En smakebit på søndag: Någonstans brister himlen

Söndag och dags att vara med på en smakebit på søndag på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Det här ännu inte dykt upp någon smakebit hos henne, men  jag tänkte ändå dela med mig av en.

Den här helgen har jag varit "långledig", ända från torsdag kväll. På fredagen var det i alla fall så pass bra väder att vi kunde fara och pimpla på sjön och vi fick faktiskt några fiskar som det var riktigt bra storlek på. Resten av helgen blev det inte så mycket gjort, både igår och idag verkar inte vädret vara på vår sida, det yr lite snö i luften. 

Läsningen den här helgen har gått över förväntan, igår lyckades jag att läsa ut två böcker så idag ska jag börja på en ny. Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl fick jag hem för ett tag sedan, men det är först nu jag har möjlighet att läsa den. Det är en debut som jag är riktigt nyfiken på. 

Smakebiten kommer från sidan 7.

Allt som fanns var båten och havet. Världen hade fått vita väggar och huset och de slippriga stenhällarna hade tagits av dimman. Det enda som hördes förutom årornas möte med vattnet  var en ensam mås. Elis satt på aktertoften och försökte hitta linjen där himmel mötte hav, medan far rodde med långa kraftiga tag. Årbladen fördes bakåt i droppande bågar och far spjärnade med fötterna mot spanten när han tog i. Ryggen böjdes och sträcktes.