Originalets titel: -
Författare: Moa Martinson
Översättare: -
Serie: -
Antal sidor: 284
Utgivningsår: 2009
Förlag: Natur & Kultur
Utläst: 26/11
Första meningen: "Jag minns så väl dagen, mor gifte sig".
Handling
Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sju års barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och hennes slit för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är ett hem med blåelseblommor på en kritas spismur. Men varje gång de vuxna träter och slåss betyder det nya och smärtsamma uppbrott för Mia.
Mina tankar
Eftersom jag läst den här boken för ett arbete i skolan, kommer jag helt enkelt att visa er min romananalys av boken här och ge ett betyg.
Det är svårt att betygsätta en sån här bok! Jag tyckte den var väldigt tungläst och det kändes som att det bara var elände hela tiden. Jag är ändå glad att jag läst den och det är en bok som kommer finnas med mig länge.
Eftersom jag läst den här boken för ett arbete i skolan, kommer jag helt enkelt att visa er min romananalys av boken här och ge ett betyg.
Det är svårt att betygsätta en sån här bok! Jag tyckte den var väldigt tungläst och det kändes som att det bara var elände hela tiden. Jag är ändå glad att jag läst den och det är en bok som kommer finnas med mig länge.
Jag har valt att analysera boken
ur ett feministiskt perspektiv. Boken gavs ut första gången 1936 och var för
sin tid väldigt kontroversiell, eftersom den handlade om en mor som inte redan
var gift. ”Mor gifter sig” innehåller många fascinerande kvinnoporträtt, både
starka och svaga. Man får uppleva kvinnorna på nära håll genom Mias ögon och
jag upplever att Mia samtidigt ser upp till de vuxna kvinnorna samtidigt som
hon starkt tar avstånd från dem och inte alls vill bli som dem.
Jag tycker att de flesta
kvinnorna skildras som starka, tålmodiga och lojala karaktärer, som aldrig ger
upp och håller samman hemmet och familjen. Jag upplever också kvinnorna som
väldigt uthålliga. Hedvig, Mias mor, är lojal till sin man trots att han
systematiskt misshandlar henne, får barn med andra kvinnor och är frånvarande väldigt
långa perioder. Hedvig ger aldrig upp, utan tar hela tiden nya tag och försöker
skapa ett så trivsamt hem som möjligt.
Mias uppväxt präglas av många
uppbrott och avsaknaden av en fadersfigur. Hedvig och Mia tvingas flytta ut på
landet medan Hedvig är höggravid och styvfadern Albert är arbetslös. Den
höggravida Hedvig tvingas att arbeta hårt för att få pengar till mat, hyra och
andra nödvändigheter. Hedvig föder flera barn, som inte överlever och det leder
till en sorg hos henne och infekterar hennes relation med sin man.
Farmodern är, enligt min åsikt,
också en stark kvinna som har tagit sig fram i livet på egen hand. Farmodern,
som inte är Alberts riktiga mor, tog hand om honom sedan han var nyfödd och har
varit gift flera gånger. Jag tycker det är uppmuntrande att se hur farmodern
stöttar och uppmuntrar Hedvig att säga ifrån.
Jag upplever att kvinnorna är i
centrum i denna roman och att männen bara finns i periferin. Däremot har männen
den största makten och kontrollerar kvinnorna med olika medel, t.ex. genom
misshandel. Männen porträtteras som opålitliga kufar som för det mesta får sin
vilja igenom. Ett undantag är farmodern som har större kontroll över sin man än
de andra kvinnorna, i min åsikt. Även fast männen har den största makten så
tycker jag ändå inte att kvinnorna är helt maktlösa, fast de är väldigt
beroende av sina män för att få ihop pengar till brödfödan och de får också mer
respekt om de är gifta.
Jag skulle vilja påstå att Moa
Martinsons roman hade en, för sin tid, relativt modern syn på kvinnan. I hennes
romaner var det kvinnorna som stod i centrum, som motvikt till alla de andra
arbetarromanerna och uppväxtskildringarna där männen stod i centrum. Jag
upplever att Martinson riktade stark kritik mot det mansdominerade samhället
och slog ett slag för kvinnans frigörelse från mannen. ”Mor gifter sig” är en
historisk, svensk feministisk arbetarroman.
Boken är väldigt mörk och det
finns sällan några ljusglimtar, men ett hopp om en bättre framtid är ständigt
närvarande. Trots att delar av ”Mor gifter sig” är väldigt tragisk, hemsk och
berörande tycker jag ändå att boken var läsvärd och den kommer finnas med mig
länge. Jag uppmanar de som söker efter en svensk feministisk klassiker att läsa
Moa Martinsons fantastiska kvinnoskildring ”Mor gifter sig”.
Betyg: 4/5
Jag har inte läst något av denna författare tidigare.
HÄR finns det en smakbit ur boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar