Barnmorskan i East End: en sann berättelse från 1950-talets London

Titel: Barnmorskan i East End: En sann berättelse från 1950-talets London
Originalets titel: Call the Midwife: a true story of the East End in the 1950s (2002)
Författare: Jennifer Worth
Översättare: Göran Grip
Serie: The Midwife Trilogy #1
Antal sidor: 391
Utgivningsår: 2013
Förlag: Lind & Co
Utläst: 26/7

Handling
Barnmorskan i East End är en underbart rolig, hjärtvärmande och gripande skildring från efterkrigstidens London, som ligger till grund för den hyllade tv-serien med samma namn.

Livet i Londons East End och Docklands på 1950-talet var tufft. Hit kom Jennifer Worth som tjugotvååring till ett nunnekloster där hon skulle arbeta som barnmorska. Hon var nyutexaminerad och oerfaren.

Preventivmedel var i princip okänt, husen trånga och slitna. Nästan alla saknade rinnande vatten och inomhustoalett. Det kryllade av barn och ohyra.

Medan männen arbetade nere i hamnen fylldes kvinnornas dagar av smutstvätt, matlagning, uppfostring och barnafödande. När det var dags för ännu en mun att mätta skickade man bud till nunneklostret och en barnmorska skyndade ut på cykel.

För Jennifer blev mötet med fattigdomen en chock, men hon lärde sig snart att älska den livsvilja, värme och kärlek hon mötte. 

Mina tankar
Som många säkert vet är jag oerhört förtjust i tv-serien som är baserad på Jennifer Worths memoarer och detta är en bok som jag har tänkt läsa väldigt länge. I efterhand kan jag fråga mig själv varför jag väntade så länge.

Jag fastnade redan vid första sidan och jag blir fascinerad över alla människor som hon som ung barnmorska mötte i Londons East End. De allra flesta tillhör den fattigare delen av befolkningen, som bor kvar i gamla utdömda hus sedan kriget och bara lever från dag till dag.

Det visar upp en del av London som jag kanske inte kände till från början och Barnmorskan i East End visar upp de framsteg som gjorde på 50- och 60-talet gällande bland annat preventivmedel och deras rätt att själva bestämma hur många barn de ville ha.

Barnmorskan i East End är väldigt lättläst, för att ändå innehålla en hel del medicinska termer och uttryck. För mig var speciellt avsnitten om prematura barn riktigt intressant, då jag själv föddes 14 veckor för tidigt.

Alla människoöden griper verkligen tag i mig, men en av de som gör störst intryck är den prostituerade gravida Mary och familjen Jenkins som var tvungna att flytta till fattighuset men även historian om Conchita Warren som fick över 20 barn och om födelsen av det prematura barnet. Som sagt så finns det mycket att fascineras över i denna bok, och jag känner mig rätt glad över att jag har ytterligare två delar att läsa om hennes arbete.

3 bra saker med boken: Kvinnohistoria, fascinerande människoöden, lättläst

Betyg: 4/5

Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.