24 januari 2015

Pepparkakshuset

Titel: Pepparkakshuset
Originalets titel:-
Författare: Carin Gerhardsen
Översättare:-
Serie: Hammarbyserien #1
Antal sidor: 324
Utgivningsår: 2011
Förlag: Pocketförlaget 
Utläst: 13/1

Första meningen: "Den bruna sekelskiftesvillan är ståtlig där den står på toppen av den gräsbevuxna kullen, omgiven av högresta tallar."







Handling
En måndag i november, klockan är fyra, det mörknar och blöt snö faller över Stockholm. Mannen sätter sig tillrätta på tunnelbanan. Han undrar om det syns utanpå att han är lycklig. Om det stör? Tåget bromsar in och han kliver av. För upptagen med sina tankar för att se den dystra figur som följer efter honom. På kort tid inträffar flera bestialiska mord i Mellansverige. När kriminalkommissarie Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen börjar ana att de hör ihop blir han iskall inombords. Den finns en människa därute vars drivkrafter är mycket personliga och som inte kommer att backa undan för något.

Mina tankar
Det här boken var faktiskt mycket bättre än vad jag trodde, även om jag störde mig på vissa delar. Pepparkakshuset är väldigt lättläst och ganska spännande och jag gillar hur poliserna arbetar, även om vi som läsare anar vem som är mördaren ett bra tag innan de själva gör det.

Jag tycker om att poliserna är vanliga människor, att de inte har en massa problem och att de jobbar tillsammans. I början hade jag lite svårt att hålla reda på poliserna, jag tyckte först att de var ganska många. Jag tycker att själva mordhistorien är bra, även om den var lite förutsägbar. Dock tycker jag att Petra Westmans historia inte tillförde så mycket till boken.

Vissa stunder tycker jag att boken blir väldigt grym, t.ex. det som handlar om vad barnen gör mot sina mobboffer och det är väldigt hemskt och berör mig ganska illa. Annars tycker jag inte att boken var speciell våldsam och blodig.

Boken innehåller väldigt många vardagsskildringar och ibland tycker jag nästan att det blir alltför detaljerat, till exempel när Sjöberg ska laga mat och Gerhardsen beskriver in i minsta detalj hur han lagar den.

Jag är väl inte så ytlig när det gäller omslag, men just det här omslaget tycker jag var väldigt passande och lite obehagligt.

Pepparkakshuset är trots sin mordhistoria en trevlig och realistisk deckare och jag tycker om den och ser faktiskt fram emot att läsa några andra delar. Jag tycker att titeln är ganska passande och just på grund av den kommer jag nog komma ihåg boken ett tag.

Betyg: 3/5

Tidigare läst av denna författare
Jag har inte läst något av denna författare tidigare.

Pepparkakshuset var min januari-bok i Spänningsutmaningen och med i min Boktolva. 
Dessutom kan jag pricka av punkt 26 i Kaosutmaningen.

HÄR finns en smakbit ur boken.

6 kommentarer:

  1. Jag har den här boken stående oläst i bokhyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan verkligen rekommendera den, var mycket bättre än jag trodde.

      Radera
  2. Ja, det där omslaget gav verkligen kalla kårar. Obehagligt var ordet!! //Anna :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men boken är riktigt bra :-)

      Radera
  3. Jag tyckte den var väldigt spännande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är väldigt sugen på att läsa fortsättningen

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...