Världskrig Z

Titel: Världskrig Z: en muntlig historik över zombiekriget
Originalets titel: World War Z: An Oral History of the Zombie War (2006)
Författare: Max Brooks
Översättare: Niklas Darke
Serie: -
Antal sidor: 417
Utgivningsår: 2012
Förlag: Modernista
Läst: 3/7 - 7/7

Första meningen: "Det finns många namn på det som hände 'Krisen', 'De mörka åren', 'Den vandrande pesten', eller nyare och mer 'hippa' benämningar som 'världskrig Z' eller 'första Z-kriget'."





Handling
För bara tio år sedan hade Zombiekriget varit nära att utplåna hela mänskligheten.
En namnlös författare, driven av behovet att bevara de överlevandes erfarenheter från de apokalyptiska åren, bestämde sig för att resa över USA och resten av världen.
Världskrig Z består av hans intervjuer med de människor han mött: smugglare och militärer som varit aktivt involverade i kampen, men också vanliga civila som en gång stått ansikte mot ansikte med den här tidens levande - eller snarare odöda - helvete.
Vittnesmålen sträcker sig från den ökända byn Nya Dachang i Förenade Kinesiska Federationen, där pandemispåret tog sin början med tolvårige »Patient Noll«, via de namnlösa skogar i norr där otaliga människor sökte tillflykt i kylan, till ett Sydafrika där Redekerplanen ingav mänskligheten hopp - till ett outsägligt pris.

Vad jag tycker
Jag har aldrig läst något som ens liknar den här boken hittills. Det är en typ av dokumentärroman om kriget mot zombies. Jag har aldrig varit särskilt förtjust att läsa om övernaturliga varelser, om nu zombies kan kallas det, men jag tycker det var intressant och det var inte alls som jag hade föreställt mig. Jag gillar hur den namnlöse författaren reser världen runt och pratar både med vanliga människor som överlevt och med personer som spelade en stor roll i kriget, till exempel flera militärer.

Boken är ganska läskig tycker jag, eftersom jag tycker att Brooks skriver så trovärdigt och det känns verkligen som att man är med honom när han träffar personerna. Visserligen kan jag tycka att en del personer är mer intressanta än andra, men det är ju bara naturligt. Den är spännande och har ett väldigt bra flyt så jag tycker inte att den blir särskilt svår att läsa. De militära benämningarna kan vara lite jobbiga, tycker jag. Boken känns aktuell idag, när man tänker på hur världen ser ut och hur politiker agerar och det är kanske det som är mest skrämmande.

I början tyckte jag boken var förvirrande och det var lite svårt att komma in i historien, eftersom berättaren hela tiden ändrades. Jag var orolig att det bara skulle bli en massa lösa trådar, men Brooks knöt ihop det på ett imponerande sätt. En sak som jag minns från  boken väldigt väl är hur en politiker säger att "vi sitter alla i samma båt, så hugg i och gör ditt jobb". Jag tycker att detta kan kopplas direkt till hur vi lever idag och för att till exempel bekämpa miljöproblemen måste vi jobba tillsammans.

Det som jag hade lite svårt för var hur han skildrade skador och liknande. Det var blodigt och man fick ganska otrevliga bilder framför sig. Men överlag är det en bra, engagerande bok som väcker eftertanke om hur vi lever idag.

Jag ger boken 4.3.

Jag har inte läst något av denna författare tidigare.