21 april 2013

En smakebit på söndag: I vargars följe

Nu är det söndag igen och det är återigen dags för en smakebit på söndag  hos norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Varje vecka delar man med sig av ett litet stycke på vad man läser för tillfället. Klicka HÄR för att läsa fler smakebitar.

I helgen började jag läsa I vargars följe av Stef Penney. Hittills så älskar jag boken! Det vackra språket, de magiska miljöskildringarna och den kanadensiska naturen...

Kanada 1867: När vintern tar ett fastare grepp om den isolerade bosättningen Dove River i norra Kanada hittas en man brutalt mördad och skalperad. Spår från den döde mannens stuga leder norrut mot skogen och tundran. Mordet väcker uppståndelse i det annars så lugna och lite sömniga nybyggarsamhället. Gamla konflikter får nytt liv och väl dolda hemligheter kommer till ytan. Mordmisstankar riktas mot en 17-årig pojke som försvunnit i samband med dådet, och två män ger sig ut i det frusna landskapet för att söka efter honom. Men pojkens mamma är övertygad om sonens oskuld och när hon får en chans att följa efter, trotsar hon sin rädsla för de öppna vidderna och beger sig ut på sitt livs svåraste vandring för att rentvå sin son. 


Smakebiten kommer från sidan 64.
"Det är hemskt att se sina föräldrar åldras och veta att de där smärtorna och skröpligheterna bara ska fortsätta ackumuleras i kroppen, tills den helt slutar fungera. Maria har redan utvecklat  en ganska cynisk livssyn, förmodligen ytterligare en bieffekt av att ha en vacker syster, en syster som nu har kastat sin vanliga, fullständigt tanklösa förtrollning över mr Moody."

19 april 2013

Allt du kunde önska, Tara

Titel: Allt du kunde önska, Tara
Originalets titel: Tara´s Fortune (2004)
Författare: Geraldine O´Neill
Översättare: Britt Arenander
Antal sidor: 425
Utgivningsår: 2006
Förlag: Albert Bonnier Förlag

Första meningen: "Till och med i jeans och en ledig, blårutig skjorta framstod Tara Fitzgerald som en elegant kvinna med sin smärta gestalt och sina långa, vindrufsiga, tizianröda lockar där hon stod mitt i det som en gång i tiden hade varit en vacker, vindlande trädgård i edvardiansk stil."

Tara Flynn har allt hon någonsin kunnat drömma om. Hon har gift sig med sin första stora kärlek Gabriel Fitzgerald, hon har ett vackert hem på Ballygrace House, den ståtliga herrgården bland Irlands grönskande kullar, och hon är en framgångsrik yrkeskvinna.
   Men Tara har inte glömt sin enkla bakgrund, då hon växte upp hos en älskad farfar i Tullamore sedan modern dött och fadern, en slarver och drinkare, flyttat hemifrån och bildat ny familj. Hennes vänskap med den föräldralösa, grymt utnyttjade Biddy betyder mycket och hon minns hur de båda flickorna hals över huvud lämnade Irland och gav sig iväg till England och med mod och envishet slog sig fram i en ny, främmande miljö.
   Det är nu tidigt 60-tal. Biddy är respekterad pensionatsvärdinna i Stockport, gift med Fred och de har två barn. Tara själv har lyckan med sig som fastighetsförvaltare och mäklare och saknar egentligen bara en sak - hon har ännu inga barn. När Fred så råkar ut för en allvarlig skada reser Tara omedelbart till England för att stödja Biddy. Då nås hon av ett telefonsamtal - en ofattbar tragedi har återigen drabbat den otursförföljda familjen Fitzgerald. Kommer Tara att ha modet och styrkan som krävs för att överleva?

Detta är den andra boken av tre om irländskan Tara Flynn. Tyvärr så är det länge sedan jag läste den första delen och jag har hunnit glömma bort en del karaktärer och händelser. När jag började läsa så började jag ändå koma ihåg mer och mer från den första boken. Det bästa med den här boken är att den är så fantastiskt lätt att läsa och det är bara korta kapitel. Boken har dessutom ett lätt och ledigt språk så man det blir att bra flyt i läsningen.

Det finns ändå en del saker som jag stör mig på... Även om boken skildrar många händelser, så är den ändå lite småtråkig och gör mig uttråkad så jag måste som tvinga mig att läsa boken. Den är dessutom väldigt förutsägbar och det känns inte som att O´Neill  utnyttjar bokens dramatiska händelser till fullo. När jag läser så stör jag mig på författarens lättvindiga syn på att förlora en närstående. Det blir liksom bara Åh-nej-min-man-är-död-men-allt-är-okej...

Det är på långa vägar inte den bästa bok jag läst, men den duger om man vill ha en förutsägbar kvinnlig underhållningsroman.

Boktipsets estimerade betyg var 3,4 men jag ger boken en godkänd 3:a. 

Bokbloggsjerka 19-22 april

Detta är första gången jag testar att vara med i Annikas bokbloggsjerka, men det verkar som en rolig uppgift.







Veckans fråga är: Att bokomslaget är viktigt för många har jag förstått, men hur viktig anser du att bokens titel är? 

Jag tycker inte att titeln är avgörande för om jag läser en bok eller inte, men visst kan jag känna mig mer lockad att läsa en bok om den har en bra titel. När jag väljer en bok så tittar jag alltid först på baksidetexten och senare kanske också på omslaget. Jag tycker ofta att böcker med ordet hemlighet (t.ex. En välbevarad hemlighet)  eller död (t.ex. I natt är du död) i titeln lockar mig mer än till exempel boken Råttornas vinter (jag hatar råttor!).



14 april 2013

En smakebit på söndag: Allt du kunde önska, Tara


Nu är det söndag igen och återigen dags för en smakebit på söndag hos den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Varje vecka delar man med sig av ett litet stycke av vad det är man läser för tillfället. Klicka HÄR för att se andra smakebitar.

Igår började jag läsa Allt du kunde önska, Tara av Geraldine O'Neill. Tyvärr så var det länge sedan jag läste den första boken, men nu börjar jag ändå att komma in i den. Jag har bara hunnit läsa 40 sidor, men hittills är den bra.



Tara Flynn har allt hon någonsin kunde drömma om. Hon har gift sig med sin första stora kärlek Gabriel Fitzgerald, hon har ett vackert hem på Ballygrace House, den ståtliga herrgården bland Irlands grönskande kullar, och hon är en framgångsrik yrkeskvinna.
   Men Tara har inte glömt sin enkla bakgrund, då hon växte upp hos en älskad farfar i Tullamore sedan modern dött och fadern, en slarver och drinkare, flyttat hemifrån och bildat ny familj. Hennes vänskap med den föräldralösa, grymt utnyttjade Biddy betyder mycket och hon minns hur de båda flickorna hals över huvud lämnade Irland och gav sig iväg till England och med mod och envishet slog sig fram i en ny, främmande miljö.
   Det är nu tidigt 60-tal. Biddy är respekterad pensionatsvärdinna i Stockport, gift med Fred och de har två barn. Tara själv har lyckan med sig som fastighetsförvaltare och mäklare och saknar egentligen bara en sak - hon har ännu inga barn. När Fred så råkar ut för en allvarlig skada reser Tara omedelbart till England för att stödja Biddy. Då nås hon av ett telefonsamtal - en ofattbar tragedi har återigen drabbat den otursförföljda familjen Fitzgerald. Kommer Tara att ha modet och styrkan som krävs för att överleva?

Dagens smakebit kommer från sidan 17.
"Långsamt gick Tara uppför trappan medan hon tankfullt lät handen glida över den polerade ledstången. Förhoppningsvis skulle allt snart vara som förr igen. Tillbaka till de avslappnade, sorglösa dagarna som hon och Gabriel tagit för givna. De dagar när de inte hade något att bekymra sig över förutom vilken film de kanske skulle gå och se, eller vilken teaterpjäs de kanske skulle köra upp till Dublin för att se under veckoslutet."


13 april 2013

Krokodiler talar inte svenska

Titel: Krokodiler talar inte svenska
Originalets titel: Krokodiller snakker ikke norsk (2007)
Författare: Unni Lindell
Översättare: Ragna Essén
Antal sidor: 122
Utgivningsår: 2008
Förlag: Känguru

Första meningen: "Att ha skägget i brevlådan betyder att man är så nyfiken att man sticker ner hela huvudet i brevlådan, och då kan det hända att skägget fastnar."

Barn är kloka på sitt eget underfundiga vis och när man ber dem om en förklaring av världen öppnar sig ett nytt universum. Inget vet bättre än Unni Lindell som med boken Gamla tanter lägger inte ägg fick miljontals läsare i både Sverige och Norge att skratta.

Krokodiler talar inte svenska ger oss nya underbara tankar och finurligheter från en lång rad ungar. Den handlar om smått och stort och allt viktigt däremellan.
"Rymdvarelserna bor alldeles i närheten av Gud. Men jag tror inte att de umgås precis." 
"Inre värden betyder att man bor i ett fult hus och tycker att det är helt okej." 
Den här lilla boken är fruktansvärt rolig och man skrattar hela tiden när man läser! Ett plus är att den går mycket fort att läsa och man behöver inte tänka så mycket, bara skratta och njuta. Boken är ruggigt klok och träffsäker och jag blir glad i själen när jag läser. Krokodiler talar inte svenska är perfekt att läsa om man bara vill koppla av en liten stund.

Boktipsets estimerade betyg var 4,6 men jag ger boken solklar 5:a. 

11 april 2013

Den röde prinsen

Titel: Den röde prinsen: Wilhelm von Habsburgs hemliga liv
Originalets titel: The red prince: The Secret Lives of a Habsburg Archduke (2008)
Författare: Timothy Snyder
Översättare: Margareta Eklöf
Antal Sidor: 355
Utgivningsår: 2009
Förlag: Albert Bonnier Förlag

Första meningen: " Det var en gång en söt ung prinsessa som hette Maria Krystyna."

Wilhelm von Habsburgs liv tar sin början i palatsen i Wiwn och fin de siécle-epokens glansdagar och slutar i ett förhörsrum i Kiev under det kalla kriget. Hans olika skepnader som ärkehertig, Ukrainas befriare, playboy i Paris, österrikisk monarkist, tysk fascist och brittisk spion gör honom till en spegelbild av det kaos som rådde i Centraleuropa under första hälften av 1900-talet.
   Timothy Snyder har forskat i ett stort antal källor, han har läst brev från Wilhelms oroliga släktingar, letat upp polisrapporter i Paris och spioners hemliga meddelanden till olika regeringar, grävt i gamla Gestapoarkiv och sovjetiska förhörsprotokoll. Wilhelm von Habsburg föddes i det gamla Europa då hans familj var den obestridligt mäktigaste härskardynastin. Hans liv blev en sällsamt utdragen enmansteater, en efterklang till den tid och det imperium som försvann i svallvågorna efter de båda världskrigen.

Jag läser för det mesta skönlitteratur eller deckare så jag läser inte alls ofta historiska biografier. Jag har tänkt försöka bättra mig med det och tänker utmana mig själv till att försöka läsa fler icke-skönlitterära böcker. Mina förväntningar var inte speciellt höga, men jag började läsa och fastnade. Den är intressant, ganska lättläst och spännande om man bortser från allt som handlar om politik, nationalism, fascism och liknande begrepp. Jag tycker det är fel att säga att den här boken är en biografi som bara handlar om Wilhelm, för den handlar om så mycket mer! Jag måste säga att jag blev riktigt förvånad när Sverige dök upp i boken.. Tydligen så var en av Wilhelms bröder gift med en svensk adelsdam (som senare blev polska).

Hela tiden när jag läste den här boken kände jag hur spänningen byggdes upp för första världskriget och andra världskriget. I 9:an jobbade vi med första världskriget och jag tyckte att jag fick det ganska klart för mig vad det var som orsakade det, men så fel jag hade! Hela tiden när jag läste så dök det hela tiden upp nya orsaker till kriget, som jag inte hade en aning om. Något som dök upp i huvudet under läsningen var att släkten Habsburg spelar en mycket viktig roll i den europeiska historien och att allt liksom hänger ihop och att Wilhelms och de andra Habsburgarnas liv påverkar oss än idag.

Jag ger boken en 4:a för att de var så intressant och läsvärd.




8 april 2013

Tematrio: Fortfarande oläst

Lyrans noblesser tematrio handlar denna vecka om olästa författare. Nu ska jag berätta om tre författare som jag inte läst ännu, men vill läsa.


1. Leif GW Persson. Jag har varit sugen på att läsa någonting av GW länge och suget blev inte mindre när jag såg filmatiseringen av hans böcker om mordet på Olof Palme.

2. Danielle Trussoni. Hon har skrivit Änglarnas tecken som jag är väldigt sugen på att läsa.

3. Caitlin Moran. Jag såg henne när hon var med i Skavlan och vill sedan dess läsa Konsten att vara kvinna. Jag tyckte hon verkade så rolig och härlig.

7 april 2013

Vill vinna!

Jag stötte på en liten tävling hos Funkinality där man kan vinna en bok. Såklart är jag med i tävlingen  så nu är det bara att hålla tummarna!

En smakebit på söndag: Den röde prinsen


Den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten har varje söndag en liten utmaning, där man ger en liten smakebit på det man läser. Igår började jag läsa Den röde prinsen: Wilhelm von Habsburgs hemliga liv av den amerikanske historikern Timothy Snyder. Har bara hunnit läsa några sidor och det finns många personer att hålla reda på, men jag hoppas att boken kommer vara intressant.



Wilhelm von Habsburgs liv tar sin början i palatsen i Wien och fin de siécle-epokens glansdagar och slutar i ett förhörsrum i Kiev under det kalla kriget. Hans olika skepnader som ärkehertig, Ukrainas befriare, playboy i Paris, österrikisk monarkist, tysk fascist och brittisk spion gör honom till en spegelbild av det kaos som rådde i Centraleuropa under första hälften av 1900-talet.
   Timothy Snyder har forskat i ett stort antal källor, han har läst brev från Wilhelms oroliga släktingar, letat upp polisrapporter i Paris och spioners hemliga meddelanden till olika regeringar, grävt i gamla Gestapoarkiv och sovjetiska förhörsprotokoll. Wilhelm von Habsburg föddes i det gamla Europa då hans familj var den obestridligt mäktigaste härskardynastin. Hans liv blev en sällsamt utdragen enmansteater, en efterklang till den tid och det imperium som försvann i svallvågorna etfer de båda världskrigen.



Dagens smakebit kommer från sidan 33.

"Habsburgarna älskade verkligen sina folk, åtminstone i den mån de innebar kronländer, makt och rikedom. De hade i århundraden använt de språk och lagt sig till med de seder som gav dem bäst möjligheter att härska. Deras kärlek var kosmopolitisk, urskillningslös, egoistisk, spontan och därmed i någon mening fulländad. "

6 april 2013

Mord med ett leende

Originalets Titel: Rapture In Death (1996)
Författare: J.D. Robb (Nora Roberts)
Översättare: Peter Samuelsson
Antal Sidor: 314
Utgivningsår: 2008
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Första meningen: "Gränden var mörk och stank av piss och spyor."

Året är 2058 och TV har ersatts av virtuell verklighet. Droger som används för att förändra känslor eller sinnestillstånd är lagliga. Huvudpersonen Eve Dallas har precis gift sig med entreprenören Roarke när de båda blir indragna i ett mystiskt fall: en rymdtekniker har hängt sig med ett leende på läpparna efter att ha roat sig med virtuell verklighet genom utrustning som Roarkes företag tillverkar. Fallet kompliceras ytterligare när tre människor från New York begår liknande självmord. Alla verkar ha virtuell verklighet som gemensam nämnare. Försöker någon mörda genom den virtuella verklighetsutrustning som Dallas man Roarke utvecklar?
   Mord med ett leende är fjärde boken i Nora Roberts spänningsromanserie, som utspelar sig i ett framtida New York, som hon skriver under pseudonymen J.D. Robb.

Jag måste säga att det kändes lite konstigt att läsa en bok av Nora Roberts under pseudonymen J.D. Robb. Hennes kännetecken finns där, sex, våld och dialogen, för att bara nämna några. Den är perfekt att läsa som ren och skär underhållning, men den griper ändå inte riktigt tag i mig, det är någonting som saknas. Det kanske är romantiken som saknas, men jag vet inte. Jag tycker att boken är rå och dryg att läsa och jag känner liksom ingenting för karaktärena, många karaktärer känns menlösa och man får aldrig en riktigt chans att lära känna dem. Trots detta så är boken inte usel, det är relativt lätt att luska ut vem boven är,men boken är ändå spännande att läsa.

Det är ganska intressant att boken utspelar sig i framtiden och alla har ju sin egen bild av hur framtiden kommer att vara. Jag tycker det är lite skrämmande att i den här framtiden så har man "evigt liv" (åtminstone 150 år) och att rika människor enkelt kan förlänga sina liv och aldrig bli sjuka.  Jag tror att detta kanske kommer vara möjligt i framtiden och att man på något sätt själv får bestämma när man dör. En annan sak som är skrämmande är att de människor som mördades övertalades till att begå självmord och att det var så lätt att styra över personerna om man visste hur deras hjärna syntes ut.

Det här är definitivt inte Nora Roberts bästa bok, men om man vill ha en bok som är lättläst, snabbläst bok som man ganska fort kommer att glömma är den helt okej.

Boktipsets estimerade betyg var 3,6 men jag ger boken en svag, tveksam 3:a.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...