Titel: Vi har alltid bott på slottet
Originalets titel: We Have Always Lived in the Castle (1962)
Författare: Shirley Jackson
Översättare: Torkel Franzén
Serie: -
Antal sidor: 175
Utgivningsår: 2017
Förlag: Mima
Utläst: 20/4
Handling
En gång var de sju i familjen Blackwood. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Den enda som undvek sockret till bären var äldsta systern Constance. Hon misstänktes för mord på sina föräldrar, sin bror och sin faster, men frikändes. Sedan dess lämnar hon aldrig slottet, sätter inte foten utanför dess trädgårdar.
Farbrodern Julian åt av giftet men överlevde. Numera rullstolsbunden skriver han maniskt på sina memoarer. Merricat, Constances lillasyster, kom inte till bords alls den där kvällen för sex år sedan, eftersom hon skickats till sängs utan mat som straff för olydnad. Det är hon, Merricat, nu arton, som berättar historien. Och hon gör allt för att skydda sin storasyster, om hon så ska tvingas använda häxkrafter. En dag besöker deras kusin Charles slottet. Omedelbart hotas dess sköra, mörka hemligheter.
Tankar om titel och omslag
Omslaget tycker jag ger en bild av vad boken handlar om, den är lute mystisk och mörk. Gillar titeln väldigt mycket, passar boken bra och den är olycksbådande.
Mina tankar om boken
Shirley Jackson är inte en författare som jag är speciellt bekant med, men flera gånger har jag hört henne nämnas med goda omdömen på Booktube och jag har därmed också blivit nyfiken på hennes böcker.
Det är en intressant historia som målas upp, och jag gillar verkligen mystiken kring hela familjen och vad det egentligen var som hände. Mystiken tätnar också under bokens gång. Det är skickligt att på så pass få sidor lyckas med det. Det blir som lite krypande och obehagligt.
Karaktärerna är för mig det som bär upp mycket av boken. Man blir aldrig skriven på nästan, utan man får själv läsa mellan raderna och fundera över dem. Dynamiken emellan dem är också intressanta, framförallt när kusinen kommer in i bilden och hotar deras liv.
Jacksons miljöer är beskriva på ett sådant sätt att man kan se huset framför sig och hur blir mer och mer isolerade från omvärlden. Sättet som både miljöerna och karaktärerna beskrivs på gillar jag och bidrar till att öka den psykologiska spänningen.
I och med att Vi har alltid bott på slottet är ganska så kort, så hade jag önskat att få veta lite mer om syskonen. Slutet känns så tragiskt på något sätt, samtidigt som det är så passande.
Jag kan mycket väl tänka mig att testa läsa mer av Shirley Jackson.
3 bra saker med boken: krypande spänning, karaktärer och miljöer
Betyg: 3/5
Tidigare läst av denna författare
Har inte läst något av denna författare tidigare.
Den där försökte sig dottern på att läsa som en del i ett skolarbete, men lyckades inte. När jag ser vad den handlar om blir jag också lite sugen faktiskt.
SvaraRaderaDen är ganska intressant, och jag gillade i alla fall att man aldrig blev skriven på näsan.
Radera