Det finns så många saker jag gillar med serien. Tatiana Maslany gör ett fantastiskt jobb med att gestalta 5 olika karaktärer på 5 olika sätt. Sedan är serien såklart väldigt spännande också och man får hela tiden nya funderingar medan man tittar. Detta är också en serie där jag inte kan förutsäga vad som ska hända och på bara 10 avsnitt hinner det hända många saker.

Förutom spänningen i att följa systrarnas jakt på svaren om sig själva så blandas det även med en del andra storylines. En del är nästan like farsaktiga då det ibland kan kännas lite malpacerat med komik i en så pass intensiv serie. Jag tror att man måste ha en lite speciell humor för att kunna uppskatta det.

En av anledningarna till att jag läste Dr Moreaus ö var just att den förekommer i den tredje säsongen av serien. Den har en ganska framstående roll på ett vis. Serien handlar mycket om vetenskap och etik, vad som är rätt och riktigt när det gäller svåra frågeställningar.

I den här tredje säsongen får vi såklart många svar till vad som tidigare hänt i serien, men det dyker upp flera andra aktörer som vill ha något av systrarna som de måste bekämpa. Vid det här laget finns det ett ganska starkt systerskap mellan Sarah och alla de andra tjejerna som jag på något vis tycker är fint att se.

Avslutningen av säsongen var inte förvånande i sig, men jag såklart sugen på att se mer och hur det kommer att gå för alla inblandade.

Hur säsongen slutar
Allison gör en deal med Dyad och Topside och ger bort originalgenomet för klonerna, som visar sig vara hennes mormor som Sarah, Felix och Mrs S tagit med sig från London. Dock får de vetskap om att det finns ytterligare en organisation som styrt både projekt Leda med de kvinnliga klonerna och Castor med de manliga klonerna hela tiden. Castor-klonen Mark har återförenats med Gracie, men bestämmer sig motvilligt för att hjälpa Sarah och de andra för att få bort dr Coady. Rachel har försvunnit och en annan oskyldig klon har tagit hennes plats. Rachel vet inte vart hon är, men det visar sig att en av vetenskapsmännen från det första projektet har hand om henne - Mrs Duncan som försvann spårlöst. Allison och Donnie fortsätter med sin drogverksamhet, nu har hon dessutom vunnit skolvalet. Helena är återförenad med sina systrar och har hjälpte dem genom att döda en annan Castor-klon. Hon är också gravid. Delphine tar farväl av Cosima och blir skjuten. 

Orphan Black säsong 1
Orphan Black säsong 2
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...