Camilla på mitt bokintresse har en inläggsserie vid namn min bokresa och som den här veckan fortsätter temat kring klassiker.
Jag är ju ung, men jag upplever aldrig att folk har sett ner på att jag läser. Däremot kanske ifrågasatt varför/hur jag kan läsa så mycket.
Nu är jag inte så väldigt bevandrad i klassikernas värld, men det brukar ändå bli någon klassiker nu och då. Jag brukar oftast gilla läsa klassiker när jag väl gör det, men för att det ska funka för mig måste jag verkligen gå in för att läsa den och jag vill också känna att jag har gott om tid att läsa den.
En av mina starkaste läsupplevelser jag haft är nog Svindlande höjder av Emily Brontë. Jag hade nog en lite felaktig bild av vad det var för sorts bok, i populärkulturen jämförs den ofta med ex Jane Austen och de böckerna är ganska långt ifrån varandra.
Överlag när jag läst klassiker så har jag ändå tyckt om böckerna, ofta har det funnits något tidlöst över böckerna eller så har den handlar om relationer människor emellan. Den mest udda jag läst är nog Mästaren och margarita.
Jag har väldigt många klassiker som jag skulle vilja läsa så den listan kan göras lång. Får kanske utmana mig själv att läsa fler klassiker.
Trevligt att läsa dina tankar angående klassiker.
SvaraRadera