En smakebit på söndag: Våroffer

Det är söndag igen och dags för en smakebit på söndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Utmaningen går ut på att man delar med sig av några meningar ur boken man läser just nu. HÄR kan ni läsa mer. 

Den här veckan har varit ganska bra och det känns att det inte är så långt kvar till jul. Jag har hunnit köpa de allra flesta julklapparna, men det är fortfarande några kvar. Skolveckan har varit ganska intensiv så förhoppningsvis blir nästa vecka betydligt lugnare. Bland annat så hade vi slutprov i historia årtalen 1919-1991, men som tur var kändes det gå riktigt bra och jag känner mig nöjd med provet. 

Jag har läst mer än vad jag trodde i veckan faktiskt. Jag trodde knappt att jag skulle hinna läsa någonting alls, men jag hann läsa ut Lejontämjaren och dessutom börja på Ferry tales av Björn Ferry, som har lite lokal anknytning. Smakebiten kommer inte att komma från den boken, det blir ur Våroffer av Margit Sandemo och det är del 23 i Sagan om Isfolket. Jag håller på att läsa igenom den serien och det blir någon bok då och då. Våroffer handlar om Vingas och Heikes kamp för att få tillbaka släktens egendomar från en domare på Gråstensholm. Smakebiten kommer från sidan  81,

"Vinga slog upp ögonen. Djup natt rådde. Månen hade vandrat över himlafästet, den var nu på väg ned i dimbältet och ljusstyrkan hade minskat. Nu förefall allt vanligt nattgrått. Hade hon hon haft en mardröm? Hon kunde inte minnas, det satt bara kvar en oövervinnlig ångestkänsla i henne."