I helgen började jag läsa I vargars följe av Stef Penney. Hittills så älskar jag boken! Det vackra språket, de magiska miljöskildringarna och den kanadensiska naturen...
Kanada 1867: När vintern tar ett fastare grepp om den isolerade bosättningen Dove River i norra Kanada hittas en man brutalt mördad och skalperad. Spår från den döde mannens stuga leder norrut mot skogen och tundran. Mordet väcker uppståndelse i det annars så lugna och lite sömniga nybyggarsamhället. Gamla konflikter får nytt liv och väl dolda hemligheter kommer till ytan. Mordmisstankar riktas mot en 17-årig pojke som försvunnit i samband med dådet, och två män ger sig ut i det frusna landskapet för att söka efter honom. Men pojkens mamma är övertygad om sonens oskuld och när hon får en chans att följa efter, trotsar hon sin rädsla för de öppna vidderna och beger sig ut på sitt livs svåraste vandring för att rentvå sin son. Smakebiten kommer från sidan 64.
"Det är hemskt att se sina föräldrar åldras och veta att de där smärtorna och skröpligheterna bara ska fortsätta ackumuleras i kroppen, tills den helt slutar fungera. Maria har redan utvecklat en ganska cynisk livssyn, förmodligen ytterligare en bieffekt av att ha en vacker syster, en syster som nu har kastat sin vanliga, fullständigt tanklösa förtrollning över mr Moody."








